Årlig uppföljning av miljömålen 2025

Naturvårdsverket redovisade den 31 mars den årliga uppföljningen av miljömålen till regeringen. Utvecklingstrenden för miljökvalitetsmålen bedöms vara positiv för två miljökvalitetsmål, neutral för nio och negativ för fem.  Uppföljningen har fokus på statligt initierade satsningar för att nå miljömålen under föregående år.  Uppföljningen visar att många myndigheter gör små och stora insatser som har betydelse för att nå målen men att Sverige behöver göra mycket mer.

Så förändras Sveriges natur av klimatförändringarna – ny rapport kartlägger utvecklingen

Ökad temperatur, förändrad nederbörd och extremväder leder till märkbara förändringar i ekosystemen i hela landet. I fjällkedjan där uppvärmningen sker särskilt snabbt utmanas arter som järv, ren och fjällhumla. I sjöar och vattendrag väntas exempelvis röding, sik och stormussla påverkas negativt.

Kemikalietrender i Sverige

Kemikalietrender i Sverige är Kemikalieinspektionens statistik och analys av vilka kemikalieflöden som finns i Sverige och hur de utvecklas över tid. Målet är att ge en bild av användningen, tillverkningen och handeln med kemikalier i Sverige. 

Användningen av särskilt farliga ämnen har i snitt halverats fyra år efter att de förts upp på EU:s lista över särskilt farliga ämnen, visar rapporten. Men det finns farliga ämnen som inte har samma nedåtgående trend, s.k. cykliska siloxaner, som främst ingår i vissa kosmetiska produkter men även i rengöringsmedel för bilvård med mera .

Mer krävs för att nå klimatmålen

Sverige ser inte ut att nå något av klimatmålen för 2030, 2040 och 2045. Särskilt utmanande är målet kopplat till skog och mark i den så kallade LULUCF-sektorn. Detta framgår av Naturvårdsverkets årliga underlag till regeringens klimatredovisning.

Statliga myndigheters utsläpp från tjänsteresor har minskat men de totala utsläppen ökar

Koldioxidutsläppen från långa flygresor, över 50 mil, minskade med åtta procent år 2024 jämfört med 2023. De totala utsläppen från alla kategorier har däremot ökat med 18 procent under samma period, största ökningen står kategorin maskiner och övriga fordon för.

Minskad klimatpåverkan från narkosgaser – men oroande trend i medelinkomstländer

Narkosgaser är potenta växthusgaser vars totala globala påverkan hittills varit okänd. Nu publiceras en studie i The Lancet Planetary Health ledd från Lunds universitet som visar att utsläppet från växthusgaser från narkosgaser minskar med 27 procent över de senaste tio åren. Genom att ersätta den narkosgas som har störst klimatpåverkan, hade klimatpåverkan från narkosgaser kunnat minska med ytterligare 69 procent.

Våtmark löser översvämmad lada

Våtmarken räddade gården från översvämningar. Hösten 2019 slog regnet hårt mot Tollungeröd och vattenmassorna rann rakt in i ladugården. Markägaren insåg att klimatförändringar skulle göra översvämningar vanligare. Men lösningen kom oväntat. När Orust kommun letade efter våtmarksprojekt föddes idén om ett antal våtmarksåtgärder. Tre år senare har vattenflödet stabiliserats och både grodor och fåglar har hittat nya hem.

Utredningsförslag: inför ett nationellt system för uppföljning av klimatanpassning

Ett förslag om att införa ett nationellt system för uppföljning av klimatanpassningsarbetet har överlämnats till regeringen. Bakom förslaget står SMHI och Naturvårdsverket, som lyfter behovet av långsiktiga nationella mål, tydlig ansvarsfördelning mellan myndigheter och en justering av nuvarande policycykel från fem till åtta år.

7 maj: Introduktion till CBAM

Omfattas du av CBAM men inte vet riktigt hur du ska komma i gång? Eller är du osäker på om du omfattas?  Naturvårdsverket bjuder tillsammans med Tullverket in till ett webbinarium om CBAM. 
Målgrupp: företag, organisationer och privatpersoner som importerar CBAM-varor och behöver hjälp med att förstå vad som krävs.

Webbinariet är kostnadsfritt. Sista anmälningstid 5 maj kl 17.00.

21 maj: Praktisk cirkulär ekonomi i klädbranschen

Hur kan praktiskt cirkulär ekonomi se ut i fyra av Sveriges största branscher? RE:Source bjuder in till fyra lärorika webbinarium. 

Klädindustrin är en av de mest resurskrävande branscherna globalt. Produktionen av textilier kräver enorma mängder vatten, energi och kemikalier, samtidigt som återvinningen av kläder fortfarande är minimal.För att få fler företag att arbeta med cirkulära lösningar krävs det inspirerande exempel som visar att det går, är lönsamt och skapar värde för företaget och marknaden.Under webbinariumet pratar vi om hur företag i klädbranschen kan genomföra  resurseffektivisering och arbeta för en mer cirkulär ekonomi, och ger praktiska tips på hur företag och olika yrkesroller kan arbeta för att ligga i framkant.

Arbetar du inom klädbranschen, mobilitet och transporter, bygg- och fastighetssektorn eller med informations- och kommunikationsteknologi (IKT)? Varmt välkommen att lära dig mer om hur vi säkerställer både en hållbar framtid – och långsiktig konkurrenskraft.

21-22 maj: Havs- och vattenforum

Havs- och vattenforum samlar deltagare från hela vattensverige. Forumet riktar sig till dig som är verksam inom miljövård, fiske, energi, turism, jordbruk, skogsbruk, VA, sjöfart, och fysisk planering. 

Konferensen fokuserar på samverkan och vill öka kunskapen om Havs- och vattenmyndighetens verksamhetsområde, utbyta idéer, diskutera aktuella frågor, sätta saker i sammanhang och hitta möjligheter till utveckling och framtida lösningar. I diskussioner och workshops uppmärksammas pågående projekt, strategier, planering, gemensam förvaltning, skydd av och tillgång till hållbara miljö, fiske- och vattenresurser.

14 juni: Öppet hus vid Askölaboratoriet

Är du nyfiken på vad som pågår vid en marin forskningsstation? Varmt välkommen att besöka oss när vi presenterar aktuell havsforskning och visar våra fartyg och laboratorieutrymmen 14 juni.

Tid: 10.00 – 15.00
Plats: Askölaboratoriet, Trosa skärgård

24-25 sep: Miljömålsdagarna

Välkommen på tre konferenser i en 

Vi som bjuder in är Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen (VGR) och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Alla står värdar för varsin konferens och mötesplats. Flera delar av programmet på konferensen är gemensamma. Andra delar kommer att hållas som separata spår inom någon av de tre mötesplatserna.