Fruktbrev nr 17

Första äppelvecklarskadorna hittas nu men är få till antal. Än syns inga skador från rönnbärsmalen men misstänker man skador får man gärna kontakta oss. Plommonvecklaren fortsätter flyga, även om fångsterna fortfarande är förhållandevis låga. För körsbärsflugan är däremot fångsterna fortsatt höga. 

Tidigare nyhetsbrev om frukt

Äppelvecklare

Även om fällfångsterna har avtagit i flera regioner och äggläggningsperioden går mot sitt slut, så är inte äggkläckningen över än. I prognosbilderna nedan går det att se att det i samtliga regioner pågår äggkläckning. Vi har sett enstaka skador, men i samtliga fall har skadan bara varit ytlig. Det betyder att larven sannolikt fått i sig Madex när den börjat tugga på äpplet och därefter dött. Den senaste periodens regnfall kan också ha fungerat som ett naturligt växtskydd mot nykläckta larver. 

Vecklare

De senaste åren har det fångats allt färre blad-, skal- och fruktvecklare i fällorna. Delvis beror det på att fler använder feromonförvirring men möjligen kan där också ligga en förklaring i att allt fler även använder Turex under våren.

Arter som bevakas med feromonfällor:

• Cydia pomonella - äppelvecklare
• Pandemis heparana – tandbredvecklare
• Spilonota ocellana – lövträdsknoppvecklare
• Archips podana – fruktträdsknoppvecklare
• Adoxophyes orana – sommarfruktvecklare

Utöver de som bevakas med fällor finns där ytterligare en handfull vecklare som kan orsaka skador i fruktodling.

Att identifiera de vuxna individerna är förhållandevis enkelt medan larverna, som hittas främst under våren och från sensommaren framåt, är betydligt svårare att artidentifiera. De flesta vecklarna har en generation om året.

Under våren är det främst större knoppvecklaren (Hedya nubiferana), lövträdsknoppvecklaren och häcksommarvecklaren (Archips rosana) som gör skador genom hopvävda blomställningar, skadade knoppar och gnagskadade blad. Under sommaren är det istället främst fruktträdsommarvecklaren, tandbredvecklaren, sommarfruktvecklaren och äppelvecklaren som gör gnagskador eller ingångshål på skalet hos mognande frukt.

Exempel på strategi mot vecklare

Under våren följs vecklare via bankprov och visuella bedömningar. Turex har bra effekt men kan vara svår att hitta rätt tidpunkt för behandling. Tidig upptäckt av larverna ökar chansen för framgångsrik behandling. Behandling behöver ofta upprepas.

Under våren och sommaren kan feromonförvirring användas framgångsrikt. Det håller nere populationerna eftersom hanar och honor får svårt att hitta varandra. Flerårigt användande, och gärna över större arealer, ökar chansen för att effekten från feromonförvirring ska bli bra. Kompletterande behandlingar med till exempel Madex kan fortfarande behövas.

Under sensommaren kan man återigen bevaka unga och aktiva larver som kan göra skador på frukten. Hittar man larver eller brukar ha sena vecklarskador kan man även här använda sig av Turex-behandling.

Tvestjärtar

Tvestjärtarna är mer och mer synliga i odlingarna och det verkar att vara en bra population på de flesta ställen.

Tvestjärtar lägger sina ägg i jorden, gärna nära stora växtrötter. Äggen ligger på upp till 20 centimeters djup. Det betyder att de vanligtvis är skyddade från mekanisk ogräsbekämpning, så länge man inte bearbetar för djupt. Tvestjärtar besöker odlingen i deras tredje larvstadium (början till slutet av juni). De hjälper till att reglera bladlöss- och blodluspopulationer fram till sensommaren. De är nattaktiva och drar sig tillbaka till gömställen under dagen, till exempel i sprickor i barken eller mellan tätt hängande frukter. De skadar inte friska, mogna äpplen eftersom de inte kan penetrera äpplenas intakta skal med sina mundelar. De kan orsaka skador på bladen, men i normalfall är det bara mindre skador som inte har någon negativ påverkan på trädens hälsa.

Tvestjärtar spelar en stor roll i kontrollen av:

• Blodlus
• Röd äpplebladlus
• Grön äpplebladlus
• Kommasköldlus
• Och delvis olika larver

Bosättningen av tvestjärtar är inte lämplig som åtgärd mot akuta angrepp eftersom en del löss orsakar skador tidigt på året när tvestjärtarna ännu inte är aktiva i trädtopparna. På lång sikt har dock etableringen av ett högt bestånd av tvestjärtar i odlingen en angreppsreducerande effekt på olika arter av skadegörare. Gamla träd och odlingsavdelningar är vanligtvis rika på tvestjärtar. I äldre träd finns ofta platser fördelade på skuggiga ställen i trädtopparna, dit de nattaktiva rovdjuren drar sig tillbaka under dagen. Wellpapprullar, eventuellt täckta med plastfilm, bamburör och kaffefilter fyllda med träull är lämpliga boplatser att sätta ut. Från och med slutet av juni kan bosättningshjälpmedlen samlas in under dagen och fördelas till skuggiga platser i trädtopparna i nya områden som behöver tvestjärtar.