Naturvårdsverket tar just nu fram underlag för att utveckla en standardiserad e-tjänst hos kommuner. Det handlar om anmälningsprocessen för miljöfarlig verksamhet. Idag finns många olika lösningar på vad en anmälan ska innehålla och format för anmälan.
I arbetet finns en arbetsgrupp. Helena Ingvarsson är kommundeltagare i gruppen, hon arbetar på Miljöenheten i Skara kommun. Susann Söderberg ingår också i gruppen och är miljöhandläggare vid länsstyrelsen i Skåne Så här beskriver de arbetet och vad resultatet kan bli.
Vad är det mest spännande med projektet enligt dig?
Helena: – Att det är mycket konkret och handlar om en utmaning som många handläggare på kommunerna – inklusive jag själv – brottas med nästan dagligen. Tiden är pressad, eftersom en anmälan ska hanteras inom sex veckor och många handläggare uttrycker idag att det är svårt att veta när man har tillräckligt med information för att bedöma den. Så att få jobba med något som upplevs efterlängtat av många ger energi att vilja göra något bra av den här möjligheten.
Susann: – Just nu är det spännande att hitta och utforma de frågor som ska ställas till sökande för att både underlätta för sökande och handläggare som mottar anmälan. Samt att ta fram testfall som underlaget till e-tjänsten snart ska testas mot av företag och referensgrupper.
Vilka konkreta resultat eller förändringar hoppas du att projektet kan uppnå?
Susann: – Jag hoppas att många kommuner har möjlighet att integrera e-tjänsten och tycker att den e-tjänst som tas fram är användbar, lätt att förstå och att den leder till mindre kompletteringsbehov i anmälningsärenden. Hur kommer resultatet av projektet till nytta för företagen?
Helena: – Att de kan känna igen sig i anmälan oavsett vilken kommun de ska genomföra sin verksamhet i. De kan då lättare förbereda sin anmälan. Det kan i sin tur också leda till kortare handläggningstider om behovet av kompletteringar minskar. En gemensam vägledning till handläggarna kommer också att ge bättre förutsättningar för mer likartade bedömningar mellan kommuner.
Vilka utmaningar behöver ni hantera för att nå målen?
Susann: – Miljöprövningsförordningen är omfattande och handlar om vitt skilda typer av verksamheter och åtgärder. Att ta hänsyn till alla dessa och lotsa in sökande på rätt spår i början av e-tjänsten med ett enkelt språk är en utmaning. Det gäller särskilt när en verksamhet eller åtgärd omfattas av flera verksamhetskoder. Ofta finns även andra lagkrav, till exempel för avfall, avlopp och köldmedia.
Helena: – Ja, utmaningen ligger i att hitta en lagom avvägning i vilka uppgifter som behöver begäras in, att inte överösa företagen med frågor men ändå få in tillräckligt med information. Nu har vi kommit en bit på väg och ser att det finns många frågor som är gemensamma, oavsett vad de ska göra. Så vi är optimistiska att det kommer att finnas en bra väg framåt. Hur hoppas ni att projektet har påverkat anmälningsprocessen om fem år?
Vilka resultat ser ni framför er?
Helena: – Att både företagen och handläggarna upplever att anmälningsprocessen är både tydligare och känns mer förutsägbar och att de allra flesta anmälningar kan hanteras inom de sex veckor som lagstiftningen satt upp. Jag hoppas också att projektet har underlättat dialogen mellan handläggare och företagare under anmälningsprocessen så att det fortsatta tillsynsarbetet som kommer att ske efter anmälan också kan fungera bra.
Susann: – Om jag får spåna fritt ser jag en e-tjänst som är integrerad med nationella företagsregister. Uppdaterad gentemot lagstiftningen både i e-tjänsten och i vägledningsmaterialet så att varje kommun inte själva behöver uppdatera sina egna e-tjänster. Enkel att använda för sökande, få kompletteringsrundor, rättssäkra beslut och ett stöd för handläggare. Jag ser även att det ska gå att söka ut t.ex. nyckelord i det material som fås av tjänsten för att i ett längre perspektiv kunna få ut statistik till att bedriva ordinarie och riktad tillsyn mer effektivt och riskbaserat.
