Ett nyhetsbrev från Naturvårdsverket.
| |
|
|
55 miljoner till länsstyrelserna för att utveckla vargförvaltningen
|
Naturvårdsverket har beslutat om hur en stor del av de statliga medel som ingår i ”vargförvaltningspaketet” ska fördelas på regional nivå. Fördelningen har gjorts i samråd med länsstyrelserna, som nu får extra resurser för att kunna påbörja åtgärder som stärker förvaltningen och ger ytterligare kunskap om vargstammen. – Kunskap är en viktig grund för att kunna följa en population, särskilt om man vill göra förändringar, säger Mona HansErs, chef för Viltanalysenheten på Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ser med hjälp av de extra medlen även till att det finns funktioner på nationell nivå som stöd till länsstyrelsernas uppdrag, som DNA-labb med kapacitet att hantera ökad provtagning. Samtidigt pågår den ordinarie inventeringen av varg som vanligt. Parallellt arbetar Naturvårdsverket vidare med en ny förvaltningsplan för varg. Planen ska beskriva både åtgärder och genomförande mer i detalj och fungera som stöd för länsstyrelsernas arbete. – Förvaltningsplanen är en vägledning som
ligger till grund för utvecklingen av vargförvaltningen. Inför nästa höst
kommer vi som vanligt att se över aktuell vägledning inför eventuella
licensjakter. Vi följer även
de rättsprocesser om licensjakt på varg som pågår
och analyserar domar som kommer, säger Hanna Ek, tf. enhetschef för Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket. | | | | |
När är en population livskraftig? |
Vad är egentligen en minsta livskraftig population (MVP) och hur hänger det ihop med ett referensvärde? Läs mer om vad som ligger till grund för forskares bedömningar av vargens långsiktiga överlevnad på vår webbplats. | | | Så kartläggs Skandinaviens rovdjur
|
Stora rovdjur som varg, brunbjörn och järv är viktiga inslag i vilda ekosystem – men också kontroversiella. Hur tar vi reda på hur många de är och var de finns? Inventeringsresultat används för uppföljning av nationella och regionala mål för rovdjursstammarnas status och utveckling samt internationell rapportering. Den här videon förklarar hur forskare och viltförvaltare i Norge och Sverige övervakar rovdjur.
| | | | Foto: Stefan Ortenblad/Johnér | Preliminära förslag om ändringar av jakttider engagerar
| Naturvårdsverkets preliminära förslag till ändrade
jakttider skickades i slutet av förra året ut på remiss till 48 myndigheter och
organisationer. Remisstiden pågår fortfarande och sista dag för att lämna
synpunkter är den 16 februari. Många remissvar har redan kommit in och vissa
förslag som rör specifika arter har uppmärksammats och diskuterats i media.
Naturvårdsverket ser regelbundet över jakttiderna för att
anpassa jakten till förändrade förhållanden och ny kunskap om viltstammarnas
utveckling. Översynen syftar till att säkerställa att jakttiderna är
ändamålsenliga, tydliga och bygger på aktuellt kunskapsunderlag.
Efter att remisstiden har gått ut kommer Naturvårdsverket
att sammanställa och analysera inkomna synpunkter. Därefter fortsätter
beredningen innan det slutgiltiga förslaget lämnas vidare till
regeringen för beslut.
| | | | | | Foto: Mårten Dahlfors/Johnér |
Viltforskning: Älgjakten har stor påverkan på älgens val av habitat
| Under jaktsäsongen undviker älgar områden med hög jaktrisk.
Däremot anpassar de inte sitt val av habitat sett till risken för att dödas av
varg. Det kunde forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet se när 17 älgkor i
Värmland och i Norge märktes – resultat som nu finns publicerade.
| | |
Trafikolyckor med klövvilt kvar på höga nivåer
| Trafikolyckor med klövvilt har ökat över tid och ligger nu
på rekordhöga nivåer för flera arter. Särskilt vildsvin och dovhjort sticker
ut, samtidigt som rådjur fortsatt står för flest olyckor totalt.
Under 2025 rapporterades drygt 73 300 trafikolyckor med
klövvilt enligt statistik från viltolycka.se. Utvecklingen visar på behovet av
en långsiktigt balanserad och lokalt anpassad viltförvaltning där jakt,
trafiksäkerhet och samhällsplanering hänger ihop. Samverkan mellan jägare,
markägare och myndigheter på lokal, regional och nationell nivå är viktig.
– Jägarkåren gör ett viktigt arbete, både genom jakten och
genom eftersök efter trafikolyckor, säger Anders Broby,
vilthandläggare på Naturvårdsverket.
| | | | |
Naturvårdsverkets arbete med viltolyckor
| Naturvårdsverket ser till att viltolyckor vägs in i förvaltning och beslut, till exempel i nationella förvaltningsplaner. I förvaltningsplanen för vildsvin finns till exempel ett tydligt mål om att minska antalet trafikolyckor. Vi tar även fram föreskrifter för hur eftersök av trafikskadat vilt ska genomföras. Naturvårdsverket är medlem i Nationella viltolycksrådet som är ett samverkansforum för hantering av viltolyckor. Med medel från viltvårdsfonden ansvarar vi även för avtal för att bemanna, organisera och utveckla den frivilliga organisationen för trafikeftersök inom rådet.
| Trafikolyckor med klövvilt
| Här presenteras statistik över antalet hanterade trafikolyckor med klövvilt per år, från 2019 till och med 2025.
| | | | | På gång - ny metod för att uppskatta antalet vildsvin
| Naturvårdsverket har beskrivit en metod för att uppskatta vildsvinspopulationens storlek. Metoden ska på sikt ge underlag för att till exempel reglera vildsvinsstammen och ger redan nu en preliminär beräkning av hur många vildsvin det finns i landet. | | | | Foto: Magnus Elander/Johnér |
Det gäller för jakt på lodjur | Den 1 mars startar licensjakten på lodjur. Naturvårdsverket
har överlämnat rätten att besluta om licensjakt till samtliga länsstyrelser utom
Länsstyrelsen i Gotlands län. Jakttiden för mellersta och södra rovdjursförvaltningsområdet
sträcker sig till 31 mars, och till 15 april för norra
rovdjursförvaltningsområdet. Mer information om tilldelning och villkor för
licensjakt på lodjur i respektive län, finns på din länsstyrelses webbsida.
På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vilka regler
som gäller vid jakt på stora rovdjur, vem som beslutar om jakt och vilka krav
som ställs på jägare. Här finns också information om tillåtna vapen och
fångstmetoder. Statistik om fällda djur finns i databasen Rovbase. Kryssa i licensjakt/kvotjakt lodjur för att få fram informationen. | | | | | | Foto: Jessica Backeryd, Naturvårdsverket | | | Nya regler om åtling och åteljakt
| Naturvårdsverket har beslutat om nya föreskrifter om åtling och användning av åtlar vid jakt. Reglerna ska bidra till att begränsa viltskador och viltolyckor, särskilt på lokal nivå. De nya reglerna börjar gälla den 1 april. Inför detta kommer Naturvårdsverket att publicera mer stöd och information, både till länsstyrelser och till enskilda personer.
| | | Så åtlar du rätt vid jakt efter rovdjur |
En jakträttshavare bör tänka på en hel del innan en åtel för rovdjur iordningställs. Genom våra checklistor, frågor och svar om lockmedel och foder samt information om särskilda regler vid licensjakt på björn får du guidning om både placering och användning. Reglerna som vägledningen stöder börjar
gälla den 1 april. | | | Jägarexamen nu tillgänglig på engelska
| För att möta efterfrågan från blivande jägare som inte har
svenska som modersmål lanseras nu möjligheten att genomföra jägarexamen på
engelska.
| | |
Nya forskningsresultat om gäss i fem faktablad | Gässen är fler än någonsin i det svenska jordbrukslandskapet
– något som för med sig nya utmaningar för gåsförvaltningen. Det har varit
utgångspunkten för ett av de senaste årens största forskningsprojekt som fått
medel ur Viltvårdsfonden, Från fält till flyttväg.
Nu har forskningsresultat från det sexåriga projektet sammanfattats i fem olika faktablad, som bland annat riktar sig till lantbrukare och olika delar av förvaltningen. Bladen tar upp: - Grågässens nya flyttvanor
- Att förebygga gässens skador på gröda
- Intressegrupper och gåsförvaltningen
- Vilka fält väljer gässen?
- Adaptiv förvaltning
Läs mer om projektet och se faktabladen: Utmaningar
med växande gåspopulationer
| Kunskapssammanställning över and- och måsfåglar
|
Här hittar du en ny sammanställning av kunskapsläget för ett urval and- och måsfågelarter som häckar i Sverige. Den beskriver bland annat fakta om populationsstorlekar under häcknings- och vintersäsong, populationstrender, jakt, predation samt andra faktorer som påverkar arterna på populationsnivå.
| | | | |
Förslag på ny viltförvaltningslagstiftning
| I januari
publicerade regeringen ett förslag till ny viltförvaltningslagstiftning.
Utredningen tillsattes av regeringen i början av 2024 med syftet att skapa en
modern lagstiftning för långsiktigt hållbar jakt och viltvård som är enkel
att tillämpa. Ett delbetänkande redovisades i april 2025 och nu är
slutbetänkandet redovisat. Naturvårdsverket ser positivt på att en översyn
har gjorts för att modernisera jaktlagstiftningen. | | | Färre fjällrävar i årets inventering – men långsiktig trend pekar uppåt
| Den senaste inventeringen av fjällräv visar att det finns cirka 526 vuxna rävar i Sverige, Norge och Finland tillsammans. Det är färre än året innan då populationen uppskattades till 582 individer.
| | | | | Fjällräv, antal föryngringar i Sverige, Norge och Finland
| Fjällräven är idag klassad som starkt hotad i Sverige och trots fredning sedan 1928 har arten haft svårt att återhämta sig. De senaste 20 åren visar dock att insatta åtgärder för att bevara fjällräven ger önskad effekt.
| | | | | | Foto: Roine Magnusson/Johnér | Nya inventeringsresultat visar stabil och växande järvstam
| Den senaste järvinventeringen för säsongen 2024/25 visar att Sveriges järvpopulation fortsätter att ligga stabilt över det nationella referensvärdet. Årets uppskattning landar på 702 järvar. Det är fler än förra årets uppskattning på 665 individer och ligger stabilt över det nationella referensvärdet på 600. Under inventeringssäsongen 2024/25
testades en ny inventeringsmetod i hela landet som bygger på DNA-analyser från insamlade prover. – Fördelen med den nya metoden är att vi får ett mer exakt resultat. Vi får till exempel inte bara en lägstanivå för föryngringar och resultaten påverkas mindre av faktorer som klimatförändringar, vilket tidigare har gjort det svårt att inventera lyorna vid flera tillfällen, säger Robert Ekblom, vilthandläggare på Naturvårdsverket. | | | | | Järv, antal individer i Sverige
|
Totalt uppskattas populationen av järv 2025 till 675–731 individer i Sverige utifrån fullskalig DNA-inventering i hela landet.
| | | | | | Foto: Lars-Göran Abrahamsson/Scandinav |
Missa inte Viltkonferensen 2026
| Till
hösten är det – äntligen – dags för Viltkonferensen igen. Konferensen riktar
sig till dig som arbetar med nationell, regional och lokal viltförvaltning.
Under två dagar samlas vi för att lära oss mer om aktuella viltfrågor. Fokus i
år ligger bland annat på stora rovdjur, särskilt varg, samt på aktuell
viltforskning. Inom kort kommer ytterligare information om plats och exakta
datum.
| | | | | | Foto: Michal Renčo/Pixabay | Webbinarium – Svinsmart företagande 11 mars
|
Vill du ta nästa steg i ditt företagande inom vilt- och vildsvinskedjan? Länsstyrelsen Kronoberg bjuder in till ett digitalt seminarium som ger dig inspiration, konkreta verktyg och insikter från andra företagare och erfarna affärsutvecklare. Innehållet bygger på Svinsmart företagarhandbok. Anmäl dig redan nu eller senast den 6 mars.
| | |
Uppdaterad branschriktlinje för vilthanteringsanläggningar
| Svenskt Viltkött och Eldrimner har uppdaterat
branschriktlinjerna för vilthaneringsanläggningar. Både format och innehåll har
ändrats, bland annat avseende HACCP, lagstöd och ritningsförslag.
Arbetet har gjorts i samråd med Livsmedelsverket. Branschriktlinjen kan även
användas av detaljhandelsanläggningar.
| | | |
Nyhetsbrevet
innehåller aktuella nyheter, information och statistik om viltförvaltning.
| |
|
|
