I detta nummer av Regelrådets nyhetsbrev kan du ta del
av intervju med Helena Fond, ny ledamot i rådet, samt bedömningar av konsekvensutredningarna
till förslagen om ny kärnkraft och insamling av
statistik om hushållens ekonomi.
Vi vänder även blicken mot EU och EU-kommissionens nya strategier för
att stärka EU:s konkurrenskraft samt förslagen om nettonollindustri och
elmarknadsdesign som inte åtföljts av konsekvensutredningar. Vi informerar vidare om
RegWatchEuropes workshop om utvärdering av lagstiftning samt en OECD-konferens
med fokus på grön omställning.
Intervju med Helena Fond, ny ledamot
Vilka möjligheter har Regelrådet att
påverka en utveckling mot bättre regler för företagen?
- Jag hoppas
att våra utlåtanden kan vara så tydliga att vi kan bistå att utveckla kvalitén
på konsekvensutredningarna framgent. Att vi ger konkreta råd på förbättringar
och på ett tydligt sätt påtalar vilka brister som eventuellt finns så dessa
förhoppningsvis tas i beaktande i den fortsatta behandlingen av förslaget. På
så sätt hoppas och tror jag att Regelrådet kan påverka utvecklingen positivt.
Vilken är den viktigaste anledningen till
att fler konsekvensutredningar måste uppfylla kraven?
- Om vi inte
vet vilka konsekvenser ett förslag får för företagen är risken stor att det
kommer ut fler regler som inte uppfyller sitt syfte på ett tillräckligt
gott sätt. Att reglera utan att veta vilka konsekvenser det får för företagen
som påverkas är inte bara oansvarigt utan farligt för det svenska näringslivet
och vår konkurrenskraft i Europa och världen.
Hur kan dina erfarenheter bidra till det
fortsatta arbetet i Regelrådet?
- Jag tror att
mina erfarenheter från att dagligen ha haft kontakt med företagare under många
år och att ha fått höra deras utmaningar med befintliga lagar och regler
gör att min förståelse är stor för vilka konsekvenser olika regler faktiskt får
i det dagliga livet för en företagare. Att då vara med och se till att
konsekvenserna för nya förslag är ordentligt kartlagda innan de eventuellt
genomförs känns otroligt viktigt och jag tror att mina erfarenheter kommer väl
till användning i Regelrådets fortsatta arbete.
Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg
Regelrådet
har granskat konsekvensutredningen till promemorian Ny kärnkraft i Sverige –
ett första steg. Det föreslås att från och med den 1 mars 2024 kan regeringen
ges förutsättningar att tillåta en ny kärnkraftsreaktor som inte enbart
ersätter en äldre reaktor eller som inte är avsedd att uppföras på en plats där
en reaktor har varit i drift. Den främsta påverkan till följd av förslaget
gäller verksamhetspåverkan – både för primärt och sekundärt berörda företag. Av konsekvensutredningen framgår att lagändringen öppnar
för att företag kan inleda konkret arbete med att förbereda för reaktorer på
nya platser och att utåt informera om dessa. Investeringar i kärnteknisk
verksamhet är långsiktiga, och förslaget medför att företag som vill investera
i sådan verksamhet ges tydliga planeringsförutsättningar. Regelrådet har
bedömt att konsekvensutredningen uppfyller kraven, både till samtliga
delaspekter och sammantaget.
Insamling av ny statistik om hushållens tillgångar och skulder
Regelrådet har yttrat sig över konsekvensutredningen
i betänkandet från Utredningen om statistik över
hushållens tillgångar och skulder (SOU 2022:51). De rapporteringsskyldiga är ett tusental finansiella företag. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen inte är tillräckligt tydlig för att uppfylla de krav som ställs i förordningen om konsekvensutredning. Kritiken riktas främst mot de delar av konsekvensutredningen som tar upp hur företagen påverkas. Bland annat ansågs beskrivningen av påverkan på kostnader och konkurrens inte uppfylla kraven.
Regelrådet noterar att det är alltmer vanligt
förekommande att EU-kommissionen överlämnar lagförslag utan medföljande
konsekvensutredning, med hänvisning till att lagstiftningsinitiativet är så
brådskande att det inte bedöms finnas tid för framtagandet av en sådan,
inklusive begränsade samrådsprocesser med berörda aktörer. Detta är exempelvis
fallet beträffande förslagen till förordningar om nettonollindustrin och om en
reviderad elmarknadsdesign, som Regelrådet yttrat sig över.
Regelrådet
anser att undantag från upprättande av formell konsekvensutredning är
bekymmersamt och kan medföra allvarliga konsekvenser, särskilt då det gäller
sådana omfattande och genomgripande regelverk som nu föreslås.
Då konsekvensutredning på EU-nivå saknas försvåras
vidare framtagandet av nationella kompletterande konsekvensutredningar och
nationella ståndpunkter i förhandlingsarbetet, vilket i sin tur riskerar att
medföra både förlängd förhandlingsprocess och ett sämre regelverk.
Nya strategier för att stärka EU:s konkurrenskraft
Den 16 mars publicerade EU-kommissionen två
meddelanden som syftar till att påskynda den gröna och digitala omställningen och
att stärka EU:s konkurrenskraft.
Meddelandena innehåller målsättningar, indikatorer och laginitiativ på prioriterade områden. Utöver
specifika sakfrågor lägger kommissionen stor vikt vid regelförbättring och
föreslår bland annat inrättandet av en mekanism
för konkurrenskraft, utvecklandet av en metod för beräkning av ackumulerade
effekter, större användning av regulativa sandlådor/testbäddar, utredning av
solnedgångs- och översynsklausuler och ett förenklat uppgiftslämnande.
RegWatchEurope workshop om utvärdering av lagstiftning
Under svenskt ordförandeskap möttes den 15-16 mars RegWatchEurope
i Stockholm för att diskutera hur nätverket kan bidra till att vidareutveckla
lagstiftningsprocessen på nationell, EU- och global nivå. Mötet inkluderade ett
seminarium om ex post-utvärdering, vid vilket även OECD:s regelkommitté,
EU-kommissionens generalsekretariat och Europaparlamentets utredningstjänst
deltog.
Diskussionerna på seminariet fokuserade på avsaknad av
politisk efterfrågan på, och incitament för, ex post-utvärdering, liksom brist
på kunskap om utvärdering bland lagstiftare. Vikten av systematisk utvärdering
som en lärandeprocess, som inkluderar datainhämtning, underströks. Behovet av
en starkare koppling mellan konsekvensutredning ex ante och utvärdering i
efterhand, t.ex. genom att inkludera planer och kriterier för utvärdering redan
i konsekvensutredningen, diskuterades. Att ha utvärdering som utgångspunkt för
konsekvensutredning betonades, liksom granskningsorgans betydelse för att
säkerställa hög kvalitet.
Den 25–26 april träffas
OECD:s regelkommitté, Regulatory Policy Committee (RPC), i Paris. På agendan står
bland annat pågående reformer inom agil regulatorisk styrning och utvecklingen
av riskbaserade förhållningssätt för att underlätta den gröna omställningen.
Delegaterna kommer även att diskutera behovet av regelreform i medlemsländerna och
hur frågan kan lyftas i samhällsdebatten för att få stöd av de högsta
beslutsfattarna. Dessutom inleds arbetet med att ta fram underlag för RPC:s
flaggskeppspublikation, Regulatory Policy Outlook, som utkommer för fjärde
gången 2025.
Kalendariet
Kommande sammanträden, konferenser och evenemang.
3
maj
Regelrådet sammanträder
17
maj
Regelrådet sammanträder
31
maj
Regelrådet sammanträder
31
maj
EU:s nämnd för
lagstiftningskontroll anordnar årlig granskningskonferens
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och utgörs av ledamöter som utses av regeringen. Rådet är oberoende och ska granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar om förslag på ändrade och nya regler som kan påverka företag. Regelrådet stöds av enheten Bättre regler.
