Nr 4. Leveranskontroll av potatisutsäde för rotgallnematod
Säsongen närmar sig och många
potatisodlare får hem utsädespotatis. Det är då viktigt att göra
leveranskontroll av allt utsäde för att försäkra sig om att det är fritt från
knölar infekterade med rotgallnematoder. På det sättet minskas risken för att
smittan av rotgallnematoder sprids till andra potatisodlingar och till nya
områden.
Fall av rotgallnematoder i Sverige
Sedan 2017 har 17 fall av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och M. fallax upptäckts vid jordprovtagningar i Sverige. Dessa skadegörare är karantänskadegörare och omfattas av växtskyddslagstiftningen. Strategin för att utrota rotgallnematoderna är att svälta ut dem genom växtföljd, jordbearbetning och odling av multiresistenta sorter av oljerättika. Det krävs tre år med negativa provsvar innan bekämpningsåtgärderna släpps.
Bild 1. Potatis med angrepp av rotgallnematod. Foto: Jordbruksverket
Rotgallnematoderna
M. chitwoodi och M. fallax har många värdväxter och sprids framförallt med utsäde och infekterad jord
Rotgallnematoderna är rundmaskar som angriper rötter
och knölar av bl.a. potatis och morötter, se bild 1. I viss utsträckning skadas även
stråsäd och flera andra kulturgrödor. Symptomen visar sig som galler på rötter
och knölar med nekrotisk vävnad under gallerna vilket orsakar skördeförluster
och kvalitetsfel. Symptomen kan dock se lite olika ut beroende på sort,
populationstäthet och andra miljöfaktorer. Rotgallnematoderna har många
värdväxter inklusive stråsäd, sockerbetor och många ogräs. Deras breda
värdväxtkrets gör dem mycket svårbekämpade.
De
viktigaste spridningsvägarna för rotgallnematoderna är med angripna
knölar/rötter och smittad jord som följer med växter (framförallt värdväxter),
maskiner, redskap eller skor. Rotgallnematoderna M. chitwoodi och M. fallax
hittas också i andra länder som t. ex. Nederländerna, Belgien, Tyskland,
Frankrike, Portugal och England.
Åtgärder för att minska smittspridning generellt:
Använd alltid friskt certifierat utsäde/plantmaterial.
Rengör maskiner, redskap, däck, skor och stövlar mm
vid flytt mellan gårdar.
Förflyttning av plantmaterial där jord finns på
rötterna medför alltid en risk för spridning av skadegörare.
Avfall från centrala sorteringsanläggningar för
potatis, lök, morötter etc. bör aldrig spridas på åkermark. Risken för
spridning av jordbundna sjukdomar är stor.
Skapa rutiner för mottagande av utsädespotatis och gör
leveranskontroll av utsädet
Utsädeskommitteen
(potatisutsädesbranschen) har tagit fram rekommendationer till branschaktörer om
hur man kan hantera och kontrollera mottaget utsäde innan sättning. Målet är
att undvika att sätta smittat utsäde vilket förhindrar spridning av bl.a.
rotgallnematoder på den egna brukningsenheten. Rekommendationerna inkluderar
tydlig dokumentation av hanteringen av utsäde, väl separerade
avställningsplatser för utsäde från olika partier, okulär besiktning av knölar
och eventuellt DNA-analys med PCR-metod.
Ställ levererat
utsäde väl avskilt från annat utsäde eller matpotatis för att undvika
kontaminering (gärna tvätthall för att underlätta ev. sanering)
Bryt inte
plomberingen
Ta ut ett prov om 200
knölar väl fördelat på levererade säckar (av samma parti) genom nättoppen eller
i hålen vid lyftstropparna.
Tvätta ej provet,
potatisen kan borstas vid behov
Ställ iordning
provplats i samma utrymme som det uppställda utsädet.
Kontroll genom skalprov
Bild 2. Äggsamlingar
syns som prickar under skalet på en angripen knöl. Foto: NPPO of the
Netherlands.
Bild 3. Potatisknölarna överst är starkt angripna av rotgall-nematoden Meloidogyne chitwoodi. Bilden hämtad från Eppo.
Genom att göra en kontroll av skalprov för att
identifiera knölar med misstänkt smitta kan man minska risken för att få in
rotgallnematoder till sina fält. Symptom
utvecklas bättre på smittade knölar om knölprovet hålls i rumstemperatur några
dagar innan okulär besiktning.
Besiktiga provet
okulärt efter galler eller knöligheter (se bilder ovan)
Ta 3–4 skaltag runt
om knölen för att se om det finns äggsamlingar (se bild 2)
Lägg ett skaltag/knöl från 20 knölar i en hög som en
grupp och fortsätt tills du har tio grupper.
Om du ser skador på knölarna efter skaltagen som gör att ni misstänker smitta av
rotgallnematoderna, ta bild och kontakta
Jordbruksverket.
Kontakta
leverantören för reklamation och fortsatt agerande.
Var
medveten om att inte alla potatissorter uppvisar tydliga symptom även om de är
smittade. Vid osäkerhet kan därför nästa steg vara att skicka skalhögarna för
diagnos till Intertek:
Det finns möjlighet att skicka misstänkta prov till Intertek för PCR–analys och
detektion av M. chitwoodi och M. fallax. Intertek har färdiga
testlådor med Biorebapåsar, kylklampar och instruktioner för provtagning. Observera att endast skalbitar i filterpåse tas emot. Analysen kostar 3722 kronor. För beställning av testlådor
och analys kontakta via e-post: agritech.sweden@intertek.com.
Anmäl misstänkta fall till Jordbruksverket!
Rotgallnematoderna M.
chitwoodi och M. fallax räknas
som karantänskadegörare och misstänkta fall måste anmälas till Jordbruksverket,
växtregelenheten.
