|
|
|
Hej!I detta nyhetsbrev uppmärksammar vi jubileumsfirandet
för trädgårdsutbildningarna trädgårdsingenjör och hortonom som i år fyller 30
respektive 90 år. Branschdag Trädgård
är en årlig återkommande samlingspunkt som drivs av studenterna med stöd bland
annat från SLU Partnerskap Alnarp. Det finns en stor potential att öka
produktionen av frukt, bär, grönsaker och prydnadsväxter i Sverige. Inte bara i
södra Sverige utan i hela landet och både för inhemsk konsumtion och export.
Företagande inom trädgårdsprodukter har en stor spännvidd liksom
kunskapsbehoven. För att ta tillvara möjligheterna behöver vi på olika sätt bli
ännu bättre på att samverka och kraftsamla för utveckling och användning av
kunskap. Potatis- och hortofältdagen som arrangerades i Borgeby med HIR Skåne
som värd i slutet av sommaren är ett positivt exempel. Både avseende samverkan
mellan olika aktörer och att visa på möjligheterna med nya metoder och tekniker
som tillvaratar kunskap från forskning och praktik.
SLU
Partnerskap Alnarps ämnesgruppsmöten närmar sig med sina
träffar i månadsskiftet november/december.
Jag hoppas att ni som är medlemmar eller forskare prioriterar att delta
för det är genom att träffas som vi blir ännu bättre på att se möjligheter och
hitta utvecklingsvägar som leder till lösningar. Förutom ämnesgruppsmötena är
det mycket aktiviteter på gång i form av seminarier, workshops och konferenser.
Aktiviteter som lyfter aktuella teman, bidrar till kompetensutveckling och kontakter
för kommande angelägna utvecklingsinsatser. För att nämna några så är det ”last
call” för Odlingssystemutveckling i
praktiken och Alnarps mjölkdag. Håll
utkik i vår
kalender som kontinuerligt fylls på.
Sist men inte minst så
är programmet för Sydsvenska växtodlingsmötet
den 11-12 december klart. Mötet belyser senaste nytt inom angelägna teman som
är direkt omsättbara för dig som arbetar som rådgivare, säljare och
lantbrukare. I år äger mötet rum i Hässleholm (tidigare Södra Sveriges
växtodlings- och växtskyddskonferens som ofta kallades Växjö möte).
Väl mött! Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | | Studenterna Cornelia Rosenqvist och Ingrid Olsson arrangerar Branschdag Trädgård på Alnarpsgården den 24 november. | Branschdag trädgård 2023
Branschdag trädgård
är en näringslivsdag som arrangeras av trädgårdsingenjörstudenter och hortonomer.
Programmet innehåller flera inspirationsföreläsningar och på den stora mässan
möts studenter och trädgårdsbransch.
– Årets tema är Dåtid –
nutid – framtid för hortikulturen, säger Cornelia Rosenqvist, en av de åtta studenter som i år ingår i planeringsgruppen. Vi har riktigt bra föreläsare i år
som ger hela perspektivet från sent 1700-tal och framåt. Inger Olausson är
hortikulturhistoriker, Linnéa Dickson projektleder Malmö Garden Show, Gustav
Nässlander kommer att berätta om nya tekniker och Ruud Brouwer föreläser om
cirkularitet och innovationer.
– Vi siktar på besöksrekord i år, berättar Ingrid Olsson,
även hon från planeringsgruppen. Eftersom det är jubileum så vi har satsat
extra på alla fronter. Det är redan över 40 företag anmälda till mässan som
vill visa upp sina verksamheter och knyta kontakter med oss studenter.
För att uppmärksamma att trädgårdsingenjörsprogrammet i år
fyller 30 år och hortonomutbildningen 90 år anordnas också en särskild
jubileumsmiddag till vilken studenter, alumner och lärare samt branschfolk välkomnas.
– Det är riktigt roligt att jobba med Branschdag Trädgård,
säger Cornelia. Det är ett stort event med mycket att koordinera.
Ingrid Olsson och Cornelia Rosenqvist, går båda andra året på
programmet Trädgårdsingenjör – odling. Cornelia berättar att det är just att
Trädgårdsingenjör är ett så kreativt yrke som lockat henne till utbildningen.
– Jag tycker också att det finns en spännande bredd inom den
gröna näringen, säger Cornelia.
För Ingrids del kändes valet av utbildning självklart.
– Intresset för odling och lantbruk har jag med mig hemifrån
och nu känns det extra angeläget att få arbeta med frågor som gäller mat på
bordet, konstaterar hon.
| | | | | Sydsvenska växtodlingsmötetProgrammet är klart och anmälan är öppen! Ta del av de senaste försöksresultaten och aktuell kunskap för södra Sveriges växtodling. Sydsvenska växtodlingsmötet (tidigare Södra Sveriges växtodlings- och växtskyddskonferens, Växjömöte) ger goda underlag till rådgivning och utbildning för kommande säsong.
| | | | | | Alnarps mjölkdagMjölkproduktion kräver långsiktig planering. Under dagen lyfts några aktuella ämnen som på något sätt påverkar mjölkproduktionen. Alnarps Mjölkdag vänder sig till mjölkproducenter, studenter, lärare, rådgivare och andra intresserade inom branschen. Välkomna! | | | Skånes livsmedelsdagDen regionala livsmedelsstrategin har funnits i fem år och många parter har under denna tid lagt krafter i att driva på en positiv utveckling – lokalt, regionalt, nationellt. Nu är det dags att titta både framåt och bakåt. Hur ska vårt livsmedelssystem utvecklas framöver?
| | | SnytbaggeskyddSnytbaggen är den främsta skadegöraren i svenska planteringar. Resultatet från projektet visar att de nya, miljövänligare beläggningsskydden ger ett lika gott skydd som insekticider fyra år efter plantering. Behandlingen påverkar inte heller plantans tillväxt eller stresstålighet på ett negativt sätt. Skillnanden jämfört med obehandlade plantor är stora. Hur utvecklas plantor som är
behandlade med beläggningsskydd mot snytbaggar i skogliga planteringar? (1374)
| | | Mer vall på slätten
När flerårig vall
ingår i en växtföljd med ettåriga grödor bidrar den med många nyttor. Men trots att vall är en stor gröda har specialiseringen mellan djur- och växtproduktion gjort att växtodlingen i
slättbygd till stor del saknar vall. Det behövs antingen mer
mellangårdshandel eller nya avsättningsmöjligheter. I projektet har bland annat utforskats vinster i vall som biogassubstrat samt möjligheten att utvinna protein från vallbiomassa kan ersätta sojamjöl som djurfoder. Faktablad (pdf)
Mer vall på slätten för klimateffektiv primärproduktion (1334)
| | | Strukturkalk minskar dragkraftsbehovet
I fältförsök på fyra lerjordar i Skåne minskade dragkraftsbehovet med i medeltal 7 procent när strukturkalk tillfördes jämfört med okalkad försöksruta. Av de tre kalkgivorna på 4, 8 och 16 ton per hektar minskade den högsta kalkgivan markens motstånd mest.
Resultat från projektet ”Strukturkalkningens inverkan på dragkraftsbehov och
penetrometermotstånd i jorden” (1296) | | |
Dags för ämnesgruppsmöten!Inbjudan och underlag inför möten skickas med e-post av respektive ämnesgruppskoordinator. - 21/11, kl. 10-13, Djur
- 27/11, kl. 12-17, Marknad och management
- 28/11, kl. 13-16, Trädgård
- 29/11, kl. 11-15, Skog
- 30/11, kl. 9.30-12.30, Växtodling
- 1/12, Biobaserade råvaror
7/12, kl. 9-12, styrgruppsmöte
| | | | | Rapporter och examensarbeten | Examensarbeten
Nordqvist, Emil, 2022. Fiberströ : det hållbara strömaterialet för framtidens djurproduktion. Hagbard, Louise, 2022. Biochar and Hemp as Peat Substituents in Horticultural Substrates and Their Effects on Presence of Microbiota. Andreasson, Isabell and Holmqvist, Måns, 2022. Växtodling i kombination med solelproduktion. Adekunle, Hammed Abiola, 2023. Long-Term Results of a Field Experiment in Conifer Mixed Regenerations. Post, Laurens, 2023. Plant performance in controlled environment agriculture, the effect of different ebb and flow irrigation intervals on Brassica oleracea and Lactuca sativa.
| | |
En tredjedel av det landbundna kolförrådet lagras i gräsmarker såsom naturbetesmarker, stäpper och savanner. Men kolinlagringen i dessa marker riskerar att minska i takt med förlusten av biologisk mångfald, särskilt i varma, torra områden. Orsaken är att en mer artfattig växtlighet tycks brytas ned snabbare i marken. Det visar en ny global studie som leddes av Marie Spohn från SLU.
Synen av träd som vajar i vinden har inspirerat fantasin hos konstnärer och naturentusiaster, men för träden själva kan denna ständiga mekaniska stimulering vara stressande. Ett forskarlag under ledning av Ewa Mellerowicz från Umeå Plant Science Centre och SLU undersökte effekten av sådan repetitiv böjning på aspträd och upptäckte att träden växte snabbare.
Under 1900-talet torrlades många våtmarker för att återvätas under 2000-talet. Under de senaste 30 åren har det svenska EU-programmet för landsbygdsutveckling finansierat anlagda våtmarker med två mål: minskning av näringsämnen och bevarande av biologisk mångfald. Forskare har nu undersökt om satsningen nått sina mål.
| | |
|
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Johanna Grundström | | | | | |
|
|