Finansmarknaderna som
finansorakel (II) – tydlig signal om recession
|
Som Teknikföretagen poängterat, se Finansmarknaderna
som recessionsorakel (teknikforetagen.se), är den mest pricksäkra
recessionsindikatorn USA:s obligationsmarknad: lutningen på den så kallade avkastningskurvan,
det vill säga skillnader i räntor på obligationer med olika löptider.
I kölvattnet av stigande inflation och signaler om kommande
penningpolitisk åtstramning, har USA:s avkastningskurva snabbt blivit flackare
de senaste månaderna. Skillnaden mellan 10-årsräntan och 3-årsräntan är redan
negativ och skillnaden 10-år till 2-år närmar sig också snabbt nollstrecket.
I takt med att Federal Reserve fortsätter att höja
styrräntan talar allt för att avkastningskurvan kommer att invertera kraftigt
framöver. I ljuset av historiska erfarenheter ligger det därför nära till hands
att förutspå en recession i USA, kanske inom det närmsta året, utlöst av en
penningpolitisk åtstramning.
Somliga hävdar att avkastningskurvan inte bara har ett
prognosvärde utan de facto också spelar en roll i och påverkar
konjunkturförloppet. Andra hävdar att den statistiska samvariationen mellan
avkastningskurvan och recessioner bara är ”ett falskt samband” och inte speglar
en kausalitet. Det finns gott om exempel på den typen av falska samband i det
verkliga livet. Exempelvis ökar inköpen av presentpapper, juletiketter och
julglögg kraftigt veckorna före julafton. Det betyder visserligen inte att
dessa inköp orsakar julafton men de fungerar ändå utmärkt som ledande indikator
för stundande helger.
Sammantaget talar mycket för att USA trillar ner i
recession under det kommande året. Som vi påpekade i tidigare nyhetsbrev hänger
den svenska konjunkturen fortfarande intimt ihop med USA:s. Skulle USA gå in en
period med betydligt svagare ekonomisk aktivitet talar det mesta för att
Sverige dras med.
| | | | |
Hushållen räknar med ännu högre
inflation och bolåneräntor
|
Hushållens konfidensindikator föll kraftigt i mars, med hela
15,5 enheter, enligt KI:s barometer. Nedgången är till och med större än i
början av finanskrisen 2008. Nu faller förtroendet till följd av en särskild
mix då hushållen bland annat förväntar sig en ännu högre inflation än i
dagsläget och dessutom stigande bolåneräntor. Det innebär ett abrupt trendbrott
i hushållens uppfattning om utsikterna för sin egen ekonomi vilket sannolikt
kommer påverka deras konsumtion framöver.
Hushållens uppfattning i februari om vad inflationstakten
uppgick till i februari låg på 7,6 procent, högre än den faktiska siffran på
4,5 procent. Hushållen förväntar sig vidare att bolåneräntorna ska stiga
snabbare än tidigare. Om ett år räknar hushållen nu med att den rörliga
bolåneräntan kommer att ligga på cirka 3,1 procent och om fem år på cirka 3,9
procent
Hushållens förväntningar på den egna ekonomin de
kommande 12 månaderna föll också kraftigt i mars, från nettotalet 10 i februari
till minus 2 i mars. Hushållen har inte varit så här pessimistiska om
utsikterna för den egna ekonomin sedan 1996.
| | | | |
EU:s industri spår minskad
produktion
|
Utfallet i förväntad produktion försämrades över i stort
sett hela linjen för industrin i EU sammantaget. Livsmedel, trävaror, papper,
pappersvaror, gummi, plast, baskemikalier, metallvaror, maskinindustri, och
motorfordon räknar med klart lägre fart kommande månader. Undantaget var som
vanligt läkemedelsindustri som i stället skruvade upp sina
produktionsförväntningar, något som är vanligt i tider av oro. Det visar EU:s
barometerundersökning som omfattar medlemsländerna och i stort sett hela
näringslivet, där respondenterna bland annat får svara på frågan om förväntad
produktion kommande månader. | | | | |
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas
Ekonomer
|
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Joel Jensen, ekonom, joel.jensen@industriarbetsgivarna.se
| | | | | Har du en kollega som vill ha vårt veckobrev?
Vidarebefordra gärna veckobrevet och på länken nedan går det att anmäla sig.
| | | | | | | | |
