God Jul och Gott Nytt År önskar Regelrådet!
I detta nummer av Regelrådets nyhetsbrev kan du läsa om rådets bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen om privata sjukvårdsförsäkringar, höjd mervärdesskatt, distanshandel med läkemedel och ändrade arbetsmiljöregler.
Vi har också intervjuat Rolf
Höijer, Näringsdepartementet, om det kommande svenska
EU-ordförandeskapet, och Marek Havrda, ordförande i RegWatchEurope, om det
gångna verksamhetsåret. | | |
Sjukvårdsförsäkringar Regelrådet underkänner konsekvensutredningen till
Socialdepartementets skrivelse om regler beträffande privata
sjukvårdsförsäkringar inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.
Särskild kritik riktas mot att förslagets konkurrenspåverkan inte utretts.
Bristen är, enligt Regelrådet, anmärkningsvärd då förslaget avser en
inskränkning i näringsfriheten. Likaså riktas kritik mot bristande tydlighet om
hur förslaget påverkar vårdgivarnas möjlighet till fortsatt verksamhet.
Förslaget avser bl a
förbud för privata vårdgivare som slutit avtal med en region om att bedriva
offentligt finansierad vård att erbjuda samma vård till patienter med privat
sjukvårdsförsäkring.
Läs mer | Höjd mervärdesskatt på reparationer
Regelrådet godkänner
konsekvensutredningen som avser den politiska överenskommelsen om höjd
mervärdesskattesats från 6 procent till 12 procent på reparationer av cyklar,
skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Regelrådet kan konstatera att de
flesta punkter i konsekvensutredningen redovisas på ett godtagbart sätt, men
att det helt saknas redovisning av konkurrensförhållanden. Regelrådet anser
därutöver att konsekvensutredningens kvalitet hade höjts om effekterna på
verksamheten för de allra minsta företagen hade bedömts tydligare. Regelrådet
kan konstatera att år 2021 berördes 1 840 företag och 94% av de berörda
företagen har 0-4 anställda. Regelrådet
anser att redovisningen borde ha varit tydligare gällande risken för att berörda företag tvingas upphöra med sin verksamhet.
Läs mer |
Ändrade arbetsmiljöregler Regelrådet har yttrat sig över betänkandet Steg framåt, med
arbetsmiljön i fokus (SOU 2022:45). Regelrådet finner att konsekvensutredningen
i de flesta avseenden håller tillräcklig kvalitet utifrån förutsättningarna i
ärendet. När det gäller beskrivningen av berörda företag och kostnads-
och verksamhetspåverkan för företag finns det vissa oklarheter. Regelrådet
tycker ändå att förslagsställaren har förklarat på ett tydligt sätt vilka
utmaningar som finns att ge en mer heltäckande bild. Det är också viktigt att
förslagsställaren är tydlig i sina beskrivningar av vilka antaganden som görs
för att nå de resultat i form av uppskattningar och beräkningar som görs. Detta
gör det möjligt för en läsare att få en klar bild både av vad som kan sägas med
viss säkerhet och vilka osäkerheter som återstår och varför dessa osäkerheter
återstår. Sammantaget innebär detta att beskrivningen i alla avseenden utom ett
kan anses hålla tillräcklig kvalitet. Förslagen i betänkandet handlar om att
uppdragsgivare i en del fall får ett utvidgat arbetsmiljöansvar jämfört med
idag, att Arbetsmiljöverket får ett utvidgat bemyndigande att ta fram
föreskrifter om sanktioner i vissa fall och vissa förtydliganden om
företagshälsovård.
Läs mer |
Distanshandel vid öppenvårdsapotek
Regelrådet
har granskat Läkemedelsverkets konsekvensutredning till nya föreskrifter
om distanshandel vid öppenvårdsapotek. Läkemedelsverket har gjort en översyn av
föreskrifterna som trädde i kraft år 2009 eftersom omfattningen av distanshandel
har ökat sedan dess. De nu föreslagna reglerna får olika stor påverkan beroende
på hur de berörda företagens verksamhet ser ut och bedrivs idag. Det hade därför
varit värdefullt med exempelberäkningar för ett par företag som behöver anpassa
sin verksamhet och arbetssätt i högre, respektive lägre, grad. Regelrådet hade
också gärna sett utförligare beskrivningar i andra delar, såsom påverkan på
konkurrensförhållanden, eftersom företagens olika förutsättningar påverkar hur
de kan ställa om till ändrade arbetssätt. En annan aspekt är att ökade krav som
medför kostnader innebär att tröskeln höjs för nya verksamheter att träda in på
marknaden. Sammantaget har Regelrådet bedömt att konsekvensutredningen inte
uppfyller kraven.
Läs mer | | | Det
svenska EU-ordförandeskapet
Den 14 december presenterade regeringen sina politiska
prioriteringar för det kommande svenska ordförandeskapet i EU. Ett prioriterat
område är konkurrenskraft. Vi fick en intervju
med Rolf Höijer, ämnesråd på Näringsdepartementet, enheten för marknad
och konkurrens.
Hej Rolf, kan du utveckla resonemanget kring regelförbättring
som en viktig del av EU:s konkurrenskraft?
- Som regeringen konstaterar i sitt ordförandeskapsprogram är det
bara genom konkurrenskraftiga företag som vi skapar hållbar tillväxt, påskyndar
den gröna och digitala omställningen och ökar ekonomins motståndskraft. Företag
behöver regelverk som främjar tillväxt och innovation och ordförandeskapet
kommer därför att arbeta för långsiktiga och förutsägbara regler som bidrar
till en effektiv konkurrens och reducerar regelbördan. Mer specifikt kommer ordförandeskapet
bl.a. att arbeta med att främja konsekvensutredningar och utvärderingar inom EU:s
institutioner.
|
Du kommer att vara ordförande i rådsarbetsgruppen för bättre
lagstiftning kommande halvår. Hur ser planerna för det arbetet ut?
- Ordförandeskapets ambition är att arbetet med
konsekvensutredningar och utvärderingar ska ske brett och horisontellt, d.v.s.
genomsyra alla politikområden. Det finns dock en arbetsgrupp inom
ministerrådets konstellation för konkurrenskraft och tillväxt som är särskilt inrättad
för att bevaka dessa frågor - rådsarbetsgruppen för bättre lagstiftning. Den 1
januari tar Sverige över ordförandeklubban från Tjeckien. Vi avser fortsätta driva
frågor som inletts av tidigare ordförandeskap, exempelvis vad avser förstärkning
av konsekvensutredningar i lagstiftningsprocessen, både på EU-nivå och nationell
nivå. Minskade regelbördor kommer att vara ett fortsatt fokusområde. Därutöver
kommer Sverige att introducera ex post-utvärderingar av befintliga regelverk som
ett av ordförandeskapets tematiska ämnen. Vi vill vidare öka och fördjupa kunskaperna om hur principer för
| |
bättre lagstiftning kan bidra till förstärkning av inre marknaden och EU:s konkurrenskraft, både inom den egna gruppen och ansvarsområde och i andra rådskonstellationer. Rådsarbetsgruppen planerar preliminärt att sammanträda fyra gånger under våren.
Kommer det svenska ordförandeskapet att anordna en traditionsenlig
ordförandeskapskonferens om bättre lagstiftning?
- Absolut. Vi har bjudit in till en stor konferens om bättre lagstiftning,
den s.k. ”Directors and Experts of Better Regulation (DEBR)”, som äger rum den
23-24 januari i Stockholm. Departementet håller just nu på att färdigställa
programmet som utgår från ordförandeskapets prioriterade frågor inom
konkurrenskraftsområdet och som utgör en grund för arbetet i rådsarbetsgruppen.
Vi förväntar oss initierade djupdykningar i en rad olika frågeställningar där
experter från medlemsstaterna, EU:s institutioner, RegWatchEurope, OECD, näringslivet
och forskningen kommer att ges möjlighet att diskutera hur
regelförbättringsarbetet kan stärkas för att uppnå politiska målsättningar på
olika policyområden.
Tack för samtalet Rolf och lycka till!
Läs mer om det svenska EU-ordförandeskapsprogrammet här, Det
svenska ordförandeskapets program (europa.eu)
| | | |
Summering av
RegWatchEurope 2022
Arbetet i det europeiska nätverket av oberoende granskningsorgan, RegWatchEurope (RWE), i vilket Regelrådet är medlem, leddes 2022 av det tjeckiska granskningsorganet RIAB (Regulatory Impact Assessment Board). Vi bad RIAB:s ordförande, Marek Havrda, berätta om sina erfarenheter av det gångna verksamhetsåret.
| | | |
- For RWE and RIAB, the year 2022 presented both a challenge and a chance to gather a lot of experience. We are overjoyed that we were able to host a total of three physical meetings in Prague after more than two years of being unable to do so. Besides the two board meetings and two secretariat level meetings, one of which was held fully online, a total of three workshops were held. Within the workshops, we focused on several softer but still very relevant topics for the network members. The workshops covered institutional resistance to innovation in better regulation, garnering political support and application of behavioural insights in regulatory scrutiny. In addition to the regular events, a workshop on COVID-19 legislation was held in September under the leadership of our colleagues from ATR (the Netherlands), which was embedded in the programme of the Directors and Experts of Better Regulation conference. Given the hybrid nature of the workshops, we welcomed dozens of traditional experts from RWE oversight bodies, non-members, national administrations, European structures, the OECD, academia, and non-traditional guests from overseas. During our chairmanship, we have focused on expanding the format and exploring fresh, untraditional topics during the workshops. Shorter presentations, more time for lively debate, more guest speakers, and an emphasis on softer issues connected to better regulation and regulatory scrutiny have all been introduced. Other topics of interest included international advocacy, where we took advantage of synergies with the Czech EU Presidency to establish a close link to the Better Regulation Working Group in the EU Council, actively participated in OECD Regulatory Policy Committee meetings, established new promising liaisons with foreign partners, and will continue to work on deepening our relationship with Vice-President of the European Commission, Maroš Šefčovič, responsible for the Better Regulation Agenda. The visual identity and branding of our network was a pivotal and long unresolved topic, but we managed to design and agree on a new RWE logo that will be used on platform documents and in communication with our external partners. We also succeeded in updating the website's content and redesigning it. All of these actions, in my opinion, will increase public awareness of RWE and help us reach our shared objectives. We covered a wide range of issues and difficulties related to RIA drafting and scrutiny throughout our discussions. Given the heterogeneity of our bodies and national administrations, the issues we face are also quite diverse. Nevertheless, several universal challenges can be identified, such as miscommunication and the existence of communication silos across ministries and government agencies, new trends in RIA such as embedding foresight and linking SDGs into RIA and into better regulation, the tendency towards formalistic processing, and the lack of analytical capacity for quality RIA processing. Additionally, this is one of the most significant and persistent issues we encounter when working at RIAB, a challenge that we aim to bring up and address in the upcoming year in collaboration with our partners, where we will be vocal in supporting the creation of new analytical units in ministries and the centre of government. |
Svenskt ordförandeskap i RWE 2023
Vid sitt senaste möte den 8 december antog styrelsen arbetsprogrammet för 2023. Bland de tematiska ämnen som kommer att ligga i fokus kan nämnas bästa praxis för stöd till regelgivare, EU-konsekvensutredningar och kompletterande nationella utredningar i olika skeden av lagstiftningsprocessen, bedömning av regelverks påverkan på innovation i konsekvensutredningar, ex post-utvärdering och granskning av utvärderingar samt olika aspekter av genomförande av EU-regler i medlemsstaterna. Arbetet kommer att ledas av svenska Regelrådet.
| KalendarietKommande sammanträden, konferenser och evenemang. |
EU-ordförandeskapets konferens om bättre lagstiftning
| | | | | | | | | | |