Detaljerna viktiga när vargförvaltningen går in i en intensiv fas

Sverige står inför tydliga förändringar i förvaltningen av vargstammen. När arbetet går in i en ny fas står ett nytt referensvärde och en ny förvaltningsplan i centrum. 

- Att på ett effektivt och välgrundat sätt utveckla den nya vargförvaltningen i ett osäkert landskap är en utmaning, säger Hanna Ek, tf. enhetschef  för Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

Förvaltningsplaner för att nå politiska mål 

Förvaltningsplaner är en form av vägledning som används för att uppnå de politiska mål som satts upp för en viltart. Syftet är att tydliggöra målen och ramarna för förvaltningen och beskriva hur det praktiska arbetet bör genomföras. Planerna behöver vara konkreta och bidra till tydlighet och transparens i förvaltningen. Naturvårdsverket ansvarar för att ta fram nationella förvaltningsplaner för olika viltarter, medan länsstyrelserna utarbetar regionala förvaltningsplaner.

Röster från nationella rovdjursrådet

Det nationella rovdjursrådet är en plattform för dialog mellan olika aktörer som berörs av rovdjursförvaltningen i Sverige. Rådet, som funnits sedan 2002, stöttar Naturvårdsverket i genomförandet av den svenska rovdjurspolitiken. Här samlas representanter från natur- och jägarorganisationer, brukarorganisationer, Viltskadecenter och länsstyrelserna. Genom rådet får Naturvårdsverket värdefulla perspektiv, erfarenheter och kunskap från organisationer med olika utgångspunkter.

Här får två deltagare, Benny Gäfvert, expert på rovdjur hos Världsnaturfonden WWF, och Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, dela med sig av sina tankar kring arbetet i rådet och utmaningar i Sveriges rovdjursförvaltning.

Inventering pågår - bidra med dina observationer!

Vill du hjälpa till att stärka kunskapen om våra stora rovdjur? Just nu pågår inventering av varg, lo och järv och den information som samlas in är helt avgörande för en långsiktigt hållbar och ansvarsfull viltförvaltning.  

Så gör du: 

Rapportera spår, bilder eller fynd i Skandobs (webb eller app) genom att: 

• Ta foto med storleksreferens, till exempel en nyckel eller snusdosa. 
• Notera exakt plats och rapportera snabbt innan spår försvinner. 

Foton på familjegrupper och ungar är särskilt relevanta. Bilder från viltkameror är också välkomna.

Ny metod mäter viltskador med drönare och AI

Drönarteknik och artificiell intelligens kan ge objektiva och tillförlitliga mätningar av viltskador på jordbruksgrödor. En ny metod har utvecklats och resultaten från mätningarna av vildsvinsskador publiceras nu.

Vägledning och stöd

Här finns alla Naturvårdsverkets gällande förskrifter och allmänna råd. Det finns också flera vägledningar inom jakt och viltområdet.

Naturvårdsverket föreslår förändringar i förvaltningen av säl och storskarv

På uppdrag av regeringen föreslår Naturvårdsverket förändringar i förvaltningen av säl och storskarv. En rad åtgärdsförslag och metoder ska snabbt och resurseffektivt kunna begränsa populationerna av dessa arter, där det finns behov.

Därför inventerar vi storskarv

I takt med att antalet storskarvar ökat i Sverige har konflikterna mellan människans intressen och storskarven blivit fler, framför allteftersom storskarv äter fisk. Populationsutveckling och migration är områden där det behövs underlag för att kunna svara på frågor om hur storskarven kan påverka ekosystem och fiskpopulationer.   

Storskarv, antal bon och kolonier i Sverige

Dags att prova vildsvin på julbordet? Viltkött är ett klimatsmart val, ekologiskt, närproducerat och från djur som rör sig fritt.  Under det förra jaktåret fälldes omkring 160 000 vildsvin och cirka 57 000 älgar och för första gången översteg mängden vildsvinskött den totala mängden älgkött på nationell nivå. 

En genomsnittlig älg ger ungefär 125 kilo kött inklusive ben. Motsvarande siffra för ett vildsvin är 48 kilo. Det betyder att den totala köttproduktionen jaktåret 2024/2025 uppgick till cirka 7 125 ton älgkött och runt 7 680 ton vildsvinskött.

Vildsvinet finns främst i södra Sverige upp till Norrlandsgränsen och kan brukas som resurs inom köttproduktion. Hösten 2024 ändrade Livsmedelsverket reglerna så att utbildade och registrerade jägare nu får sälja vildsvinskött direkt till konsument. Vildsvinskött måste alltså inte längre gå via en vilthanteringsanläggning innan det säljs till allmänheten. Naturvårdsverket bedömer att produktionen av vildsvinskött även i år blir hög. I kombination med de nya, enklare försäljningsreglerna förväntas mer kött nå ut till konsumenter utanför jägarnas egna hushåll.

Skogsstyrelsen tipsar: Så viltanpassar du din skog

Det finns många skogliga åtgärder som du kan göra för att gynna vilt och fodertillgången i din skog. Effekten av de olika åtgärderna varierar dock stort. Så innan du börjar − tänk igenom vilken tid du har till förfogande och vilket ekonomiskt utrymme du har för att genomföra åtgärden. 

Tips på åtgärder:

• Öka föryngring av tall, ju fler föryngringar av tall, desto mindre blir risken för varje enskild planta att bli betad.
• Avverka sen höst eller vinter gällande tall och betesbegärliga lövträd.
• Lägg betesbegärliga träd överst i högarna vid gallring och föryngringsavverkning.
• Gynna lövträd, bärande buskar och fältvegetation.
• Satsa på blandskog.
• Röj i rätt tid och spara rönn, asp, sälg och ek.

Naturvårdsverkets uppdrag inom jakt och vilt

Naturvårdsverket är Sveriges centrala myndighet för frågor som rör jakt och viltförvaltning. Vi genomför den nationella viltpolitiken utifrån en helhetssyn där bevarande av viltarter, brukande av vilt som resurs och begränsning av viltskador balanseras. Vårt uppdrag omfattar bland annat kunskapsförsörjning, inventeringar, beslutsfattande, jägarregistret och internationell rapportering. Vi samverkar med andra myndigheter, forskarsamhället och olika intressenter.