|
|
|
Magnoliaskogen i Alnarp på över ett hektar står i full prakt. | Hej!
Äntligen har våren anlänt med full kraft. Ämnesgruppsmötet i mars med ett nytt upplägg som möjliggjorde nätverkande mellan ämnesgrupperna blev lyckat. De korta inläggen som gjordes i den gemensamma delen bidrog också med nya insikter och engagerade deltagarna. Att tillgängliggöra kunskap och skapa förutsättning för att dela insikter, kunskap och erfarenheter med varandra är viktiga uppgifter för SLU Partnerskap Alnarp. Dessutom ska akademi och partners i näringsliv och samhälle i stort tillsamman hantera kunskapsbehovet så att lösningar kan leda till önskad utveckling. SLU Partnerskap Alnarp har flera verktyg som ser till att det blir verkstad. Examensarbeten är ett exempel på möjliggörare där partnerskapets matchningsmöjligheter tillsammans med ekonomiskt stöd till driftskostnader blir kraftfullt. Under 2022 såg vi en ökning av ansökningar och det verkar som den trenden håller i sig. SLU Thesis Day visar upp examensarbeten den 26 maj i Alnarp, ett evenemang där SLU Partnerskap Alnarp i år passar på att lyfta den pågående campusutvecklingen som betonar utvecklingen av Alnarp som en inspirerande och innovativ kunskapsarena. Passa på att besöka Alnarp när parken är som vackrast! Möjligheten att medfinansiera forskningsprojekt är ett annat verktyg som lockade ett flertal ansökning vid vårens ansökningstillfälle. Vilka projekt som beviljades och mycket annat kan ni läsa om i detta nyhetsbrev. Hälsningar Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | |
På Green Innovation Park i Alnarp är Niclas Östlund
ansvarig och hjälper dig tillrätta.
| Kom lite närmare!Green Innovation Park erbjuder sedan cirka ett år inspirerande och kreativa kontors- och mötesmiljöer i Alnarp. Du får nu som partner möjlighet att testa miljön som arbetsplats under sex månader, till priset av fyra. Erbjudandet är en del i utvecklingen av nya möjligheter att samverka med forskning och utbildning vid SLU i Alnarp. Visionen för det större campusutvecklingsprojektet är att Alnarp ska vara en unik grön mötesplats för världsledande forskning, utbildning och innovation. Ett campus för samverkan kring hållbar utveckling på regional, nationell och internationell nivå. SLU Partnerskap Alnarp och Green Innovation Park kompletterar varandras verktygslådor som gemensamt syftar till att skapa goda förutsättningar för kunskap och innovation till nytta för akademi och samhälle/näringsliv. SLU Partnerskap Alnarp med fokus på kunskap och kompetens och Green Innovation Park, med SLU Holding som huvudman, på innovation och kommersialisering. Vill du ta del av erbjudandet? Kontakta verksamhetslutvecklare Niclas Östlund, 040-41 50 45, niclas.ostlund@slu.se. | | | | | Mingellunch på Thesis DayI samband med Thesis Day välkomnar SLU sina partners och alumner till en lunch med presentation av den pågående campusutvecklingen av Alnarp. Det blir även filmvisning om det senaste inom olika forskningsområden. Ta också chansen att se studenternas posterutställning och lyssna till muntliga presentationer.
| | | | | | Snabbväxande lövträd samlade skogssektorn
En ökad användning av lövträd i skogsbruket kan enligt många bidra till större biologisk mångfald och en mer hållbar markanvändning, vilket även kan göra skogen mer anpassad för klimatförändringar. Intressenter från hela landet, från mindre till större skogsägare, skogsbolag och skogsmyndigheter samt doktorander och forskare från akademin presenterade och diskuterade pågående utvecklingssatsningar och aktuell forskning relaterad till snabbväxande lövträd när de samlades i Blekinge.
| | | Så kan kunskap och innovation i svensk trädgårdsnäring stärkas
Den totala konsumtionen av grönsaker, frukt och bär i Sverige har fördubblats under de senaste 20 åren. Importen av frukt och grönsaker har ökat snabbt, men det har även konsumentintresset för närproducerade livsmedel. Detta skapar möjligheter för svenska odlare och för den svenska trädgårdsnäringen som just nu befinner sig i en tillväxttrend. Lisa Blix Germundsson har i sin avhandling undersökt hur kunskaps- och innovationssystemet inom svensk trädgårdsnäring kan stärkas för att möta nuvarande och framtida utmaningar. | | | Fruktträdskräfta i äppellagring Se inslaget från Lantbruksnytt om forskningsprojektet där man undersöker i vilken utsträckning svampen fruktträdskräfta följer med äpplen in i lagringen, samt vilka förluster och kostnader det kan leda till för odlarna. Medverkar i inslaget gör Larisa Gustavsson och Jonas Skytte af Sätra från SLU samt Jan Flemming Jensen, odlingschef på Kiviks Musteri. | | | Bild: Lantbruksdjuren och tekniken, LiU | Lantbruksdjuren och teknikenTekniken inom lantbruket utvecklas i snabb takt just nu. Nya sensorer, AI, smarta robotar och annat gör att man blir stum av beundran inför vad människor åstadkommer inom teknikutveckling.
Med hjälp av åtta teknikspanare under världens största djurteknikmässa, EuroTier i Hannover, har ett antal teknikobservationer sammanställts och presenterades den 14 april på Alnarp. Se seminiariet i efterhand. Det är publicerat fram till och med den 2 maj.
| | | | | Kartläggning av papperskrukor
Projektet genomfördes i syfte att utveckla materialsammansättningen i FiberCell till att bli 100% biobaserad, fossilfri och biologiskt nedbrytbart. FiberCell är pappersmaterial som i dagsläget används i kommersiell produktion och består av cellulosa eller biobaserad material och kan användas för att ersätta plastkrukor. Odlingssubstrat efter skörden undersöktes med hänsyn till Mikrobiell halt, cellulosa aktiviteter och glukosinnehåll som indikatorer på nedbrytningspotentialen hos papperskrukan. Två olika pappersmaterial användes, cellulosa papper och ett biobaserat pappersmaterial.
Sammanfattningsvis visar resultaten att cellulosa och biobaserade pappersmaterialet innehöll högre mikrobiell halt och cellulosaaktiviteter som kan kopplas till en effektiv nedbrytning av pappersmaterial. Analyserna som utfördes när det gäller glukoshalt och mikroskop analyser visade inga pappersrester i odlingsmaterialet. Projekt: Kartläggning av nedbrytningsprocessen hos FiberCell-material, 1341 Projektledare:
Sammar Khalil
Partners: Björkemar Construction & Consulting Aktiebolag (BCC) | | | Landskapslabbet i Snogeholm
Landskapslabbet i Snogeholm etablerades 1994 och är en unik kombination av långsiktigt
försök- och demonstrationsyta, skoglig undervisningslokal samt rekreationsslinga för
friluftsintresserade skåningar.
I projektet har inmätta data från Snogeholm bearbetats och sammanställts och därefter har informationen från ett tidigare tryckt kompendium reviderats och tillgängliggjorts digitalt. Även en sammanställning har gjorts av kunskaper från
praktiker vad gäller etablering av ädellöv, för att underlätta och inspirera
till vidare etablering i det sydsvenska landskapet. I den intervjuade gruppen finns
en ganska samstämmig bild om de största riskerna för etablering av
ädellöv, nämligen betesskador. Det finns en större variation vad gäller val
av markberedning. På vissa marker krävs en aktiv skötsel för att minska
vegetationskonkurrens, troligtvis främst på bördigare marker. Alla är entusiastiska vad gäller etablering av ädellöv och har
goda erfarenheter.
Projekt: Snogeholms landskapslaboratorium och
etablering av skog på åkermark, 1192 Projektledare: Emma Holmström Partners: Skogsstyrelsen
| | | Projekt beviljade vid styrgruppsmöte 23-03-23 1452, Mer resistent matpotatis via borttagande av sensitivitetsgenerProjektledare: Erik Andreasson, Partners: Potatisodlarna, Stiftelsen Lantbruksforskning och Hushållningssällskapet 1453, Biocirkulära fossilfria gårdar ‐ hur uppnår vi det? Projektledare: Daniel Nilsson, Partners: Länsstyrelsen Skåne 1454, Stackmyror och generell hänsyn (fortsättningsansökan) Projektledare: Emma Holmström, Partners: Sveaskog 1455, Cirkulär utvecklingshub för livsmedelProjektledare: Håkan Schroeder, Partners: Region Skåne 1456, Etablering och mätning av gallringsförsök i björk i SverigeProjektledare: Babatunde Dosumu, Partners: Sveaskog 1458, Jordbearbetning och mellangrödor efter höstvete för bekämpning av renkavleProjektledare: Sven‐Erik Svensson, Partners: Statens Jordbruksverk, Hushållningssällskapet Skåne och Väderstad AB 1459, Kan jordgubbsplantans motstånd mot angrepp av gråmögel öka med Mold Guard biologisk bekämpningProjektledare: Lotta Nordmark, Partners: Mold Guard Sweden AB 1460, Utvärdering av nytt robust odlingssystem för frilandsgrönsaker Projektledare: David Hansson, Partners: Hushållningssällskapet Skåne 1461, Alternativa skyddsmedel för att bekämpa potatis tidigt och sentProjektledare: Erik Alexandersson, Partners: Mold Guard Sweden AB och Stiftelsen Lantbruksforskning 1462, Hur vi får bönan till bordet? Undanröjande av hinder för sydsvensk produktion av baljväxter till livsmedel Projektledare: Håkan Schroeder, Partners: Stiftelsen Lantbruksforskning och LRF Skåne 1463, Hur kan smak hos bärsorter enkelt analyseras, beskrivas och kommuniceras?Projektledare: Kimmo Rumpunen, Partners: Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation 1464, Biokol i kommunal kompost för klimateffektivitet (PowerBio)Projektledare: Maria Ernfors, Partners: Lunds kommun 1465, Nya metoder med låg miljörisk för bekämpning av potatisvirus och potatisbladmögel Projektledare: Svante Resjö, Partners: Potatisodlarna och Stiftelsen Lantbruksforskning | | | De snabbt ökande matpriserna slår hårt mot konsumenterna och eldar på inflationen. Är situationen värre i Sverige än i andra EU-länder? Svaret beror delvis på vilket tidsperspektiv vi har. Det visar en Fokusrapport från AgriFood Economic Centre på Ekonomihögskolan, Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Kaffets vissnesjuka orsakar stora skördeförluster i Etiopien. Nu har forskare från SLU och Etiopien utvecklat, formulerat och utvärderat preparat med nyttosvampar från släktet Trichoderma mot sjukdomen. Bekämpningseffekten har varit god under fältförhållanden och därför rekommenderar forskarna nu att de nya biologiska bekämpningsmedlen används i stor skala för att skydda landets kaffeodlingar.
I en ny litteraturstudie har forskare från SLU sammanställt samtliga vetenskapliga artiklar där effekter på biologisk mångfald och tillväxt undersökts i skogar som brukas traditionellt eller med den hyggesfria metoden blädning, där de största träden avverkas var femte till femtonde år. Studien visar att många skogslevande arter bevaras på kort sikt med blädning, men att det finns få studier om hur hotade arter påverkas, samt att tillväxten varierar mycket mellan studier. Sammanställningen visar också behovet av mer kunskap.
| | | |
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Johanna Grundström | | | | | |
|
|
