Nyhetsbrev september/2023 | |
|
|
Hej!I detta nyhetsbrev uppmärksammar vi äpplet i pågående
skördetid och med äpplets dag den 25 september. Äpple är inte bara ett
välsmakande och hälsobringande livsmedel utan också en symbol för kunskap, makt
och kärlek. Vi har utmärka förutsättningar att producera äpple av hög kvalitet
i Sverige. SLU Partnerskap Alnarp har bidragit till aktiviteter och projekt
under åren i syfte att tillvarata dessa möjligheter. I nyhetsbrevet presenteras
ett nytt initiativ för kraftsamling i syfte att öka produktionen av äpple i
Sverige.
En framgångsfaktor för Partnerskapet är att knyta ihop
teori och praktik, att mötesplatsen lyfter fram en mångfald av perspektiv och
erfarenheter. På så sätt kan vi tillsammans bidra till nya insikter samt bygga ny kunskap och kompetens genom samverkan.
Höstens antagning till SLUs utbildningar visade i
flera fall färre antagna än de senaste åren som t ex till lantmästar- och
trädgårdsingenjörsprogrammen, vilket är oroande för kompetensförsörjningen.
Ungdomskullarna kommer öka vilket förhoppningsvis kan vända läget. Det är inget
man kan slå sig till ro med utan alla som arbetar inom de gröna sektorerna
måste arbeta intensivt med att öka attraktiviteten både i utbildningssystemet
och i arbetslivet. Även där finns möjligheter till samverkan. Partnerskapet drar sitt strå till stacken
genom att bidra till arbetslivskontakter under utbildningen, stödja
examensarbeten etc. Vi är under ständig utveckling så hör gärna av er om ni
vill diskutera hur denna funktion kan utvecklas ytterligare.
Hälsningar Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | | Svenska äpplen i säsong. Foto: Johanna Grundström | Kraftsamling för svenska äpplen
Endast
var femte äpple som äts i Sverige är svenskt. Detta trots goda förutsättningar
att producera äpplen här och att förbättrad lagringsteknik innebär att det går
att erbjuda fina äpplen året runt. Nu har ett nytt initiativ
för att stärka svensk äppelodling tagit form, som ett resultat av den workshop som anordnades av SLU Partnerskap Alnarp och SLU Grogrund 2022. I samverkan med
representation från bransch, intresseorganisationer och forskning inleds ett
aktivt arbete för att öka tillgången på svenska äpplen. Gillar du äpplen? För att fira Äpplets dag den 25 september har SLU lanserat en ny webbsida. Utforska äpplet från flera perspektiv på slu.se/apple!
| | | | |
Tema Lövskog: Bokskog, historia och betydelse för Sydsverige
Bokskogen har haft stor betydelse för människor och djur under flera tusen år. På seminariet berättar
Jörg Brunet hur bokskogen har förändrats över tid, både till utseende och i utbredning.
Mikolaj Lula beskriver
skogliga långtidsförsök som ger oss insikt i hur bokskogen kan skötas och föryngras.
| | | | | |
Odlingssystemutveckling i praktiken
Förutsättningarna för våra odlingssystem ändras i takt med händelseutvecklingen i vår omvärld såsom ökade beredskapsbehov, en växande befolkning, och ett förändrat klimat.
Välkommen på ett en kunskapsintensiv eftermiddag för utveckling av morgondagens odlingssystem!
| | | | | | Hur får vi bönan till bordet?
Det finns en tydlig och ökande efterfrågan på närodlade baljväxter
som kan ersätta importerat växtprotein. Lantbrukare i
södra Sverige har goda förutsättningar att odla mer baljväxter. Men
hur ska organisatioriska och tekniska hinder för detta övervinnas? Välkommen
till en workshop om hinder och möjligheter för lantbrukares försäljning
och marknadsstrategier för baljväxter.
| | | | | |
Vitkål i ett av försöken på hortofältdagen | Hortofältdag i BorgebyIntressant demonstration av odlingssystemförsök med
grönsaker där bevattning, jordbearbetning och hantering av ogräs var centrala
teman.
Genom att så i vintermellangrödan höstråg kan olika fördelar för t ex
jordhälsa och förebyggande av ogräs uppnås men även andra nya möjligheter genom
produktionen av rågbiomassan. Det leder till högre effektivitet i
markanvändningen vilket inte minst är en förutsättning för omställningen till
en bioekonomi.
| | | Lotta Fabricius med kollega visar nyttodjurparken | Trivsamt för bin och nyttodjur
Insekter behöver vilda miljöer med naturlig växtlighet. Genom en satsning på nyttodjurparker gör forskare och äppelodlare gemensam sak för att öka den biologiska mångfalden och skapa miljöer där nyttiga småkryp trivs. I slutet av augusti visades nyttodjurparken vid Kiviks musteri och den forskning som bedrivs presenterades. Parken är öppen för allmänheten som modell och bjuder på inspiration hur den biologiska mångfalden främjas i synergi med äppelodlingen. | | | Hyggesfritt - en kunskapsöversikt
I takt med det ökade intresset för ett mer variationsrikt skogsbruk har hyggesfritt
skogsbruk lyfts fram som ett komplement till det traditionella trakthyggesbruket.
Detta ökade intresse betyder att det behövs mer kunskap kring hyggesfri
skogsskötsel och hur skogsskötselmetoderna påverkar skogens produktion,
ekonomi, naturvärden och sociala värden.
Syftet med detta projekt var därför att sammanställa information och
resultat från de långsiktiga försöken. Vi fann 140 långtidsförsök spridda över landet, några anlagda redan på 1920-talet, men majoriteten är anlagda från 1980-talet och framåt. De behandlingar som förekommer
är olika former av selektiv avverkning där enskilda träd avverkas, såsom blädning
och måldiameterhuggning, eller gruppvis avverkning där träd avverkas på grund av
sin rumsliga position, såsom luckhuggning och skärmställning.
Några slutsatser som
vi kan dra av försöken och tidigare erfarenhet är bland annat att ett skiktat
granbestånd är ett bra utgångsläge för blädning eller måldiameterhuggning. I ett
enskiktat bestånd är luckhuggning eller skärmställning att föredra. Naturlig
föryngring är (oftast) en förutsättning för långsiktigt uthållig hyggesfri skötsel.
För att få kunskap om de mer långsiktiga effekterna av hyggesfri skötsel behövs
längre mätserier än vad de flesta försök hade i denna sammanställning.
Projekt:
Vad vet vi om hyggesfritt skogsbruk i Sverige? - En
kunskapssammanställning baserad på skogliga fältförsök (1403) | | | På Jeppa Olanders Kronoslätt testades mellangrödor | Mellangrödor före sockerbetor
Målet med projekten har varit att undersöka hur några nya mellangrödor, i renbestånd
respektive i artblandningar, inverkar på förekomsten av ogräs och nematoder samt utreda hur markkolet,
markkvävet, sockerbetornas uppkomst, sockerhalten och sockerskörden påverkas av gödslade
respektive ogödslade mellangrödor.
Beräkningarna visar att betodlarens ekonomi kan förbättras med 600 kr per ha för oljerättika och med
1050 kr per ha för honungsört, samtidigt som ogräskontrollen och markkolsbidraget ligger på en hög
nivå och sockerhalten är oförändrad, jämfört med kontrollen med harvad och glyfosatbehandlad stubb.
Reportage i Lantbruksnytt Projekt:
Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor –
resultat från fältförsök på Kronoslätts gård (1303) | | | Kan strömaterial bidra till eksem? Foto: Knut-Håkan Jeppsson | Strömaterial som risk för klöveksem
Orsakerna till allvarligt smittsamt klöveksem, digital dermatit, är flera och inte helt klarlagda men kopplingen till en dålig hygien
är genomgående.
I denna studie analyserades tre arter av Treponema-bakterier med PCR i prover av oanvänt
fiberströ, använt fiberströ och såg-/kutterspån samt i gödselprover från
gödselgångarna.
Studien visade inte ökad risk för klöveksem vid användning av fiberströ. Men ytterligare
undersökningar behövs med fler Treponema-arter för att bekräfta slutsatsen.
Dessutom utvecklas metodiken för att upptäcka bakterier i låg koncentration och
’next-generation sequencing technology’ kan användas i kommande studier. Projekt: Förekomst av Treponema spp. i mjölkkobesättningar som orsak
till smittsamt klöveksem (1303)
| | | | | 27 oktober kl. 09.30 | Fältvandring | Åsums boställeMellangrödesafari
Program publiceras nästa vecka på lyckeby.com | | | | | | | | Rapporter och examensarbeten | Faktablad Gustavsson, Larisa and Skytte af Sätra, Jonas (2023). Fruktträdskräfta, ett samlat kunskapsläge - fakta för dig som odlar äpple. 2023:8 Olsson, Marie and Gustavsson, Karl-Erik (2023). Nya material för etenabsorption i fruktlager. 2023:7
Examensarbeten
Gustafsson, Jonas and Olsson, Fredrik, 2023. Stubbhöjdens betydelse för det mekaniska spillet vid vallskörd. Zettergren, Patrik, 2022. Nordic sea vegetables as a future edible crop : is it sustainable and safe? Kristiansson, Desirée and Larsson, Linda, 2022. Fytoöstrogener i rödklöver och dess effekter hos grisar och idisslare. Nilsson, Malin, 2022. Biochar and hemp as peat substitutes in organic growing media : effects on nutrient availability and nutrient uptake.
| | |
Ny forskning från SLU visar att såväl klimatet som ekonomin på gården kan gynnas genom att bruka ned gödslet djupare i marken. Dessutom minskar mängden kväve som läcker från marken ut till grundvattnet och atmosfären. Forskningsresultaten visar också att djupare nedbrukning kan vara en god idé även under torkperioder.
Klimatförändringarna har gjort att barkborreutbrott har ökat världen över. I Sverige har vi historiskt sett haft fler utbrott efter stormar än torka. Men med varmare temperaturer kommer vi säkerligen uppleva fler utbrott som induceras av torka. Nu har forskare jämfört hur utbrotten skiljer sig åt beroende på vad de triggas av. De hittade både likheter och olikheter som är viktiga att ha koll på för att kunna motverka angreppen.
Rationalisering och strukturomvandling har skapat större men färre lantbruksföretag, med ökade produktvolymer och ökande priskonkurrens som följd. Många lantbrukare löser konkurrenssituationen genom att bli mer marknadsorienterade, det visar Jozefine Nybom i en ny doktorsavhandling från institutionen för människa och samhälle.
| | | |
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Johanna Grundström | | | | | |
|
|
