Hej!

Den 3 maj arrangerade SLU Partnerskap Alnarp workshopen Biogas och Biogödsel i samverkan mellan Stad och Land i samarbete med Biogas Solution Research Center (BSRC), Biogas Syd, Sysav, Lunds kommun, LRF m fl. Detta är ett exempel på sammanhang där det krävs samarbete för att tillvarata resurser och dela på investeringar och produktionskostnader på nya sätt samtidigt som de nya gränsöverskridande produktionssystemen kan bidra med mervärden ur ett klimatperspektiv. 

Ett annat exempel är ansträngningarna för att öka den svenska odlingen av proteingrödor. Länsstyrelsen Skåne samlade i slutet av april under ledning av Landshövdingen aktörer från näringsliv och offentliga aktörer i hela livsmedelssystemet för att diskutera hur odlingen av proteingrödor för främst humankonsumtion kan öka i Skåne. Ökad efterfrågan hos konsumenter, ökat fokus på nationell råvarutillgång och ökade priser är tunga incitament för förändring. Det var en stor samstämmighet om att det krävs en bredd av satsningar med allt från infrastruktur för hantering efter skörd och nya grödor och sorter till innovationer, forskning och utbildning som kan bidra till ökad odlingssäkerhet. Flera uttryckte vikten av att det nu måste blir verkstad. SLU Partnerskap Alnarp kan bidra till att gå från ord till handling tillsammans med akademin, partners och andra aktörer för ömsesidig nytta. 

Hälsningar
Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp

Så kan smaken bli ett viktigt kvalitetsmått hos frukt och grönsaker

Möt SLU på Borgeby fältdagar 2022

Förlängd verksamhetsledning på SLU Partnerskap Alnarp 

Håkan Schroeder har sedan 1 januari 2022 varit tillförordnad verksamhetsledare för SLU Partnerskap Alnarp och sedan 1 maj 2022 fortsätter han rollen i en ordinarie tjänst.
- Efter att ha varit tillförordnad verksamhetsledare sedan årsskiftet ser jag nu fram emot att få möjlighet att leda verksamheten fullt ut. Det innebär att jag får möjlighet att bidra till verksamhetens utveckling baserat på tidigare erfarenheter och nya insikter från perioden som tillförordnad, säger Håkan Schroeder.

Hållbar odling av bär och tomater för sjukdomsbekämpning med probiotika (1380)

Sökande: Ramesh Vetukuri
Partners: Nelson Garden.

Frukt, bär och grönsaker är en viktig del i en hållbar diet men många av dem drabbas ofta av sjukdomar så som av patogenen, Botrytis cinerea, som förkortar deras hållbarhet. Gråmögel orsakad av B. cinerea begränsar just frukt- och bärproduktion och ger stora skördeförluster, särskilt i fruktsättningsstadiet och efter skörd. Probiotiska bakteriestammar som finns i probiotiska drycker för mänskligt bruk kan användas för att kontrollera gråmögel och öka frukternas hållbarhet. Dessutom har de ett positivt inflytande på växternas tillväxt, avkastning och mikrobiell hygien hos frukter. Detta projekt syftar till att utveckla och förfina konceptet att använda probiotiska bakterier för att kontrollera gråmögel på frukter i mer omfattande försök. Biologisk bekämpning med probiotika är ett hållbart sätt att höja avkastning, kvalitet och säkerhet utan att använda fungicider. Det kan vara en värdefull strategi för sjukdomsbekämpning i frukt och bär, speciellt för ekologisk produktion där väldigt få hållbara bekämpningsmetoder finns tillgängliga idag.

Identifiering av betesresistenta lövträdsplantor (1386)

Sökande:Henrik Böhlenius
Partners: Skogforsk

Björk har under den senaste tiden seglat upp som en möjlig ersättare till granen. Förädling av björk har framgångsrikt förbättrat volymproduktion och kvalitén hos träden. Även om mycket talar för större björkanvändning har det inte skett ännu. Orsaker som ofta lyfts fram är framför allt betesskador som kan förekomma i planteringar utan mekaniskt skydd vilket minskar volymtillväxten och stammens kvalitet. Det finns tidigare studier som tyder på att det kan finnas skillnader i betningsbenägenhet mellan olika björkpopulationer. Vi saknar dock kunskap om vilken metod som skall användas för att kunna identifiera betningsresistenta björkar som kan användas inom framtidens förädlingsprogram. Syftet med projektet är att utveckla en robust och säker metod som långsiktigt kan användas för att identifiera lövträdsplantor som betas i mindre utsträckning.

Modifiering av biogödsel för ökad användning i krukodling (1400)

Sökande: Håkan Asp
Partners: Gasum AB, Stiftelsen Lantbruksforskning

Produktionen av biogas ökar i Sverige och runt om i världen, som en allt vanligare metod för att ta hand om organiska restprodukter. Vid processen produceras biogas och en rötrest som, beroende på ingående material till gasproduktionen, kan ha högt innehåll av växtnäringsämnen. Rötresten används i stor utsträckning inom jordbruket. Genom att dela upp rötresten i en flytande och en fast fraktion går den att utveckla ytterligare som växtnäring och substrat lämpligt för hortikulturell produktion. Torv är det vanligaste substratet i hortikulturell krukodling, dock bör torvanvändningen minskas av miljöskäl. Tidigare försök har visat att den fasta delen av rötresten går bra att blanda med torv till en viss andel utan att egenskaperna förändras nämnvärt, samtidigt som det ger ett stort näringstillskott. Det gör rötresten till en bra kandidat när det gäller att ersätta torv. Detta projekt fokuserar på att modifiera rötresten och genom nitrifikation sänka ammoniumhalten och pH, två faktorer som begränsar användning av rötrest som substrat. Detta görs för att i högre grad kunna blanda in rötresten i torv men även i helt andra substrat för en mer hållbar hortikulturell krukodling.