Som du kan se
har vårt nyhetsbrev fått ett annat format, men vi vill
precis som tidigare informera om våra yttranden och andra intressanta nyheter inom regelförbättring.
I detta
nummer kan du läsa om yttranden om förslag till effektivt utnyttjande av elnätet, säkerhet i nät och
tjänster, enklare kemikalieskatt och sänkt skatt på
bensin och diesel, en intervju med Christiane Arndt-Bascle, OECD:s
regelkommitté och en film om att göra konsekvensutredning.
Effektivt utnyttjande av elnätet
Regelrådet godkänner
konsekvensutredningen till Energimarknadsinspektionens förslag om föreskrifter.
Samtliga delaspekter bedöms uppfylla kvalitetskraven. Särskilt informationen
kring alternativa lösningar samt berörda företags kostnader, tidsåtgång och
verksamhet är grundlig och detaljerad. Förslaget innebär att en ny tariffmodell
har utarbetats, bestående av fyra komponenter som prissätter olika egenskaper. Nätföretagen
ska ha implementerat tariffer som uppfyller föreskrifterna senast den 1 januari
2025. Av remissen framgår att kostnaderna för detta arbete kan komma att bli
betydande för många av de berörda företagen.
Regelrådet har yttrat sig över konsekvensutredningen till
det förslag till en ny rymdlag som lämnas i betänkandet ”En ny rymdlag” (SOU
2021:91). Förslaget handlar bland annat om att aktörer som vill bedriva
rymdverksamhet ska söka tillstånd för detta och måste teckna en försäkring på
600 miljoner kr. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Regelrådet kom fram till att konsekvensutredningen, trots att det fanns en del
bra information, inte uppfyller de krav som ställs i förordningen om konsekvensutredning.
Det stod bland annat alltför lite om hur många och hur stora företag som berörs
och hur deras kostnader kan påverkas.
Regelrådet har yttrat sig över konsekvensutredningen till
Post- och telestyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om säkerhet i nät
och tjänster. Förslaget innebär dels att man för ihop bestämmelser som idag
finns i flera olika föreskrifter till en samlad och dels att man inför en del
nya krav. Kraven handlar om säkerhetsarbete som företag som tillhandahåller nät
och tjänster för elektronisk kommunikation behöver göra. Ändringarna föreslås
träda i kraft den 1 augusti 2022. Regelrådet kom fram till att
konsekvensutredningen i alla avseenden uppfyller de krav som ställs i
förordningen om konsekvensutredning.
Regelrådet
har yttrat sig över konsekvensutredningen till förslaget som avser ändringar i
lagen (1994:1776) om skatt på energi så att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 40 öre per liter för att priset vid pump på så sätt ska kunna
reduceras med 50 öre per liter inklusive mervärdesskatt. Ändringarna föreslås
träda i kraft den 1 maj 2022. Regelrådet kom fram till att konsekvensutredningen,
trots några brister, uppfyller de krav som ställs i förordningen om
konsekvensutredning.
Regelrådet har granskat Finansdepartementets
promemoria och finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordningen.
Den enda delaspekt som underkänns är storleken på berörda företag, då uppgift
om detta saknas. Regelrådet konstaterar bland annat att redovisningen av påverkan på företagens kostnader,
tidsåtgång och verksamhet är utförlig och tydlig och att förslagsställaren
redovisar antaganden och osäkerheter på ett transparent sätt. I
remissen föreslås flera förenklingar av skatten på kemikalier i viss elektronik,
till exempel beträffande avdragssystemet. Förenklingarna bedöms främst gynna de
mindre företagen, vilket Regelrådet ser positivt på.
Vid
OECD:s regelkommittés (Regulatory Policy Committee,
RPC)
hybridmöte den 11-12 april träffades
ungefär hälften av medlemsländerna fysiskt i OECD:s högkvarter i Paris. Vi fick
en pratstund med Christiane Arndt-Bascle vid sekretariatet som bland annat
ansvarar för de regelbundna mätningarna av ländernas kapacitet vad avser
konsekvensutredningar, samråd och utvärdering av lagstiftning.
Hon konstaterar att Sverige inte rört sig nämnvärt i
rankningen sedan mätningarna startade och att vi i flera avseenden befinner oss
under OECD-genomsnittet. Sverige har förutsättningarna att ha högre ambitioner
än vad som är fallet idag, menar hon. Rekommendationerna
till Sverige i den senaste
rapporten (Regulatory Policy Outlook) från oktober
2021
rör framför allt samråds- och
utvärderingsprocesser.
Mot bakgrund av att de samhälleliga kostnaderna av
dåliga regelverk vida överstiger de kostnader som behövs för att säkerställa
att beslutsfattare har tillräckligt faktaunderlag för att fatta välgrundade
beslut förvånas hon över hur begränsade resurser som läggs på konsekvensanalyser i medlemsländerna.
Christiane betonar vikten av återkoppling inom ramen för
samrådsprocessen och menar att de flesta kan acceptera regler – och kostnader förknippade
med dessa – om de förstår syftet med och utformningen av dem. Hon resonerar
kring utmaningar och möjligheter med den snabba teknikutvecklingen och understryker
behovet av strategiskt framåtblickande, riskproportionalitet och den roll granskningsorgan
har för att bidra till lagstiftning av hög kvalitet.
Regler ska vara lätta att förstå och följa. Bättre
konsekvensutredningar ger bättre regler. Tillväxtverket, som tillhandahåller
stöd till regelgivares i deras konsekvensutredningsarbete, har tagit fram en
liten film [2:45] om detta.
Kalendariet
Våra kommande sammanträden, konferenser och evenemang.
6
Maj
Regelrådet sammanträder
18
Maj
Regelrådet sammanträder
1
Juni
Regelrådet sammanträder
8-9
Juni
RegWatchEurope workshop och styrelsemöte
28-29
Juni
OECD Conference on
Measuring Regulatory Performance
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Om ett författningsförslag kan få effekter av betydelse för företag ska departement och myndigheter skicka förslaget och den tillhörande konsekvensutredningen till Regelrådet. Regelrådet granskar konsekvensutredningar och yttrar sig över om dessa uppfyller de krav som ställs enligt 6 och 7 §§ i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning.
