Är klimatkrisen fiktionens kris?

P1 kultur igår. Samtal om norska Maja Lundes nya roman Przewalskis häst. Det kallas för klimatrealism, sättet hon skriver på. Grundlig research. Mängder av källhänvisningar till forskning. Utifrån det skildrar hon hur det sannolikt kan se ut i Norge 2064. Det är ingen vacker bild. Samhället har kollapsat, regnet faller, stormarna blir allt kraftigare och människorna svälter. Någon i radiostudion frågar: Hur kan man leva med vetskapen om att slutet närmar sig? Ja, hur gör vi det? Har mänskligheten ens förmågan att ta in att det verkligen är på allvar och som kollektiv agera långsiktigt? Det pratas mycket, men handlas inte därefter. Minskningarna av utsläpp går för långsamt.

Björn Wiman, DN:s kulturchef, säger att det är som om människan tror att klimatkrisen kommer att uppstå som en vägg mitt framför oss, som gör en skarp skillnad mellan ett nu och då, men så är det inte – vi är mitt upp i klimatkrisen och innan vi ens märkt det kommer vi att befinna oss på en plats som vi inte trodde var möjlig för 20 år sedan. Klimatkrisen är, fortsätter Wiman, fantasins kris. Vi har lättare att föreställa oss världens undergång i fiktionen än vad vi har att föreställa oss ett alternativ sätt att leva i verkligheten. Samtidigt lever vi mitt i en pandemi med stora restriktioner som vi hastigt och hjälpligt anpassat oss till. Så det är klart det går. Alternativa nya bränslen är och kommer förmodligen att vara väldigt dyra en lång tid framöver. Därför kan vi inte vänta in marknaden, utan politiska beslut måste tas.

Koldioxidskatter är receptet för en grön återhämtning, skriver några forskare från bland annat Göteborgs universitet i en ny rapport från tankesmedjan Brookings. Och nu, i samband med en smärtsam återhämtning från covid-19, finns ett gyllene läge att införa dem, menar de. Att återgå till det vi brukar kalla det ”normala” är inget alternativ, knappast ens görbart. Det får helt enkelt bli som de amerikanska sydstatsrockarna Drive by truckers sjunger på sitt nya album: ”It’s OK, the new OK”. Människan är trots allt anpassningsbar. Därför har vi alla möjligheter att lösa det här.

Låt oss börja nu.

Fortsatt dystra utsikter för sjöfarten

Under 2020 förlorade uppemot två tusen personer jobbet när den svenska sjöfarten tappade drygt 60 procent av passagerarna. Och coronapandemins negativa effekter kommer att hänga i även i år tror merparten av svenska rederier.

It still looks severe for shipping

In 2020, up to two thousand people lost their jobs when Swedish shipping lost just over 60 percent of its passengers. And the negative effects of the corona pandemic will continue this year as well, according to the majority of Swedish shipping companies.

Kan ett standardiserat färjekoncept för kollektivtrafik utvecklas?

Intresset för det växer, men kollektivtrafik på vatten är förknippat med stora utmaningar – inte minst vad gäller teknik men också regelverk och systempraxis. En licentiatavhandling från KTH fokuserar på att utveckla ett standardiserat färjekoncept som gör processen enklare.

Can a standardized ferry concept for public transport be developed?

Interest in it is growing, but waterborne public transportation is associated with major challenges - not least in terms of technology but also regulations and system practice. A licentiate thesis from KTH focuses on developing a standardized ferry concept that makes the process easier.