Hej!

Alnarpskonferensen som genomfördes den 15 februari lockade rekordmånga deltagare och det var tydligt att det uppskattades att få möjlighet att träffas på riktigt. Den höga ljudnivån i samband med lunchens hotspotmingel borgar för att det kan komma flera spännande initiativ och aktiviteter som resultat av nätverkandet.

Konferensen tema ”energilandskap” var medvetet brett satt för att stimulera möten mellan markanvändningens olika aktörer och intressenter. Bland de slutsatser som presenterades i den avslutande paneldebatten konstaterades att marken inte kommer att räcka till så som den används idag. Det gäller i synnerhet om nuvarande konsumtion bibehålles tillsammans med ineffektiv resursanvändning. Det krävs ett holistiskt perspektiv för att möta dessa utmaningar, kanske genom tuffare lagstiftning, och bl a att multifunktionalitet eftersträvas liksom ökat tillvaratagande av växtbiomassans potential.

Den 16 mars är det dags för ämnesgruppsträffar för medlemmar i Partnerskapet och verksamma vid SLU. Denna gång i Alnarp med ett nytt upplägg för att underlätta utbytet mellan partnerskapets olika ämnesgrupper.

Hoppas vi ses då för att gemensamt skapa nya initiativ och aktiviteter som utvecklar den gröna sektorns verksamheter.

Hälsningar

Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp

Samlad kunskap för att minska matsvinn

I Sverige slängde vi 1,3 miljoner ton matavfall 2016. Matavfall från jordbruk, fiske, frukt- och trädgårdsodling är då inte inräknat i den statistiken. 

Ett aktivt arbete att minska matsvinn görs genom Fler gör mer, handlingsplanen för minskat matsvinn 2030,  och leds av Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Eftersom att matsvinnet har många orsaker och uppstår vid olika tillfällen i livsmedelskedjan behövs flera olika åtgärder samt ett samarbete mellan de olika leden.

På Jordbruksverkets webbplats har en gedigen kunskapsbank byggts upp med många intressanta rapporter om matsvinn och förluster i primärproduktion. Från LTV-fakulteten har Helena Persson Hovmalm, Marie Olsson, Fredrik Fernqvist och Lotta Nordmark bidragit genom att undersöka svinn i potatis, kvarvete, morot och jordgubbar.

Vallkonferensen 2023

Vart 3:e år arrangeras vallkonferensen och den 7-8 februari genomfördes en välbesökt vallkonferens på Ultuna, SLU. Över 300 deltagare, en blandning av rådgivare, forskare, lantbrukare, myndigheter, lärare, studenter, försäljare m.fl. som var intresserade av vall och bete samlades för att lyssna på det senaste inom området.

Under två dagar presenterades föredrag om vall, dessutom presenterades ca 25 postrar. Det togs bland annat upp hur nya CAP påverkar vallodling, vallens nytta i växtföljden, att kolinlagringen ökat mest på mjölk- och nötköttsgårdar, hur många betesdjur som behövs för att öka arealen av hävdad naturbetesmark och hur nöt- och lammproduktion påverkar biologisk mångfald och klimat.

Olika betesstrategier diskuterades såsom höstråg med insådd av italienskt rajgräs och när man ska släppa korna på nytt bete (vid heltidsbete), på morgonen eller kvällen? Möjlighet att använda drönare för att kartlägga biomassa på bete har prövats och skulle i framtiden kunna användas för beslutsstöd för hur man ska beta.

Flera föredrag behandlade hur man kan förbättra skördarna med tex. bevattning, fördelning av kvävegiva, behandling och spridningsteknik av nötflytgödsel men även genom att studera förekomst av mineralämnen. Försök med vallbaljväxter och olika vallfröblandningar presenterades, även potentialen att använda vilda baljväxter i vallen.  Användning av fältspektrometer för skattning av kvaliteten på vall hade testats och kan vara ett verktyg för att bedöma när grödan ska skördas.

Även grisar gillar vallfoder, slaktgrisar som utfodrats med vallfoder, växte bra, hade en ökad aktivitetsnivå och sänkt förekomst av magsår.  Man undersöker även hur fytoöstrogener i rödklöver påverkar suggors reproduktionsegenskaper. Man tog också upp bioraffinering av vall där fiberdelen kan användas i utfodring till idisslare och pressjuicen kan användas till enkelmagade djur. Där fanns flera postrar inom detta område. Slutligen var det en diskussion om hur prisbilden påverkar vallens plats i foderstaten.

Madeleine Magnusson

Den som vill läsa mer kan studera konferensrapporten som kommer att finnas tillgänglig på konferensens hemsida: