Kriget i Ukraina:
Rysslands ekonomi riskerar kollaps
|
Rysslands ekonomi har utvecklats svagt under lång tid, sedan
2015 har BNP vuxit i genomsnitt 0,8 procent per år. Rysslands andel av
världsekonomin, som växte något under millenniets första år, har fallit till
cirka 1,8 procent av global BNP.
Rysslands befolkning uppgår till cirka 146 miljoner
människor att jämföra med Sveriges dryga tio miljoner, trots detta är Rysslands
BNP bara knappt tre gånger så stor som Sveriges. Adderar vi Storbritannien är
Västvärldens BNP 26 gånger Rysslands.
Ryssland har ett mycket högt importberoende av EU. Det
gäller främst läkemedel, medicinsk utrustning/instrument, polymerer, pappersmassa,
icke-metalliska mineralprodukter som glas, tegel, m.m., jordbruksmaskiner,
maskiner för livsmedel, massa-, pappersmaskiner, verktygsmaskiner, energi och
eltekniska produkter, pumpar, flyg, delar till flyg och fordonskomponenter för
att nämna de viktigaste. De är dock betydligt fler än så och för 90 varugrupper
av 260 har EU en andel av importen på vardera 40 procent eller mer.
Även om allt skulle bli frid och fröjd och den politiska
eliten i Ryssland ångrar sina krigshandlingar, ägnar framtiden åt att läsa
Dostojevskij, tjänar sin befolkning och har fredagsmys med sina nära och kära,
kan världen vara utan Ryssland som marknad. De som menar att handel mellan
länder skapar fred och harmoni har fel. Det gäller bara handel mellan
demokratier. Att EU stoppar all handel av varor och tjänster med Ryssland är
värd att genomföra.
| | | | |
Rysslands aggression förlamar världsekonomin
|
I en tidigare analys gick vi igen de ekonomiska
konsekvenserna av tidigare globala chocker. Huvudslutsatsen var att de
ekonomiska konsekvenserna av krig, jordbävningar, fallande skyskrapor,
virusutbrott och annat elände, karakteriserats av skarpa men kortvariga hack i
kurvan. Långsiktigt har dock global BNP skruvats ned med cirka 10 procent,
jämfört med om den följt en hypotetisk bana förenlig med tillväxten under åren
innan finanskrisen.
Den historiska erfarenheten innebär ju inte med automatik
att vi kan räkna med att kriget i Ukraina inte kommer att få allvarliga
effekter på världsekonomin. Tvärtom är den nuvarande krisen är av en helt annan
dignitet än de tidigare. Det finns därför all anledning att denna gång räkna
med omfattande ekonomiska skadeverkningar.
På de finansiella marknaderna kan vi förvänta oss dramatiska
konsekvenser. Den nuvarande situationen i Europa skiljer sig dock signifikant
från tidigare kriser i omfattning och allvar. Med tanke på de omfattande
skadeverkningarna som vi förutser för den globala konjunkturen, är det även
troligt att världens börser kommer att falla ordentligt under stor volatilitet
den närmaste tiden. Detsamma gäller marknadsräntorna, alla tänkta
räntehöjningar från världens centralbanker kan förmodligen avskrivas för
överblickbar framtid.
| | | | |
Både sysselsättningen och arbetskraften ökade i
januari
|
Den gradvisa
förbättrade situationen på arbetsmarknaden fortsatte i januari, då arbetslösheten
uppgick enligt AKU till 8,1 procent säsongsrensat. Det innebär en nedgång
jämfört med i januari förra året då den uppgick till nio procent.
Både
sysselsättningen och arbetskraften ökade. Nästan 170 000 fler var sysselsatta
i januari i år jämfört med motsvarande period 2021, samtidigt ökade
arbetskraften med nästan 130 000 personer. Varslen fortsätter dessutom att
vara historiskt låga.
Rysslands invasion
av Ukraina och de sanktioner som kan följa i spåren av detta kan dock komma att
bromsa den positiva utvecklingen. Läs gärna mer om det i övriga artiklar i
nyhetsbrevet.
| | | | |
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas
Ekonomer
|
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. Teknikföretagen: Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se Industriarbetsgivarna: Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se Joel Jenssen, ekonom, joel.jenssen@industriarbetsgivarna.se
| | | | | Har du en kollega som vill ha vårt veckobrev?
Vidarebefordra gärna veckobrevet och på länken nedan går det att anmäla sig.
| | | | | | | | |