Den 24:e november delade Hela Sverige ska leva ut utmärkelser till årets pristagare. Från vänster till höger: Helena Carlberg Andersson (ordförande i Ronneby kommunbygderåd), Magnus Henriksson (Graninge Framtidsgrupp), Tommy Bergqvist
(Graninge Framtidsgrupp), Kenneth Michaelsson (tidigare kommunstyrelsen i Ronneby kommun), Marie Ohlsson (ordförande Graninge Framtidsgrupp), Rose-Marie Eliasson (Graninge Framtidsgrupp) samt Mette Adolfsson (Häradsbäck).
ÅRETS GRUPP 2022.
Graninge Framtidsgrupp har sedan slutet av 1980-talet
bidragit till sammanhållning och utveckling i bygden – utan att förlora siktet
mot framtiden. Nu tilldelas de utmärkelsen Årets grupp 2022 av Hela Sverige
ska leva.
Mette Adolfsson har i mer än 30 år varit en drivande
kraft för att utveckla Härlundabygden i Älmhults kommun – med resultat som ger
eko långt utanför landets gränser. Nu tilldelas hon utmärkelsen som Årets
landsbygdsutvecklare 2022 av Hela Sverige ska leva.
Ronneby kommun har jobbat systematiskt med
landsbygdsfrågor under många år – med samverkan och strategisk planering som viktiga
framgångsfaktorer. Nu tilldelas dom utmärkelsen Årets kommun 2022 av Hela
Sverige ska leva.
Hela Sverige ska leva delar årligen ut utmärkelserna Årets lokala utvecklingsgrupp, Årets kommun och Årets landsbygdsutvecklare. Priserna är ett sätt att lyfta inspirerande exempel på insatser som bidrar till att skapa balans mellan stad och land.
– Årets pristagare är mycket välförtjänta och visar både på fantastiska resultat och en glöd som aldrig verkar falna, säger verksamhetschef Terese Bengard.
Hela Sverige ska leva lyfter just nu behovet av att korta väntetiderna på blåljushjälp i landsbygder – bland annat genom inlägg i sociala kanaler och en debattartikel som publicerats i Aftonbladet och ett 20-tal andra medier.
– Var du bor avgör dina chanser att överleva vid sjukdom eller olycksfall. Väntetiderna är helt enkelt för långa i landsbygder, säger Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva.
Likvärdigheten brister i när det gäller blåljusverksamheten i Sverige. Sett till storlek är den genomsnittliga responstiden för ambulans och räddningstjänst ungefär dubbelt så hög i de befolkningsmässigt minsta kommunerna jämfört med de största. En undersökning som Hela Sverige ska leva låtit göra visar också att oron för att inte få hjälp är dubbelt så hög i små orter jämfört med stora.
Bilden visar utbyggnaden av Tavelsjö Byanät. Just pengar till utbyggnad av bredband är en av åtta punkter i regeringens landsbygdspolitik - som nu presenterats i statsbudgeten för 2023. Själva budgetpropositionen är 2 659 sidor lång och innehåller utgifter på 1 234 miljarder. Som vanligt följer budgeten 27 olika utgiftsområden som tillsammans innehåller flera hundra anslag. Men hur syns landsbygderna i denna mängd av information?
Vad händer när den politiska maktens geografiska känselspröt förtvinar? Och varför är utsikten från ditt köksfönster en pusselbit i en fungerande demokrati? I detta blogginlägg om framtidens landsbygder fördjupar vi oss i sambandet mellan plats och politik – och tar hjälp av professor Gissur Erlingsson för attförstå lokala politiska partier.
Har du tankar eller förslag på ämnen du vill att vi ska fördjupa oss i är du välkommen att höra av dig till: klas.fritzon@helasverige.se.
Med ett klick kan du nu snabbt få tag på en snickare, hitta kontaktuppgifter till ridklubben eller ta reda på vad som händer i helgen. Om du befinner dig i någon av tätorterna i Ljungby kommun vill säga. I oktober invigdes sju digitala servicepunkter som ett av många resultat inom projektet Service i samverkan.
Den 24 november aktualiserade Hela Sverige ska leva sin verksamhetsplan för år 2022-2024 på det så kallade Höstmötet. Planen löper över tre år med årliga aktualiseringar. På mötet fördes en diskussion om vikten att jobba med Agenda 2030 och att följa upp verksamhetens resultat. Genom verksamhetsplanen redovisar Hela Sverige ska leva vilka sakområden organisationen prioriterar, planerade aktiviteter samt önskvärda effekter.
Vad kan sociala innovationer göra för nytta i landsbygder? Och hur kan man finansiera en idé som i första hand inte är till för att generera vinst? Om det och mer kan du höra i avsnitt 152 av Landsbygdsnätverkets podd Landet.
FÖRDJUPAD LÄSNING OM LANDSBYGDER.
Varje vecka publicerar forskare, myndigheter och andra
organisationer kunskap och klokskap om landsbygdsfrågor. Från rena forskningsresultat till
debattinlägg och så kallad policyutveckling. Nedan lyfter vi fem exempel:
En viktig del i EU:s långsiktiga vision
för Europas landsbygder handlar om att utveckla metoder för landsbygdssäkring. Läs rapporten om rural proofing här.
Tillväxtverket tagit fram
en rapport som visar hur myndigheter kan bli bättre på att synliggöra hur deras verksamhet kommer landsbygder till del. Läs rapporten här.
Sveriges sju nordligaste regioner vill se en ny fördelningsmodell för
utbyggnad av bredband – som är mer anpassad till glesa strukturer. Läs deras skrivelse här.
Ny forskning från nationalekonomen Martin Nordin visar att
det svenska skattesystemet (3:12-reglerna) främst gynnar företag
i städer. Läs mer här.
OECD visar att åtgärder
som fungerar för att stärka lokala ekonomier i tider av kris också kan öka
produktiviteten på lång sikt. Läs rapporten här.
DET BRÅDSKAR FÖR BLÅLJUSFRÅGORNA.
Väntetiden på ambulans, polis och räddningstjänst varierar stort beroende på var du bor i Sverige. Hela Sverige ska leva vill därför att regeringen tar fram en modell för hur en maximal responstid för blåljusärenden kan införas samt driver på för organisatorisk innovation, teknikutveckling och ett skattesystem som ger rimliga villkor i hela landet.
Det handlar bokstavligen om liv eller död. Och att alla ska känna trygghet där vi bor. För vad händer med ett Sverige som glider isär?
