|
|
|
Hej!
Aktiviteter med framtidstro och utvecklingsfokus går
på högvarv och trotsar novembermörkret. Både Lantmästardagen och Branschdag
trädgård, som med stor framgång drivs av studenterna, har genomförts med
intressanta program och utställningar fullbokade med företag och organisationer
som vill utvecklas. Ypperliga tillfällen att knyta kontakter, omvärldsspana,
diskutera utvecklingsbehov och framtidsfrågor. Skånes livsmedelsdag, kopplat
till Region Skånes livsmedelsstrategi, genomfördes den 21 november. Några
budskap som fick lite större genomslag enligt min bedömning. Även om aktörerna
för främjande av kunskap och innovation samarbetar mer nu än tidigare återstår
det mer att göra för att underlätta för företagens användning av dessa resurser. Regionala utvecklingsaktiviteter behöver verka både i ett nationellt och
internationellt sammanhang där det är verkningsfullt. Sist men inte minst
påtalades åter igen lönsamhetsproblemen i primärproduktionen och att
betalningen måste bli bättre för att produktionen av livsmedel ska öka i
Sverige. Målet att öka den svenska produktionen av baljväxter är i fokus den 30
november på workshopen inom projektet Hur får vi bönan till bordet? som
samfinansieras av SLU Partnerskap Alnarp och Stiftelsen Lantbruksforskning. Partnerskapets träffar med ämnesgrupperna pågår för fullt och vi
återkommer med information om nya projekt och andra nyheter från dessa möten. Slutligen kan vi konstatera ett stort intresse för årets Sydsvenska växtodlingsmötet
den 11-12 december vilket bekräftar behovet av en handlingsinriktad
kunskapsdialog i gränssnittet mellan teori och praktik. Hälsningar Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | |
Från vänster: Lotta Nordmark, Annie Drottberger, Liza Blix
Germundsson, Georg Carlsson och Jonas Bååth.
|
De vill ta bönan till bordet
Varför hamnar så
liten andel svenska baljväxter på tallriken? Handlar det om höga priser, ointresse
hos odlaren eller att det är svårt med lagring och packning? I det projektet Hur får vi bönan till bordet
ska svaren hittas och vägen framåt stakas ut.
Projektets första workshop anordnas på torsdag den 30 november. Programmet bjuder på både odlares erfarenheter av olika
försäljningsstrategier, samt offentliga och privata kunders perspektiv på
tillgång och inköp. Läs mer i artikeln på slu.se.
| | | | |
Rotsystemet hos det fleråriga spannmålet Kernza är många gånger större än det hos konventionellt
ettårigt höstvete Planschen visar båda i naturlig skala.
| Ny forskningsinfrastruktur för perenna grödor
”Sker det en agrar
revolution bara vart tiotusende år så vill jag vara med på den.”
Så kommenterar Jonas Ardö från Lunds universitet visionen om
perenna spannmål som nu har slagit rot i marken på SLU Alnarp. Perenna spannmål
har flera lovande fördelar jämfört med de ettåriga: lägre näringsläckage,
minskad erosion, bättre möjligheter till kolinlagring i marken samt minskade
behov av markberedning och maskinanvändning. Det har gått snabbt från idé
till handling. Tanken om en gemensam försöksodling av Kernza lades fram
under augusti tidigare i år, och har nu blivit verklighet som del i den nya forskningsinfrastrukturen mellan LU och SLU som invigdes den 25 oktober.
–
Inte lika grandiost som andra forskningsanläggningar,
men kanske desto viktigare, säger initiativtagare Lennart Olsson från LUCSUS.
Text: Viktor Aller Helgesson | | |
Från vänster; Paul B Becher, Anders Larsolle, Marie-Claude Dubois, Karl-Johan Bergstrand, Sara Spendrup, Tobias Emilsson.
| Samarbete tar växthus till nya höjder
Stadsodling har du säkert redan hört talas om, men har du någonsin sett ett växthus ovanpå ett hustak? Fenomenet är nytt - och hett, enligt en ny studie.
Utöver den uppenbara vinsten med färsk och lokalproducerad mat så bidrar takväxthusen till optimerad markanvändning och energieffektivitet.
Ett nystartat tvärvetenskapligt forskningssamarbete, med sikte på fler takväxthus, pågår just nu för fullt vid SLU. – Jag visste inte att det fanns integrerande lösningar, där koldioxid från byggnaden används för att göda växterna. Det är ett mycket intressant koncept för framtiden som kan spara mer energi, säger Marie-Claude Dubois. – Vi vill locka aktörer i Sverige som är intresserade av att bygga eller förvalta takväxthus. Många blir imponerade av idén men vi behöver några som tar första steget och vågar satsa.
| | | Lantmästardagen över förväntanLantmästarstudenterna Viktor Magnusson, Sara Thuregård och Simon Olsson är nöjda över årets branschdag som de varit med och anordnat. Trots att evenemanget sammanföll med oväder var Alnarpsgården full av besökare. Intresset för att ställa ut på mässan var så stort att alla inte fått plats. Att det är både roligt och intressant att möta och inspireras av potentiella framtida arbetsgivare är alla tre överens om. | | | |
Växande möten: bevattning som framtidsinvestering
Hur går anläggningen av en bevattningsdamm till? Vilka ekonomiska och ekologiska fördelar finns? Det och mycket mer kommer att lyftas på mötet. Vi får också en rundtur på Henriksfelts Gård för att få ta del av deras arbete med att anlägga en ny bevattningsdamm.
| | | | | | Poppel på granåkrar
Poppel och hybridasp är de trädslagen som har
snabbast tillväxt i svenskt klimat.
Dock är den tillgängliga åkermarksarealen
begränsad för odling av poppel eller hybridasp. Granåkrar (första generationen
gran på åkermark) är den skogsmark som liknar åkermarken mest med hög bördighet
och tidigare brukad mark.
I detta projekt har vi testat att anlägga poppelodlingar på två granåkerslokaler i Götaland.
Resultaten visar att vi hade en låg överlevnad
och tillväxt på det planterade materialet. Resultaten tyder dock på att det kan
vara olikheter i tillväxt mellan två granåkrar och att det kan finnas en
möjlighet att plantera poppel på granåkrar men att sticklingen då troligen bör
vara av en mindre typ som är lättare att plantera och skapa jordkontakt kring. Plantering av poppel på granåkrar med långa sticklingar - effekt av markberedning, kalkning och gödning. (1238) | | | Kernzas effekt på mark
Det är tydligt att den fleråriga grödan Kernza™ ger en högre markrespiration och ett högre innehåll av
organiskt material. Det är känt sedan tidigare att olika typer av fleråriga örtartade grödor bidrar till
uppbyggnad av mullhalten i odlingsmark. Däremot är detta den första studien som bekräftar att så också
gäller för den fleråriga spannmålsgrödan Kernza™ i ett svenskt odlingssammanhang. Närvaron av rötter året runt erbjuder ett kontinuerligt inflöde
av organiskt material som ger en ökad tillgång på energi, kol och annan näring för marklevande organismer. En pilotstudie av effekter på markens funktioner när vi bryter ett bestånd av det fleråriga spannmålet Kernza (1352) | | | Utveckling av odlingspluggar | Odlingspluggar av biomassaI detta projekt planterades pluggar producerade från olika biomassakällor, t.ex. lusern, gräs, havre och hampafiberbiomassa. Experiment utförda med pluggar gjorda av bladfibrösa material visade framgångsrik groning av plantan. Men mindre porös struktur och hög vattenmättnadskapacitet hindrade tillväxten av plantor jämfört med torvbaserade pluggar. Resultaten understryker betydelsen av flera faktorer, inklusive vattenhållande förmåga, porös struktur och pluggsammansättning, i grodd, tillväxt och utveckling av plantor.
Utveckling av hållbara odlingspluggar för den hortikulturella näringen (1266) | | | Rapporter och examensarbeten | | |
Även i skogen utspelar sig generationskonflikter. Unga träd hamnar ofta under de äldre trädens kronor. Deras överlevnadsstrategi är att starta sin tillväxt tidigare på våren och bibehålla grönskan längre på hösten. Ett forskarteam från Umeå Plant Science Centre, SLU, och Huazhong Agricultural University i Kina har upptäckt att en liten RNA-molekyl fungerar som en huvudregulator i asp och anpassar längden av växtsäsongen på ett åldersberoende sätt.
EU-kommissionens förslag till ett direktiv för att skydda och återställa mark, Soil Monitoring Law, har potential att bidra till en mer hållbar markanvändning. På sikt skulle det främja ett uthålligt jord- och skogsbruk, samt vara positivt för miljön i stort. Det finns dock möjlighet att stärka direktivets utformning, särskilt kopplat till de föreslagna indikatorerna för markhälsa så att man på ett bättre sätt beaktar svenska förhållanden. Det menar forskare vid institutionen för mark och miljö vid SLU.
Positiva framtidsbilder för Sveriges mjölkproduktion är oerhört viktigt. Mjölkproduktionen och Sveriges många innovativa lantbrukare är en viktig del i en hållbar framtid. Vi måste våga tänka nytt! Det var några av slutsatserna under SLU:s Mjölkvecka som arrangerades både som en konferens på plats i Uppsala och som webbinarier
| | | |
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Johanna Grundström | | | | | |
|
|
