|
|
|
Foto: Johanna Grundström. | Hej!Vi börjar nu närma oss slutet på en växtsäsong med som vanligt både positiva resultat och många utmaningar. Orosmolnen är fortsatt stora gällande kriget och de stora konsekvenser det för med sig utöver det direkta oerhörda mänskliga lidandet. Priserna på energi och risk för bristsituation i södra Sverige får stora konsekvenser i produktionssystemen. Dramatiska kostnadsökningar leder till att odlingen i växthus upphör under vinterhalvåret och andra el- och gasintensiva verksamheter riskerar kostsamma driftstörningar eller slås ut helt. Det höga kostnadsläget gäller som bekant inte bara energi vilket sammantaget leder till att företag är pressade, arbetstillfällen hotas och konsumentpriserna stiger snabbt. Mitt i dessa svåra tider krävs det mycket fokus på ”här och nu” av förklarliga skäl. Arbetet med den hållbara omställningen riskerar därför ett hack i utvecklingskurvan, liksom allt långsiktigt arbete. Genom att rikta blicken längre fram skapas förutsättningar för fortsatt utveckling där hållbarhet och konkurrenskraft går hand i hand och tunga utmaningar vänds till nya möjligheter. De gröna branscherna har många trumf på hand i en utveckling där vikten av tillgång till mat, energi och biobaserade material kommit högt upp på samhällets agendor i Sverige och internationellt. Genom vårt partnerskap kan vi hjälpas åt att ta tillvara möjligheter. Ett exempel som presenteras i detta nyhetsbrev är Skånebönan där partnerskapet bidrar till att knyta ihop nyckelaktörer och kompetenser. Håll utkik efter aktiviteter som följer av den antagna handlingsplanen och hör av dig om du vill bidra till verkstad. För dig som vill fördjupa dig i utvecklingen av SLU Partnerskap Alnarp rekommenderar jag boken Samarbeten i den skånska myllan – Akademi, näringsliv och samhälle från Alnarps horisont som släppte den 29 september. Det finns mycket att lära från den ca 20-åriga resan i det fortsatta arbetet med att utveckla partnerskapet. Jag hoppas att nyhetsbrevet ska inspirera till utveckling i era verksamheter och nya initiativ tillsammans på partnerskapets arena mot en så småningom ljusnande framtid.
Hälsningar Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | | Johanna Grundström är ny kommunikatör på SLU Partnerskap Alnarp. Foto: Ida Andersson. | Det är jag som är Johanna!Hej på er! Jag är Johanna Grundström, den nya kommunikatören på SLU Partnerskap Alnarp. Idag arbetar jag min tjugoförsta dag här på slottet och börjar så smått komma in i verksamheten. Tidigare har jag varit kommunikatör för leaderområdet Skånes Ess, som arbetar med lokalt ledd utveckling med stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. I och med Leaders uppdrag att sammanföra föreningsliv, företag och offentlig sektor har jag mött många engagerade personer och fått inblick i flera skilda verksamheter. Min erfarenhet är att det inte går att underskatta betydelsen av samverkan och nätverk för att få saker och ting att hända på riktigt. Därför är jag också otroligt glad över att få möjligheten att jobba med partnerskapet och vara delaktig i en plattform som så tydligt innebär att kunskaper i livsviktiga frågor byts mellan vetenskap, näringsliv och offentlig sektor. Jag ser nu mycket fram emot att få möta partners och forskare. En del av er kommer på ämnesgruppsmötena i november och då träffas vi där. Kontakta gärna mig om du har tips, vill synliggöra något intressant eller sprida något i våra kanaler! Väl mött, Johanna johanna.grundstrom@slu.se, 076-1379846 | | | | | Roland von Bothmer, Lisa Blix Germundsson och Anders Nilsson är författarna till boken Samarbeten i den skånska myllan. Foto: Johanna Grundström. | Ny bok skildrar viktig samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälleEn bok för att bevara allt bra som SLU Partnerskap Alnarp gjort – och i bokform för att vara mer beständig i nutidens föränderliga digitala värld. Så introducerar Agneta Lilliehöök från Tejarps förlag den nyutkomna boken Samarbeten i den skånska myllan - akademi, näringsliv och samhälle från Alnarps horisont.
Torsdagen den 29 september anordnades boksläpp med efterföljande mingel på Slottet i Alnarp. I ett samtal lett av Agneta Lilliehöök berättar de tre författarna, Roland von Bothmer, Anders Nilsson och Lisa Blix Germundsson, om bokens tillkomst. Boken skildrar Partnerskap Alnarp tillblivelse i början av 2000-talet, men sträcker sig från 1980-talet och framåt för att visa hur förutsättningarna för samverkan förändras över tid. – Det har varit en utmaning att få fram den gamla dokumentationen, berättar Roland von Bothmer. Minst tre gamla datorer har genomsökts och en hel del hittades i pappersform. Ett stort antal personer som varit delaktiga i partnerskapet genom åren har intervjuats. – När partnerskapet bildades för snart 20 år sedan hade samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle en annan klang, säger Lisa Blix Germundsson. Idag är det mycket vanligare att det ställs krav på gränsöverskridande samverkan i t.ex. ansökningar.
Så skiljer sig det 20 år gamla grundkonceptet för samverkan mot hur partnerskapet fungerar idag? – Konceptet håller, men arbetssätten måste utvecklas och anpassas till nya förhållanden för t ex nätverkande, där den ömsesidiga nyttan behöver vara tydlig i relation till den tid som forskarna tillsammans med partnerna ska investera i samverkan, konstaterar Håkan Schroeder, som är verksamhetsledare för SLU Partnerskap Alnarp. – Det är de som är med och engagerar sig som måste få valuta för sitt engagemang, konstaterar Anders Nilsson.
Lisa Blix Germundsson, som utöver att vara en av bokens författare tidigare även varit verksamhetsledare för Partnerskap Alnarp, utvecklar frågan om partnerskapets framtid i en efterföljande intervju. – Det gäller att hela tiden putsa och hänga med i sin tid. Den största styrkan med partnerskapet är att man skapar mötesplatsen mellan aktörer som till vardags inte ses så ofta, men som tillsammans kan utveckla spännande saker. Forskare, lärare och studenter på SLU får ta del av de frågeställningar, problem, möjligheter och utmaningar som man har på andra håll i samhället och näringslivet och kan använda det. Och vice versa får näringsliv och samhälle tillgång till de forskare, lärare och studenter som finns här för att komma vidare med sina frågeställningar på olika sätt, säger Lisa. – Vi har sett så många gånger saker som börjar med ett möte i partnerskapet och sen blir ett partnerskapsprojekt, vilket i sin tur blir en forskningsansökan med ett stort forskningsanslag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Köpinfo: Det finns ett antal böcker att köpa på kansliet för Partnerskap Alnarp till en kostnad av 300 kronor styck. Boken finns även på Servicecenter Alnarp samt restaurang Alnarp 9. Det går också att kontakta Anders Nilsson på nilsson.anders.agrinil@gmail.com eller sms:a på 0705-50 46 71. Ska boken skickas tillkommer kostnad för porto. | | | | | Bakteriecocktail ett hållbart vapen i kampen mot potatisbladmögelGoda resultat för Ramesh Vetukuri med kollegers forskning visas i ett nyhetsinslag på TV4. Med hjälp av goda bakterier skyddas potatisplantan mot sjukdom och torka. Metoden är ett alternativ till intensiv kemisk bekämpning. | | | | | Skåne ska bli Sveriges ledande region för växtproteinSkånes ledande aktörer i livsmedelsnäringen har ställt sig bakom handlingsplanen Skånebönan, som har tagits fram gemensamt. Nu ska ett stort antal aktiviteter genomföras för att öka odlingen av proteingrödor och att bygga ut vidareförädlingen. Marknaden för växtbaserade proteinprodukter har vuxit med 16 procent per år de senaste tre åren. Merparten av råvarorna importeras, även när det gäller växtbaserade proteinprodukter som framställs i Sverige. Den svenska växtproteinodlingen har visserligen ökat under senare år, men det mesta går till djurfoder. – Vi är övertygade om att konsumenterna vill handla svenskt även när det rör sig om växtproteiner, men de svenska grödorna räcker inte till. Handlingsplanen syftar bland annat till att skapa trygghet för svenska lantbrukare att våga odla proteingrödor, säger Lotta Törner, VD för Livsmedelsakademin som lett arbetet med handlingsplanen. Handlingsplanen preciserar fyra steg som på sikt ska leda till ökad produktion av skånska proteingrödor och utbyggd vidareförädling. - Att garantera beställningar av proteingrödor från industrin och handeln.
- Skapa fler berednings- och förädlingsanläggningar i Sverige.
- Sprida aktuell kunskap så att den skapar nytta.
- Att se till att det blir en nationell fortsättning efter handlingsplan.
I arbetet med handlingsplanen Skånebönan har följande aktörer deltagit: Hushållningssällskapet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Lantmännen, Länsstyrelsen Skåne, Lunds Tekniska Högskola (LTH), Orkla Foods Sverige, Pernod Ricard/The Absolut Company, Region Skåne, RISE, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Sweden Food Arena. | | | | | SLU:s forskare Maria Ernfors, David Hansson och Sven-Erik Svensson presenterar resultat på Hortofältdagen i Skepparslöv. Foto: Johanna Grundström. | Fokus på grönsaksproduktion i ett föränderligt klimatCirka 200 besökare tog del av programmet på Hortofältdagen den 13 september där SLU Partnerskap Alnarp var medarrangör. Frilandsgrönsaker, etablering, ogräskontroll och bevattning i ett föränderligt klimat var fokus. Dagen bjöd på flera intressanta presentationer i fält, demonstrationer av redskap och utrustningar samt tält med utställare och mingelmöjligheter. Dagen arrangerades tillsammans med HIR Skåne, Jordbruksverket och projektet Extremväder och var förlagd till åkrarna i anslutning till Hushållningssällskapets anläggning Helgegården utanför Kristianstad. Vid SLU:s fältvisningsstation visade de tre forskarna Maria Ernfors, David Hansson och Sven-Erik Svensson, från institutionen för biosystem och teknologi på mellangrödors effekt på ogräskontroll, kolinlagring, lustgasavgivning och biogasproduktion. Val av mellangrödor diskuterades, samt tidpunkt för nedmyllning respektive eventuell skörd av mellangröda för biogasproduktion togs upp. Givande information och visning, tyckte många av odlarna och flera frågor ställdes till forskarna i anslutning till presentationerna. Vidare visades flera olika maskiner i fält och presenterades av maskinförsäljarna och av HIR-rådgivarna. En odlare och tillika uppfinnare från Tyskland, Johannes Storch från Mulchtec, var inbjuden för att presentera en nyutvecklad planteringsutrusning. Utrustningen visades då den planterade kålplantor i jord som var täckt med ett lager av ensilerat gräs. Marktäckningen användes för att behålla markfukten och därmed minska behovet av bevattning samt för att kontrollera fröogräs. LRF Trädgårds projekt visade bland annat exempel på autonom ogräshantering genom Ekobot och den lilla OZ samt reducerad jordbearbetning och vattenbesparande bevattningslösningar. Bland tältens utställare fanns ett 30-tal företag och projektsatsningar. SLU Partnerskap Alnarp delade monter med Elitplanstationen som informerade om sortvisning av frilandsgrönsaker. Även ute i fält fanns flera stationer med företag som presenterade sig och sin utrustning. Text: Susanna Lundqvist
| | | | |
Daniel Hansson leder Malmö akademiska kör och orkester. Foto: Malmö Universitet. | Hur skapar man ett företag med tajming - lärdomar från en orkesterdirigent | | Mycket av framgången i ett lantbruksföretag beror inte på vad du använder utan när du använder det. Att lyckas anpassa insatser till de biologiska eller metrologiska förhållandena är skillnaden mellan en framgångrik skörd eller en katastrofal. Att lära oss om hur vi skapar "bra tajming" är därför en nyckelkompetens hos företagsledaren i de gröna näringarna. Det finns inte någon etablerad litteratur kring tajming i jordbrukets företagsledning och därför behöver vi utforska och lära oss av andra sektorer där tajming är en viktig del av prestationen. I detta fall vill vi titta in i musikens värld. | | | | | | | Gästföreläsning med Daniel Hansson, som undervisar i att dirigera orkestrar på Malmö Universitet. I sitt jobb som dirigent för Malmö akademiska orkester ska han få över 50 musiker att spela i perfekt koordination med varandra. Det finns mycket att lära om tajming därifrån. | | | Nytt doktorandprojekt bjuder in till samverkan
Doktorandprojektet Förbättring av energieffektiviteten och inomhusklimatet i stallbyggnader genom passiva och aktiva åtgärder, i huvudsak finansierat av Energimyndigheten, syftar till att titta på möjliga åtgärder på grisstall för att minimera de negativa effekterna av värmeböljor och ökad nederbörd orsakade av klimatförändringar. Exempel på åtgärder är reflekterande tak, gröna tak, det vill säga tak med sedum eller annan växtlighet, val av byggnadsmaterial, skuggning av byggnad, olika typer av ventilation, mekanisk kyla samt värmeåtervinning. Åtgärderna utvärderas genom datorsimuleringar. Förhoppningen är att man genom projektet ska hitta kostnadseffektiva lösningar för befintliga stall och nya stall som är energieffektiva och ger ett bra inomhusklimat även i ett framtida varmare och fuktigare klimat. Är du grisproducent och/eller är intresserad av platsbesök? Ta kontakt med Therese Malm för vidare dialog!
| | | | | Ny rapport ger verktyg till sydsvensk skogsskötselHur ska skogen skötas i södra Sverige idag och i framtiden för att bidra till de värden som efterfrågas? Det har undersökts i forskningsprogrammet FRAS, Framtidens skogsskötsel i södra Sverige, som avslutas efter fem års verksamhet. SLU är en av tre forskningsorganisationer i programmet som nu redovisas i en rapport och slutexkursion. Forskningsprojekten har bidragit till ökad kunskap om föryngring och produktion av tall och om hur digitala verktyg kan användas för att säkra etableringen av plantor och öka variationen av trädslag i föryngringar. Kunskap om vilken röjning i planterad tall och gran som kan bidra till blandskog, vilka egenskaper som gynnar produktionen av värdefull björk och metoder för hur lämnad generell naturhänsyn kan bibehållas under hela omloppstiden är andra exempel på resultat från FRAS.
| | | | | Skånsk Hästnäringsdag- aktuell forskning från SLU samt företagsmedverkan
Skånsk Hästnäringsdag arrangerades den 20 september av den ideella föreningen Hästen i Skåne, detta år i samarbete med bland annat SLU Partnerskap Alnarp. Det är ett årligt arrangemang som innefattar sport, avel, uppfödning, innovationer, teknisk utveckling, hästturism, entreprenörskap och hästens betydelse för människans hälsa.
I år innehöll dagen en seminariedel samt en utställningsdel med företag och organisationer som medverkade. Målgruppen var hästbranschens företagare, forskare, lärare, studenter och elever på naturbruksgymnasier. Hästnäringsdagen samlade knappt 90- talet deltagare.
Seminarieprogrammet innehöll ett flertal aktuella och intressanta presentationer från SLU och hästbranschen. Från SLU medverkade forskare som visade på hur man diagnosticerar ledinflammation hos häst (Eva Skjöldebrand), en studie kring hästens rörelser och krafter med och utan hästskor (Lars Roepstorff), det uppmärksammade Brösarpsprojektet- en studie med övervakning av hopphästar på bete (Hanna Sassner) i samarbete med företaget Hoofstep (Karl Forssman) samt en föreläsning om hästars inlärning (Jenny Yngvesson).
Andra presentationer under seminariedelen tog upp vad man ska tänka på som hästföretagare och anställd inom branschen ”Se till att hästjobbet verkligen blir ett drömjobb”, företaget Humlamaden presenterade sig och några av sina hästar i föredraget ”Hästar som läker och helar” samt slutligen en paneldebatt om hur man behåller hästar friska och arbetsvilliga.
Nyfikna frågor ställdes under presentationerna och det utmynnade i flertalet intressanta diskussioner och nya frågeställningar. Montrarna besöktes under pauser och under lunchen. Både forsknings- och informationsprojekt samt produktnyheter visades vid dessa tillfällen. Medverkande företag, forskare från SLU samt deltagare ser framemot nästa hästnäringsdag i Skåne! Text: Susanna Lundqvist | | | | | Utlysning av projektmedel
Sista ansökningsdag för utlysningen av medel till forsknings- och utvecklingsprojekt inom ramen för SLU Partnerskap Alnarp närmar sig. Projektet ska ha inriktning jordbruk, trädgård eller skogsbruk och vara inlämnad senast den 15 oktober. | | | | | Nya projektinom ramen för SLU Partnerskap Alnarp | Vad vet vi om hyggesfritt skogsbruk i Sverige? En kunskapssammanställning baserad på skogliga fältförsök (1403)Sökande: Martin Goude Partners: Sveaskog
I takt med det ökade intresset för ett mer variationsrikt skogsbruk är hyggesfritt skogsbruk viktigt som komplement till det traditionella trakthyggesbruket. Detta ökade intresse betyder att det behövs mer kunskap kring hyggesfri skogsskötsel och hur detta skogsskötselsystem påverkar skogens produktion, ekonomi, naturvärden och sociala värden. För att ge svar på dessa frågor behövs långsiktiga fältförsök, och under årens lopp har det lagts ut ett antal försök med hyggesfria metoder spridda över landet. Idag finns ingen bra sammanställning av försök kopplade till hyggesfritt skogsbruk och resultat från dessa försök. Detta projekt ska bidra genom en kunskapssammanställning i rapportform över de skogliga fältförsök i Sverige som studerar hyggesfritt skogsbruk.
Integrerad bekämpning av renkavle efter höstveteskörd - en jämförelse mellan jordbearbetning och mellangrödor (1405)Sökande: David Hansson Partners: Hushållningssällskapet Skåne, Statens Jordbruksverk Renkavle (Alopecurus myosuroides) är ett ettårigt mycket konkurrenskraftigt gräsogräs och som är ett stort problem, främst på lerjordar, i höstspannmålsdominerande växtföljder. Renkavlens kraftiga konkurrens om vatten, näring och ljus medför att skördepåverkan kan vara mycket stor. Vid riklig förekomst av renkavle kan skörden av höstvete halveras enligt Jordbruksverket, och i skånska försök har det rapporterats om skördereduktioner på 6-7 ton/ha i höstvete. Målsättningen med projektet är att visa och mäta hur effekten av olika odlingsåtgärder (jordbearbetning, fång- och mellangrödor samt kemisk bekämpning) påverkar förekomsten av renkavle. Erfarenheterna förväntas bidra till en mera hållbar och långsiktig kontroll av renkavle samt att kraven på tillämpning av ett integrerat växtskydd (IPM) tillgodoses.
Det sökta projektet genomförs på två försöksplatser under 2022-2023 och är en fördjupning av ett demonstrationsprojekt finansierat av Jordbruksverket.
Integrerad bekämpning av renkavle efter höstveteskörd - en jämförelse mellan jordbearbetning och mellangrödor (1405)Sökande: Larisa Gustavsson Partners: Äppelriket Österlen ek. för., Kiviks Musteri AB, Stiftelsen Lantbruksforskning Svensk äppelproduktion hotas av den skadliga sjukdomen fruktträdskräftan, som orsakas av svampen Neonectria ditissima. Svampen gynnas av vårt relativt svala och regniga klimat och kan infektera äppelträd hela året genom alla typer av skador, antingen de är resultat av naturlig växtutveckling eller uppstår genom beskärning. Barken blir uppsprucken och får ett valkigt utseende. Kraftiga infektioner kan resultera i att trädet dör. Hittills är det enda sättet att minska spridningen av fruktträdkräfta i fruktodlingar frekventa inspektioner och noggrant avlägsnande av infekterad vävnad, något som är tidskrävande och kostsamt. Att odla sorter med hög resistensnivå och förbättra denna genetiska resistens med ett noggrant val av grundstam och odlingsmetoder skulle avsevärt förbättra odlarnas ekonomi.
Det övergripande målet med detta projekt är att generera en heltäckande översikt av fruktträdkräftans epidemiologi i svenska äppelodlingar och utvärdera fältprestanda för olika sorter i olika kombinationer av sort/grundstammar och varierande odlingsförhållanden.
Dessutom kommer resultatet av detta projekt att skapa grund för nationella riktlinjer för hur man kan minimera kräftskador i svensk äppelproduktion. Larisa tilldelas Guldäpplet 2022 | | | | | Rapporter och examensarbeten | | | | | Seminarier och aktiviteter | 27 oktober – Vall som råvara i växtproteinfabriker – Demo av skörd i fält och fraktionering av lucern i Alnarps Växtproteinfabrik. Kl. 13:00-14:00, Alnarp. Anmälningssida kommer inom kort. | | | | 28 oktober – Hur skapar man ett företag med tajming - lärdomar från en orkesterdirigent. | | | | 23 november – Branschdag trädgård. | | | | | | | | Snart dags för ämnesgruppsmöten | I ämnesgrupperna möts människor från bransch och akademi för att diskutera aktuella ämnen och projekt inom respektive område. I november är det dags för möten. Kontakta koordinatorerna för eventuella frågor. - Växtodling, 11 november
Håkan Schroeder, hakan.schroeder@slu.se, 040-41 51 33, 070-317 69 53. - Marknad och management, 14 november
Jan Larsson, jan.larsson@slu.se, 0705 51 17 24. - Biobaserade industriråvaror, 16 november
Sven-Erik Svensson, sven-erik.svensson@slu.se, 040-415134. - Djur, 17 november
Oleksiy Guzhva, oleksiy.guzhva@slu.se, 040-41 50 58 - Trädgård, 21 november
Susanna Lundqvist, susanna.lundqvist@slu.se, 040-41 51 75 - Skog, 22 november
Henrik Böhlenius, henrik.bohlenius@slu.se, 040-415178
| | |
Jordgubbsbladlusen är en ny skadegörare som kan sprida skadliga virus till svenska jordgubbar. En studie vid SLU i Alnarp visar att arten nu är vanlig i sydvästra Sverige, men att dess utbredning kan bromsas med hjälp av resistenta plantor och naturliga fiender. Gässen kan skrämmas bort från grödorna om det görs på rätt sättAntalet gäss har ökat stort i Europa under de senaste 50 åren – inte minst grågäss. Det är en framgång för naturvården men samtidigt är det ett problem att de äter på åkrarna. Malin Teräväinen visar i sin licentiatavhandling att människor och drönare kan skrämma bort gäss från grödorna i alla fall för ett par dagar. Men det är viktigt att det finns åkrar i landskapet där gässen är välkomna att beta.
Studie visar att det finns potential att öka grödodiversiteten i SverigeSkärmselljud kan hålla borta klövvilt från åkrar och därmed minska betesskador på viktiga grödor. Det visar en ny studie från SLU där forskare undersökt hur dovhjort, älg, rådjur, kronhjort och vildsvin reagerar på ljud från rovdjur, samt vilken effekt detta får på skörden. Det mest effektiva skrämselljudet? Människorösten. | | |
|
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Johanna Grundström Layout, webbpublicering: Parvin Mazandarani | | | | | |
|
|