Ett nyhetsbrev från Naturvårdsverket.
| |
Insatser för
biologisk mångfald |
Insatser för biologisk mångfald
| | | | |
Genom nyhetsbrevet kan du som arbetar med eller är intresserad av insatser för biologisk mångfald hålla dig uppdaterad om sådant som händer inom arbetet med biologisk mångfald och naturrestaurering. Du får vägledning, nyheter och tips om aktuella aktiviteter. Skicka gärna vidare nyhetsbrevet till de du tror kan vara intresserade.
| | | | | | Foto; Magnus Ström, Johnér Bildbyrå | Så fortsätter arbetet med förslag till nationell restaureringsplan
| 14 dialogmöten med 11 olika teman har hållits i april, maj och juni med sammanlagt ca 300 aktörer från olika delar i samhället. De har gett värdefulla perspektiv, insikter och inspel till arbetet. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket har sammanställt och kommer att publicera dokumentation från alla möten. I höst fortsätter dialogen när det första utkastet till plan finns på plats.
| | | | | Naturvårdsverket i Vetenskapsradion om naturrestaurering
| Programledare Joacim Lindwall och Sara Sällström från Vetenskapsradion åkte till Åtvidsnäs, strax söder om Åtvidaberg i Östergötland. Här har en gammal granplantering förvandlats till en artrik ängsmark - ett exempel på hur naturen kan restaureras. Gäster: Ulrica Swärd, Naturvårdsverket, och Frida Nilsson, Länsstyrelsen i Östergötland. Kontakt: Ulrica Swärd, Naturvårdsverket
| | | Dialogmöte om nationella planer för naturrestaurering
| Inom Biodiversa+ leder Naturvårdsverket arbetet med forskning- policyöverföring. Regelbundet arrangeras dialogmöten mellan beslutsfattare, forskningshandläggare, forskare, experter och intressenter för att identifiera nya behov och prioriteringar för miljöforskningen i Europa. Dialogmötena har aktuella teman och är en viktig pusselbit för att överbrygga klyftan mellan forskning och genomförande av insatser för biologisk mångfald. Det senaste dialogmötet, som hölls i Paris den 15–16 maj, var inriktat på de nationella restaureringsplanerna. För Naturvårdsverkets räkning deltog Elin Forsberg. Biodiversa+ är det europeiska partnerskapet för biologisk mångfald som stöder forskning och miljöövervakning av biologisk mångfald. Det utvecklades gemensamt av BiodivERsA och Europeiska kommissionen. Biodiversa+ är en del av EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 och syftar till att koppla samman vetenskapligt baserad kunskap med miljöövervakning, förvaltning och praktik. Kontakt: Neda Farahbakhshazad, Henrik Lange & Hannah Östergård Roswall, Naturvårdsverket
| | | Naturen, samhället och restaurering − en konferens om ansvar, tillstånd och behov
| Många av Sveriges livsmiljöer är i sämre skick än vad vi önskar. Naturrestaurering kan vara en lösning och nyckel till att nå våra miljömål. Men mycket beror på hur Sverige väljer att ta sig an denna utmaning. Här kan du ta del av dokumentationen från Flora- och faunavårdskonferensen som genomfördes av SLU i april i år. Kontakt: SLU
| | | | | Rekommendationer för inkluderande processer
| SLU har tagit fram en policy brief för Naturrestaureringsförordningen – rekommendationer för inkluderande processer. För en framgångsrik omställning krävs ett helhetligt arbetssätt med specifik kompetens inom dialoger och delaktighet, riktade resurser för förändringsprocesser och mötesplatser. I policy briefen rekommenderar SLU åtgärder som ska underlätta ett inkluderande och lyckat genomförande av naturrestaureringsförordningen. Kontakt: SLU Future Food
| | | Från naturtyp till livsmiljötyp
| Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten byter ut det välkända begreppet naturtyp inom Natura 2000 mot det EU-gemensamma livsmiljötyp. Begreppet naturtyp har tidigare använts för att beskriva naturmiljöer som sanddyner, skogar eller sjöar i art- och habitatdirektivet. Men livsmiljötyp och livsmiljö används i flera svenska och europeiska regelverk, som förordningen om områdesskydd, art- och habitatdirektivet, restaureringsförordningen samt havs- och ramvattendirektiven. För att skapa en enhetlig och tydlig kommunikation inför Naturvårdsverket därför successivt livsmiljötyp i våra vägledningar och dokument. Under en övergångsperiod kan både naturtyp och livsmiljötyp förekomma i våra texter. Livsmiljötyp och livsmiljö Det är också viktigt att skilja mellan livsmiljötyp – som avser själva naturmiljön – och livsmiljö för arter, som är den specifika miljö en art behöver för att leva och fortplanta sig. En arts livsmiljö kan omfattar flera livsmiljötyper. Att följa EU:s terminologi minskar risken för missförstånd, stärker rättssäkerheten och underlättar samarbetet mellan medlemsländerna. Med detta vill vi bidra till en tydligare och mer samstämmig kommunikation i linje med EU:s lagstiftning. Kontakt: Ulrika Widgren, Länsstyrelsen Blekinge, inlånad konsult på Naturvårdsverket
| | | | | Snart dags att rapportera bevarandestatus för arter och livsmiljötyper
| Naturvårdsverket samordnar vart sjätte år Sveriges rapportering till EU enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet. Nästa rapportering ska göras senast 31 juli 2025. Rapporteringen omfattar både terrestra och akvatiska livsmiljötyper och arter. Arbetet med rapporteringen sker därför i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten. Artdatabanken vid SLU sammanställer en stor del av kunskapsunderlaget och bedömningarna. Rapporteringen omfattar bland annat arealer och populationer och är den mest omfattande sammanställningen av läget för den biologiska mångfalden i EU. Mer information kommer i nästa nyhetsbrev och på Naturvårdsverkets webbplats. Kontakt: Elin Forsberg, Naturvårdsverket
| | | Rapportering till EU enligt fågeldirektivets artikel 12
| Naturvårdsverket samordnar vart sjätte år Sveriges rapportering till EU enligt Fågeldirektivets artikel 12. Nästa rapportering ska göras senast 31 juli 2025. Rapporteringen omfattar samtliga i Sverige naturligt förekommande fågelarter. Underlagen till rapporteringen kommer till stor del från Svensk fågeltaxerings (Lunds universitet) inventeringar och SLU Artdatabanken står för sammanställningen av underlagen. I rapporteringen ingår att beskriva både storlek och trender för de olika populationerna, men även bl.a. utbredningsarealer samt hot- och påverkansfaktorer. Tillsammans med motsvarande rapportering enligt art- och habitatdirektivet utgör resultatet en central komponent i bedömningen av tillståndet hos biologisk mångfald i EU. Mer information kommer i senare nyhetsbrev och på Naturvårdsverkets webbplats. Kontakt: David Schönberg Alm, Naturvårdsverket
| | | 700 nya värdefulla naturområden
| Naturvårdsverket har rapporterat in över 700 nya skyddade områden och frivilliga avsättningar till Europeiska miljöbyrån (EEA) sedan rapporteringen 2024. Det handlar både om formellt skyddade områden, som naturreservat och nationalparker, och om områden som markägare själva har valt att spara utan formellt skydd, så kallade frivilliga avsättningar. Kontakt: Olle Höjer, Naturvårdsverket
| | | | | Statusrapport om EU:s strategi för biologisk mångfald
| Assessing progress in monitoring and implementing the EU Biodiversity Strategy for 2030 heter nya rapporten från EU JCR. JCR står för The Joint Research Centre: EU Science Hub. Rapporten presenterar bland annat läget och nästa steg i utvecklingen av ett övervakningsramverk för EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2030 (EU BDS). Den ger också en översikt över de framsteg som hittills gjorts i genomförandet av EU BDS, samt en bedömning av sannolikheten för att nå målen senast 2030. | | | | | Positiv utveckling för vitryggig hackspett
|
Den akut hotade vitryggiga hackspetten har på många håll i Sverige fått bättre livsmiljöer och fågelpopulationen har ökat. Nu har Länsstyrelsen i Uppsala län sett över och justerat åtgärdsprogrammet, på uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Många aktörer är aktiva i arbetet.
Målet är att få tillbaka en livskraftig population, som hänger samman med de i Norge, Finland och Ryssland. Åtgärderna fokuserar på att stärka livsmiljöerna, som för vitryggens del handlar om lövskogsrika landskap, med revir om 100–150 hektar koncentrerad lövskog med gott om död lövved.
Kontakt: Ellen Salomonsson, Skogsstyrelsen och
Pavel Bina, Naturvårdsverket | | | | Bullerö från ovan. Foto: Länsstyrelsen Stockholm | | | Landpaths
är ett forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket om framtidens multifunktionella landskap i Sverige.
Programmet har börjat sin andra fas och ordnar regelbundet workshops med
följare och intressenter. Följare är också välkomna som observatörer i en del av programmets aktiviteter. Inom programmet genomförs till exempel medborgarråd
som en del av utforskandet av samverkan kring multifunktionella landskap.
Medborgarråden dokumenteras, ett lyckat medborgarråd är Nämdöskärgårdens medborgarråd, se film här.
Kontakt: Hannah Östergård Roswall, Naturvårdsverket | | | Samverkansåtgärd för funktionell grön infrastruktur | Länsstyrelserna driver via RUS – Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet – en samverkansåtgärd för indikatorer och målnivåer för grön infrastruktur. Samverkan sker med Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten.Trafikverket, Naturvårdsverket och Boverket hålls informerade. Under 2025 kommer förslag till indikatorer och målnivåer för en funktionell grön infrastruktur för skog, odlingslandskapet och de våta miljöerna, samt övergångsmiljöer. Målnivåerna och indikatorerna ska belysa kvalitet, storlek, täthet och konnektivitet hos representativa naturtyper i Sverige. Följande rapporter finns framtagna:
• Marina och limniska miljöer
• Skog, gräsmarker, odlingslandskapet och urbana miljöer
• Urbana miljöer
• Syntesrapport av de tre ovan
• Övergångsmiljöer
• Nulägesrapport för myndigheternas arbete med indikatorer inom skog och odlingslandskapet Kontakt: Johan Niss, Länsstyrelsen Skåne | | | | Testeboån. Foto Fredrik Stjernholm | | | 26 olika fiskarter har påträffats i Testeboån. Havsforskningsrådet ICES klassar den som ”vildlaxälv” med självreproducerande laxbestånd. Testeboån i Gästrikland är nu i fokus för åtgärder för att skapa fria vandringsvägar och återskapa åns ursprungliga ekologiska funktioner och skyddsvärda livsmiljöer. Havs- och vattenmyndigheten stöttar arbetet.
Kontakt: Christina Lindhagen, Havs- och vattenmyndigheten | | | | Kattfot i slalombacken vid Bygdsiljum. Foto: Länsstyrelsen i Västerbottens län | Byaförening håller liv i öppna landskap i Skellefteå
|
I Skellefteå kommun har länsstyrelsen i Västerbottens län, kommunen, en byaförening och ett företag gått ihop för att gynna artrika gräsmarker. Målet har varit att sköta befintliga ängar, skapa nya ängar samt restaurera tidigare ängsmark. Projektet har bidragit till att öka områdets värde för rekreation och har skapat stort engagemang i lokalsamhället.
| | | | | Skogsstyrelsen: Hyggesfritt bör öka | Med den kunskap vi har i dag är det Skogsstyrelsens ståndpunkt att det hyggesfria skogsbruket bör öka där det är motiverat ur miljö- och/eller produktionssynpunkt. Detta är något som vi nu tydligare slagit fast i våra interna styrande dokument, skriver skogsavdelningens chef, Staffan Norin i en debattartikel i ATL.
Hyggesfritt bidrar bland annat till en hållbar tillväxt genom att skapa mer robusta och resilienta skogar som är bättre rustade att möta klimatförändringarna. Det bidrar också till ökad biologisk mångfald. Kontakt:
presstjanst@skogsstyrelsen.se
| | | KalenderVåra kommande kurser, seminarier och konferenser. | | | I år arrangerar Länsstyrelsen Östergötland Miljöövervakningsdagarna i Linköping. Målgrupper är främst länsstyrelser, andra myndigheter, kommuner och konsulter, samt också intresserade av miljöövervakning.
Nu finns preliminärt program. Sista anmälningsdag är 21 augusti.
| | | | | | | Konferensen ”Från Bryssel till Borås – biologisk mångfald och cirkularitet i fokus” är en mötesplats för dig som arbetar med miljö, cirkularitet, lokal och regional utveckling samt internationella frågor. Det är ett samarrangemang mellan tre viktiga årliga konferenser och mötesplatser. Arrangörer är Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen (VGR) och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Alla står värdar för varsin konferens och mötesplats. Flera delar av programmet på konferensen är gemensamma.
| | | | | | | Välkommen till Sveriges första Swedish Biodiversity Symposium – en tvärdisciplinär konferens där experter och intressenter inom biologisk mångfald samlas för att främja en positiv utveckling på området. Naturvårdsverket är en av flera arrangörer.
Symposiet verkar i gränssnittet mellan vetenskap och samhälle med temat Samhällstransformation – från kunskap till handling. Program
| | | | | | | | | Nyhetsbrevet ges ut fem gånger per år.
| | | | | |
Nyhetsbrevet ger dig
aktuell kunskap, inspiration och material att använda till exempel i
samhällsplaneringen eller ditt arbete för en rikare biologisk mångfald.
| |
|
|
