Färre löser jaktkort – trenden håller i sig

Antalet som löser jaktkort fortsätter att minska och jaktåret 2024-2025 var siffran den lägsta på tio år. En trend som kan få konsekvenser, både för viltförvaltningen och för samhället i stort.

– Jägare spelar en viktig roll i viltförvaltningen och viltförvaltningen har en viktig funktion i samhället. Att allt färre löser jaktkort i Sverige skulle kunna få negativa följder, som fler viltolyckor på vägarna och större skador på jord- och skogsbruk. Dessutom bidrar avgiften för jaktkortet till att utveckla viltförvaltning och jakt – pengar som nu minskar, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket. 

Viltvårdsavgiften gör skillnad – för jakten och för viltet

Du som betalar viltvårdsavgiften får inte bara ett statligt jaktkort och rätt att jaga utan bidrar även till en hållbar viltförvaltning i Sverige. Avgiften, som varje jägare betalar inför varje jaktår, går till viltvårdsfonden – en fond som helt och hållet används för att främja viltvården och andra ändamål som ligger i linje med jaktlagen, genom bidrag, forskning och tjänster.   

Vanliga frågor om jakt

Naturvårdsverket får många frågor om jakt, här ser du de vanligaste frågorna och svaren.

Nya miniminivåer för varg

Naturvårdsverket har fattat beslut om uppdaterade miniminivåer för varg, på samma nivå som förslag som inkommit från regionala förvaltningsråd. Miniminivåerna har fördelats utifrån det nya referensvärdet om 170 vargar, i enlighet med regeringens uppdrag.

Referensvärde för varg i Sverige

Referensvärde för antalet vargar i Sverige är 170 individer. Referensvärdet är den siffra som säger hur många individer vargpopulationen i Sverige minst behöver bestå av för att kunna överleva långsiktigt. Värdet bör ses som ett golv för populationen, inte ett tak.

Följ gässens utveckling i Sverige

Antalet vilda gäss i Sverige har ökat under en längre tid. Vanligast är den vitkindade gåsen och grågåsen. Under den årliga nationella hösträkningen av gäss 2023 beräknades det totala antalet gäss i Sverige under oktober månad till omkring 470 000 individer. Gåsräkningen redovisar siffror för nio arter.  Utvecklingen sedan 1970-talet varierar för de olika gåsarterna, där vissa arter tydligt ökat i antal medan andra har minskat.

Stärk kunskapen om gäss – rapportera och skicka in vingar

Avskjutningsrapportering är ett viktigt verktyg inom viltförvaltningen för såväl stationära som flyttande arter. Det är även ett villkor i Fågeldirektivet för att länderna ska kunna bedriva jakt.

Genom att rapportera in skyddsjakt på gäss bidrar du till en bättre kunskap om populationernas upp- och nedgångar, skadeproblematiken i landskapet och fåglarnas utbredning -  kunskap som är nödvändig för att kunna ta välgrundade förvaltningsbeslut såväl inom Sverige som internationellt. Skyddsjakt beslutad av länsstyrelse ska återrapporteras dit och skyddsjakt genomförd på eget initiativ, med stöd av Bilaga 4 i Jaktförordningen, rapporteras via Svenska Jägareförbundets rapporteringsverktyg Viltdata. Läs mer om Viltdata och rapportera.

Som komplettering till avskjutningsstatistiken är det också möjligt att skicka in vingar ifrån gäss och änder till Svenska Jägareförbundets projekt Vinginsamlingen. Insamlingen bidrar till att ge en tydligare bild av arternas utbredning och jaktens påverkan på populationerna. Läs mer om Vinginsamlingen.

Naturvårdsverkets uppdrag inom jakt och vilt

Naturvårdsverket är Sveriges centrala myndighet för frågor som rör jakt och viltförvaltning. Vi genomför den nationella viltpolitiken utifrån en helhetssyn där bevarande av viltarter, brukande av vilt som resurs och begränsning av viltskador balanseras. Vårt uppdrag omfattar bland annat kunskapsförsörjning, inventeringar, beslutsfattande, jägarregistret och internationell rapportering. Vi samverkar med andra myndigheter, forskarsamhället och olika intressenter.