Torka och värme påverkar foder och djur

Det är torrt främst i södra Sverige och vi hoppas på regn. En torr försommar väcker farhågor, men ofta kommer sommarregnen och kompenserar försommarens torka. Långvarig torka påverkar tillgången på vallfoder och djuren påverkas av värmen. I EKObrevet skriver vi om foder, djur och regler för ekologisk produktion. Jordbruksverkets webbplats uppdateras löpande med information om torkan.

Information om torka

Forskare vid SLU har tagit fram ett åtgärdsschema över handlingsalternativ som är möjliga att ta till, vecka for vecka, om inget regn kommer (se ovan). Gör en foderinventering och foderbudget för att sätta in åtgärder i tid om det blir risk för foderbrist. Växa rekommenderar att ha som mål att kunna överlagra grovfoder så att det räcker till oktober innan årets skörd behöver användas.

Schemat och förslag på alternativa fodermedel hittar du i skriften Ersättningsfoder till nötkreatur vid grovfoderbrist. Växa har sammanställt lärdomar från 2018 i skriften Rådgivning och åtgärder vid extrem torka. Här i EKObrevet tar vi upp lite att tänka på som bland annat har hämtats ur de båda skrifterna.

Ersättningsfoder till nötkreatur vid grovfoderbrist

Rådgivning och åtgärder vid extrem torka

Helsäd och grönfoder

I en del fall kan det bli aktuellt att ta helsäd eller grönfoder av både spannmål, trindsäd och oljeväxter för att säkerställa vinterfodret. Skörd för helsädsensilage vid mjölkmognad är mer lättensilerad än en senare skördad gröda. Men skörd vid tidig degmognad ger ofta en större skörd och liknande energiinnehåll som skörd vid mjölkmognad. Senare skörd ökar risken för kärnspill, ger sämre energiinnehåll och smaklighet.

Det är oftast spannmålen som avgör när blandningar av spannmål och trindsäd ska skördas till helsäd. I blandningar med mycket ärt bör man dock skörda innan det blir liggsäd i ärterna.

Raps som ensileras får pressvattenförluster på grund av den låga torrsubstansen och därmed lägre näringsvärde på ensilaget.

Eftergrödor eller mellangrödor

Ett sätt att få in extra skörd eller bete på hösten är att så en gröda efter skörd. Som eftergröda sommaren 2018 gav havre och havreblandningar störst skörd, men generellt gav efterskörden låg avkastning och låg torrsubstans. Raps och samodling med raps kan passa bäst som bete på grund av dess låga torrsubstans.

Tänk på att det finns en risk att mellangrödor kan föröka upp skadegörare, vilket gör att det är lämpligast att odla mellangrödor som inte är närbesläktade med grödorna i växtföljden.

Trädor

Jordbruksverket och länsstyrelserna bedömer gemensamt att alla lantbrukare som skördar sina trädor för att få foder på grund av torkan kan göra det utan att få avdrag på stöden. På Jordbruksverkets webbplats finns information om vad som gäller för träda och torka.

Vid användning av vallar som legat i träda och annan mark som inte skördats eller betats tidigare är det viktigt att kontrollera om så att det inte finns giftiga växter på marken. Vissa växter som exempelvis stånds tappar sin smak vid torkning men är fortfarande mycket skadlig.

Halm som foder

Halm lämpar sig endast som foder till djur med lågt näringsbehov, men då krävs tillskott av extra protein. Tänk på att ingen behandling av halm för att öka fodervärde är tillåten i ekologisk produktion. Halm från fröodling kan vara ett lämpligt foder till sinkor och lågdräktiga dikor. Det kan också fungera som strö ifall det blir brist på halm.

Risk för nitrat

Om grödan inte får vatten i lagom tid före skörd finns risk för ansamling av nitrat i växterna, vilket var fallet i vissa fodermedel 2018. Höga nitratvärden är skadligt för djuren, över 9 gram per kg torrsubstans kan vara dödligt. Den rekommenderade gränsen är under 3 gram per kg torrsubstans. Djuren kan klara högre nitratvärden om de får fodret under en tillvänjningsperiod.

Värmestress hos mjölkkor

Redan vid 20 grader får högproducerande mjölkkor svårt att reglera sin kroppstemperatur. Värmestress leder till försämrat immunförsvar, lägre foderintag och mjölkavkastning, försämrad fruktsamhet och minskat brunstbeteende. Korna ligger mindre eftersom de blir varmare när de ligger ner, vilket bidrar till lägre mjölkavkastning och risk för hältor.

När sinkor är utsatta för värmestress påverkar det inte bara den kommande laktationen utan även kalvens födelsevikt och förmåga att ta upp råmjölk. Forskning har även visat att kalven får lägre avkastning under sin första laktation.