|
|
|
Hej!Vi har nu ett nytt spännande år framför oss med nya möjligheter. Även om det är lite väl många orosmoln i luften just nu bl a kopplat till pandemin och det internationella säkerhetsläget är det uppenbart att de gröna näringarna står allt mer i fokus i samhället. Flera av de stora samhällsutmaningarna och vägen till hållbar samhällsutveckling kan bara lösas genom att tillvarata potentialen i den biologiska produktionen och tillhörande branscher. Det är stora omställningar som krävs för att möta nya förutsättningar för produktionen och samhällets nya och ökade behov av biobaserade material, förnyelsebar energi, livsmedel och ekosystemtjänster som är fundamentala för att nå hållbarhetsmålen nationellt och globalt. Tillgång till kunskap baserad från forskning och beprövad erfarenhet är avgörande för att lyckas med att tillvarata möjligheter och hantera utmaningar. Jag har haft förmånen att i olika roller följa och delta i SLU Partnerskap Alnarps verksamhet sedan starten 2004, ett i många stycken unikt initiativ. Modellen för samverkan mellan akademi, näringsliv och andra organisationer i samhället för att öka forskningens kunskapsbidrag till utvecklingen i samhället samtidigt som forskningens- och utbildningarnas kvalitet och relevans kan stärkas har visat sig vara framgångsrik. Mycket har utvecklats och förfinats på vägen och det är viktigt att det arbetet fortsätter. Den fortsatta framgången och verksamhetens innehåll är helt beroende av ett engagemang från representanter för nuvarande och tillkommande partners liksom forskare, lärare och studenter inom universitetet. Välkomna att höra av er till mig, ämnesgruppskoordinatorerna eller ordföranden i ämnesgrupper med input till verksamheten så att vi kan fortsätta utveckla detta guldägg till partnerskap tillsammans. Kontaktuppgifter hittar ni på webben.
Låt oss se fram emot ljusare tider,
Håkan Schroeder tf verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | | Ny ordförande och vice ordförande i styrgruppenDen 1 januari 2022 tillträdde Christina Lunner Kolstrup som ny styrgruppsordförande och Göran Ericsson som vice ordförande för samverkansplattformen SLU Partnerskap Alnarp. Christina Lunner Kolstrup är dekan för fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV) på SLU sedan den 1 januari 2022. Christina hade tidigare rollen som prefekt för institutionen för människa och samhälle och har redan god kännedom om verksamheten och den samverkan som sker inom plattformen. Göran Ericsson är nytillträdd dekan för den skogliga fakulteten på SLU i Umeå. Göran kommer närmast från institutionen för vilt, fisk och miljö (VFM) där han var prefekt och professor i viltekologi. | | | | |
SLU Partnerskap Alnarp startar åter upp mentorprogram för studenter i Alnarp efter ett par års uppehåll. Under våren 2022 får studenter möjlighet att skapa kontakt med företag och organisationer som är partners genom samverkansplattformen. Partners får samtidigt möjlighet att få insikt i utmaningar och framtidstankar hos dagens studenter.
| | | AKIS – modell för förbättrade kunskapsflödenAgrara kunskaps- och innovationssystem, AKIS, lyfts fram i den nya jordbrukspolitik inom EU, som ett sätt för medlemsstaterna att arbeta med att förbättra kunskapsflödena mellan forskning och praktik. Men vad är egentligen AKIS och hur kan det användas? Ett faktablad framtaget inom ramen för ett projekt inom SLU Partnerskap Alnarp reder ut begreppet AKIS, dess historia och ger en översikt över AKIS i Sverige och Europa. | | | | | | | Nya projektinom ramen för SLU Partnerskap Alnarp
Hur utvecklas plantor som är behandlade med beläggningsskydd mot snytbaggar i skogliga planteringar? (1374)Karin Hjelm Ett viktigt steg i skogsbruket är föryngringsfasen. För att bibehålla ett hållbart brukande, öka kolinbindningen och bidra till ökad skogstillväxt är snabb plantetablering med hög överlevnad och tillväxt av stor vikt. Men, risken för skador på nyplanterade plantorna är stor och snytbaggen är den sammantaget största skadegöraren. Tills nyligen har insekticider varit den vanligaste skyddsmetoden, men dessa ersätts nu alltmer med beläggningsskydd. Resultat tyder på att de mest effektiva skydden har liknande effekt som insekticider. Det finns en tendens till att snytbaggarna gnager ovanför de mekaniska skydden, vilket kan påverka fortsatt tillväxt och kanske även överlevnad. I detta projekt följs plantorna på individnivå, vilket ger ett unikt tillfälle att få en bild över olika skador såsom av snytbaggar, ögonvivel och svart bastborre, men även betesskador, och deras betydelse för plantornas överlevnad och tillväxt de första åren efter plantering. Resultaten kommer att visa hur olika skydd och skadegörare påverkar plantornas utveckling de fyra första åren efter etablering. Den kunskap som genereras i projektet kommer att vara mycket viktigt för att ta fram åtgärder för att öka kvaliteten i framtida föryngringar. Partners: Södra Skogsägarnas ek för
Samverkan för nya innovationer i trädgårdsnäringen - en fallstudie (1375)Lena Ekelund Axelsson Kunskap och innovation lyfts fram som avgörande faktorer för att möta de utmaningar som jordbruks- och trädgårdsföretagare står inför. Många länder världen över arbetar därför för att utveckla och stärka sina ’kunskaps- och innovationssystem’ inom lantbruk och landsbygdsutveckling. Det finns ett behov av att hitta sätt att engagera lantbrukare, forskare och andra aktörer i gemensamma kunskapsutvecklingsprocesser. Syftet med detta projekt är att testa och utvärdera arbetsmodeller inför start och genomförande av grupprocesser med företagare, forskare och andra aktörer, inom cirkulär bioekonomi i trädgårdsnäringen. Fallstudien utgörs av ett projekt vid LRF Trädgård, där kunskapsutveckling och innovation inom cirkulär bioekonomi ska bidra till ökad tillväxt och lönsamhet i trädgårdsnäringen. Projektet tar tillvara kunskap och resultat från tidigare projekt inom SLU Partnerskap Alnarp där kunskaps- och innovationssystemet inom trädgårdsnäringen studerades. Detta är en fortsättning på SLU Partnerskap Alnarp projekt 1342. Partners: LRF Trädgård | | | | | Kan agroekologi mätta världen?Agroekologi beskrivs som ett lokalt förankrat, ofta småskaligt sätt att bedriva lantbruk, i samklang och i samarbete med själva naturen, med kretsloppstänkande, biologisk mångfald och hållbarhet som ledstjärnor. Men kan vi mätta världens alla munnar med ett sådant lantbruk? Lyssna på några röster om agroekologi i senaste avsnittet av podden Feeding your mind från SLU Future Food. Lyssna på podden. | | | Alnarpskonferensen 2022
När räntorna stiger, bränslekostnaderna rusar, det internationella vapenskramlet blir alltmer skrämmande och handelsgödseln når all time high – hur ska man agera som lantbruksföretagare? Under en pandemi dessutom. Alnarpskonferensen 2022 lyfte de mest dagsaktuella frågorna och samlade deltagare från hela landet, tack vare den digitala lösningen.
| | | | |
Lökkonferensen 2022 bjöd på internationell utblick
Majoriteten av all lök som odlas i olika regioner konsumeras i närområdet. Framtida globala populationsökningar gör att lökproduktionen behöver öka med ca 50% under de kommande årtiondena. Så framtiden för lökodlingen ser ljus ut! Lars Mogren och Isabella Kleman rapporterar från Lökkonferensen 2022. Foto: Oskar Hansson | | | | | Fyra nya böcker om bevarade kulturväxterRosor, pelargoner, popplar och jordgubbar avhandlas när Programmet för odlad mångfald har släppt fyra nya böcker om de kulturarvssorter som bevaras i Nationella genbanken i Alnarp. I böckerna berättar de som var med om hur växterna samlades in genom nationella upprop och inventeringar, samt presenterar de enskilda sorterna med deras specifika egenskaper och historia. Det är en kunskapsskatt som nu presenteras för allmänheten i lättillgänglig form. | | | | | Det finns flera anledningar att inte fortsätta med gran på nedlagd åkermark. Ett nytt forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten visar möjligheten att byta till lövträd. Från 1950-talet och framåt försvann över en miljon hektar åkermark. En betydande del planterades med gran. – Den har oftast växt väldigt bra, men att fortsätta med ytterligare en generation gran kan innebära problem, konstaterar Henrik Böhlenius, forskare på institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp. Den genetiska variationen i rödklöver från Skandinavien har kartlagts i en ny vetenskaplig studie. Rödklöver är den viktigaste vallbaljväxten för den svenska grovfoderproduktionen, men är samtidigt en perenn art med en förhållandevis svag uthållighet. Forskare vid SLU jobbar tillsammans med näringslivet för att utveckla nya, effektiva förädlingsmetoder som ska göra det möjligt att förädla högavkastande och uthålliga sorter av rödklöver med hög proteinhalt.
Skärmselljud kan hålla borta klövvilt från åkrar och därmed minska betesskador på viktiga grödor. Det visar en ny studie från SLU där forskare undersökt hur dovhjort, älg, rådjur, kronhjort och vildsvin reagerar på ljud från rovdjur, samt vilken effekt detta får på skörden. Det mest effektiva skrämselljudet? Människorösten. | | | | | | | |
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Camilla Zakrisson Juhlin Layout, webbpublicering: Parvin Mazandarani | | | | | |
|
|
