2026 – dags att låsa upp infrastruktursektorns potential 

Vi är inne i 2026 och infrastruktursektorn står mitt i ett avgörande skifte. Klimatomställning, robusthet, digitalisering och kompetensförsörjning ska hanteras samtidigt, ofta i samma projekt. Ambitionerna är höga, men sektorns fulla innovations- och hållbarhetspotential är fortfarande inte helt på plats.

En utmaning som återkommer är bristen på ett tydligt systemperspektiv. Många förbättringar föds i projekt, men följer inte alltid med in i vardagen. Det leder till tillfälliga vinster i stället för långsiktiga arbetssätt som stärker effektivitet, cirkularitet och motståndskraft. Samma mönster syns i hur vi hanterar nya krav kopplade till klimat, beredskap och försvar.

Ska 2026 bli året då vi verkligen tar klivet framåt behöver vi bli bättre på att tänka helhet, dela lärdomar och jobba tillsammans, över organisations- och projektsgränser.

Framtidens infrastruktur byggs inte i stuprör, den byggs tillsammans.

Aktuellt

INBJUDAN

Bygg kompetens Live – programmet är klart!

Efter fyra år och 30 webbinarier tar vi steget från digitalt till live. En eftermiddag med inspiration, projektresultat och framtidsspaning från branschens ledande innovationsaktörer.

📅 När: 14.00–16.30 

🎤 Experter: Oliver Disney, Wiebke Reim, Hawzheen Karim 

🤝 Mingel & nätverk

Välkommen till framtidens byggsektor!

InfraSweden: Nationell plan ger stabil grund – men behöver mer kraft för klimatomställningen

InfraSwedens programkontor har i sitt remissvar konstaterat att planen skapar trygghet kring drift, funktionalitet och robusthet i transportsystemet – viktiga faktorer för både vardagstransporter och samhällsviktig infrastruktur.

Samtidigt pekar InfraSweden på att planen inte fullt ut utnyttjar potentialen som styrmedel för klimatomställning. För att möta Sveriges klimatmål krävs tydligare prioriteringar, större investeringstakt i hållbara lösningar och mer kraftfulla åtgärder för systemförändring.

– Planen är en stabil grund, men vi behöver mer driv och konkreta åtgärder för att den ska fungera som ett verktyg för en grön och framtidssäker transportinfrastruktur, säger Fredrick Lekarp,  InfraSwedens vice programchef.

Remissvarets tre viktigaste budskap:

1. Tydligare omställningslogik mot klimatneutralitet 2045
   Planens egna analyser visar att de föreslagna åtgärderna har begränsad effekt på utsläpp och trafikarbete. För att nå klimatmålen krävs att investeringar och vidmakthållande också driver förändrade arbetssätt, materialval och styrning – inte bara säkrar dagens funktion. 

1. Från FoI till implementering i verkliga projekt
   Forskning och innovation lyfts tydligt, men kopplingen till genomförandet är svag. Programkontoret efterlyser fler systemdemonstratorer, pilotstråk och mekanismer för att skala upp nya lösningar i ordinarie verksamhet, inklusive via upphandling och standarder.

1. Digitalisering, affärsmodeller och kompetens som strategiska verktyg
   Datadriven styrning, funktionsupphandling och långsiktiga affärsmodeller kan bli kraftfulla hävstänger för omställning. Samtidigt behöver kompetensförsörjning och sektorns attraktionskraft hanteras som strategiska genomförandefrågor.

Programkontoret bidrar gärna med erfarenheter från branschsamverkan och innovationsprojekt i det fortsatta arbetet med planens genomförande.

FINANSIERING

Sök enskilt projekt hos InfraSweden

Vi söker utförare av strategiska enskilda projekt som stärker innovation och hållbar utveckling inom transportinfrastruktur. Bidrag upp till 500 000 kr.

Infraprojekt

Så halveras halkrisken – med smarta vintervägar

Göteborg visar hur digitalisering kan förändra vinterväghållningen i grunden. Genom ett InfraSweden-finansierat projekt har staden kombinerat fordonsbaserade friktionsdata med moderna prognoser – och resultatet är tydligt: halktillfällena har halverats, kvaliteten ökat och arbetet blivit mer hållbart både för människor och miljö. 

– När vi går från gissningar till faktabaserade beslut blir vinterväghållningen både effektivare och mer hållbar, säger Hawzheen Karim, projektledare på ViaPM. 

Fordon i trafik rapporterar vägstatus automatiskt och skapar tillsammans med avancerade modeller för prognostisering väglag ett slags ”sjätte sinne” för var halka är på väg att uppstå. Det ger kommunen möjlighet att agera innan problemen uppstår och att följa upp kvaliteten i realtid genom ett nytt friktionsbaserat nyckeltal. 

För invånarna innebär det tryggare skolvägar, färre oväntade halkfläckar och bättre framkomlighet. För kommunen innebär det större precision, mindre resursläckage och lägre klimatpåverkan. Intresset är stort både i Sverige och internationellt. 

Projektet visar att digital vinterväglagsinformation inte bara förbättrar driften – det förändrar hur vi tänker vinter i hela landet. 

Kommande evenemang