För många betyder nog fortfarande privat finansiering att enskilda mecenater och personer ur näringslivet köper konst eller stödjer konstnärskap. Begreppet är mycket mer omfattande än så idag.
Med hjälp av web3-lösningar, digitala fingeravtryck och så kallade decentraliserade autonoma organisationer (DAO), kan konsten och kulturen finansieras privat i högre utsträckning och säljas och samägas på helt nya sätt.
Konstnärliga uttryck kan samägas via digitala plattformar som breddar intäkterna för konst- och kulturutövare, där blockkedje-teknik och smarta kontrakt skapar nya möjligheter för hela konstfältet.
I höstas beviljade vi medel till projektet The Digital Soul inom programmet Nya finansieringsmodeller, där tanken är att plattformen ska förändra hur konst- och kulturutövare och publik kan samarbeta genom att skapa decentraliserade gemenskaper med integrerade ekonomiska flöden och röstningsmekanismer.
Non-fungible token (NFT), gör det möjligt att med hjälp av blockkedjeteknik förse ett verk med ett slags digitalt fingeravtryck, som försäkrar att verket är ett original. Märkningen har lett till att marknaden för digital konst växt enormt och att priserna skjutit i höjden.
Kulturbryggan strävar efter att finansiera det nytänkande, visionära och oprövade. Efter ett antal intensiva veckor är vårens utlysning till ända. Besked kring vilka som beviljas finansiering ges i början av juni.
Hej Britta!
Britta Söderqvist är Kulturbryggans ordförande sedan 2019. Tillsammans med sex andra ledamöter ansvarar hon för de beslut om finansiering som Kulturbryggan fattar. Hon var tidigare sakkunnig i Kulturbryggans bedömarpool. Till vardags arbetar hon som avdelningschef för Göteborgs museer och konsthall.
Hur ser ett år ut för Kulturbryggans ledamöter?
« Vi deltar i såväl förberedelser som genomföranden av beslutsmöten men också i det ständigt pågående utvecklingsarbete som finns inom ramen för Kulturbryggans tre program: Konstnärlig förnyelse, Kreativ infrastruktur och Nya finansieringsmodeller. Det blir mycket samtal och aktivt lyssnande både till projektidéer via bedömarnas underlag, och också till de andra ledamöterna under beslutsmötena. »
Vilka utmaningar finns i ditt arbete som ordförande för Kulturbryggan?
« Att hålla ordning och reda! Både bedömare och ledamöter är starka i sina kunskaper och uttryck vilket är en förutsättning för bra beslut, men ibland kan det få ordföranden att framstå som en störig byråkrat. Men det är en roll jag gärna tar då det är en förutsättning som faktiskt krävs när intressanta projekt vaskas fram och beslutas om. »
Vad är roligast med att vara en del av Kulturbryggan?
« Kulturbryggan står för en unik form av finansiering i en svensk kontext. Att få vara del av och bidra till ett pågående samtal fokuserat på frågor hur förutsättningar kan skapas för konstnärlig förnyelse känns viktigt och är därför också roligt. »
Hej Thomas!
Thomas Arctaedius är medlem i Kulturbryggans referensgrupp och innehar titlar som doktor i kärnfysik, adjungerad professor i entreprenörskap på Kungliga Musikhögskolan (KMH) och bolagsbyggare. Han är även aktiv inom olika innovationssystem på t.ex. STING, (Stockholm Innovation and Growth) och KTH Innovation. Därutöver är han gästforskare vid Stanford University och grundare av CSES, Center för Socialt entreprenörskap i Sverige.
Hur ser du på utvecklingen av privat finansiering för kulturbranschen generellt?
« En stor och komplex fråga. För mig är det viktigt att påpeka att det offentliga har ett stort ansvar och en viktig roll när det gäller finansiering av konst och kultur och jag skulle gärna se mer offentliga medel till området. Men som läget är idag behövs den privata finansieringen som ett komplement och den behöver också ökas. Våra konstnärer och kulturarbetare ska inte bli entreprenörer men de skulle kunna vinna på att använda metoder och verktyg/processer från entreprenörskaps-världen. Det är bland annat därför det nu är obligatoriskt med en kurs i entreprenörskap på KMH (Kungliga Musikhögskolan). »
Vad ser du är den största vinsten, respektive fallgropen, för konsten och kulturen i och med en ökad digitaliseringsprocess?
« Det finns verkligen många både vinster och risker med digitalisering. NFT-hysterin (för det får man nog kalla det nu) är väl ett sådant exempel. Tekniken ger mycket intressanta möjligheter till skapare av konst och kultur vad gäller möjligheter att finansiera (och sprida) det man gör. Men NFT-världen är också full av lycksökare och aktörer som inte har konstnärens främsta i fokus. Jag är därför rädd att området kidnappas av extremt kommersiella aktörer som inte ger konstnärer goda möjligheter eller villkor. Men det är helt klart att digitaliseringens möjligheter till enkel spridning, tillgänglighet, globala nätverk och så vidare kan och bör ge konstnärer helt nya möjligheter. »
Vad är ditt bästa råd till konstnärer och kulturutövare (gammal som ung) som vill använda tekniken för att kunna leva på sitt konstnärskap?
Att man hela tiden måste utgå från sin egen konstnärliga kärna, att utgå från det man vill skapa med sin konst och sen se hur tekniken kanske kan bistå med spridning. Om man inte vill lära sig massa teknik själv så kan man kanske försöka skapa ett team, där flera personer med olika kunskaper och bakgrunder kan samskapa konst och kultur. Jag tror mycket på det tvärdisciplinära och de möjligheter som det skapar.
Kulturarvsprojektet Ekot av vår tid bevarar akustik för framtida generationer
« Vad jag vet så används inte den här tekniken inom kulturarv någonstans i hela världen. »
Ljudteknikern Oscar Björk är en av de som beviljats finansiering från Kulturbryggan för sitt kulturarvsprojekt Ekot av vår tid. Projektet går ut på att bevara akustiken på några av vår tids platser och att påbörja en ljudbank med inspelningarna. Oscar har med hjälp av en högtalare och avancerade mikrofoner spelat in hur olika rum resonerar, exempelvis Vasaskeppet, Stockholms Stadshus och Mariakyrkan i Sigtuna. Inspelningarna blir som ljudfilter, något som kallas "convolution reverb". Resultatet är riktigt häftigt. I videon får du höra Oscar berätta om sitt arbete och lyssna till resultatet.
Sammantaget är det cirka 50 personer som på olika sätt bidrar till att uppfylla Kulturbryggans uppdrag.
Ett kansli med en verksamhetsledare, en handläggare och en processledare.
Ett beslutande organ med sju ledamöter varav en ordförande och en vice ordförande.
En bedömarpool med cirka 30–35 sakkunniga som bedömer ansökningar.
En referensgrupp med fyra personer som utvecklar programmet Nya finansieringsmodeller.
Följ oss
Följs oss gärna i sociala medier @kulturbryggan. Känner du andra personer med nytänkande, utforskande och annorlunda idéer? Skicka vidare nyhetsbrevet via mejlsymbolen. Vill du anmäla dig till kommande nyhetsbrev, gör du det här.
Besked i början av juni
Besked kring vilka som beviljas finansiering våren 2022 ges i början av juni. Höstens utlysning öppnar 1 september.
Telefon: +46-(0)8-506 550 00 | Adress: Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm
Det här mejlet skickades till för att du har sökt finansiering av Kulturbryggan. Avregistrera dig för vidare utskick eller ändra dina uppgifter genom att klicka på länkarna nedan.
