I år bjuder vi därför också aktivt in nya partners. SustAinimal-partners kan medverka på olika sätt, samarbeta i något projekt eller en aktivitet, eller vara värd för ett event. Allt är riggat på lite olika sätt, men med samma viktiga syfte – att få saker att hända tillsammans. Att vi blir fler i SustAinimal är vägen framåt mot visionen att bygga livskraftiga lantbruk och livsmedelssystem i Sverige, för idag och imorgon. 

Nu ser vi fram mot ett nytt år med nya relationer, insikter och lösningar.

Sigrid Agenäs, Centrumledare

Fredrik är ansvarig för LRF kött och bor på, och arbetar från, Gotland. Hans mission är att utveckla och stärka köttproduktionen inom nöt, gris och lamm och ser en stor potential i svensk livsmedelsproduktion. Närmast ser han fram emot vad SustAinimals gemensamma krafter kan bidra till, och att virtuella stängsel ska kunna användas.

Hej Fredrik, vad är din drivkraft?
Att få vara med och driva frågor och förändring inom mitt område köttproduktion. Och att göra det bättre och roligare för alla inblandade. Jag vill alltid lära mig mer och försöka påverka så att våra köttproducenter får en drägligare vardag med bättre lönsamhet. Vi måste alla hitta ett sätt att dela med oss och lära av varandra, det är viktigt.

Vilka förhoppningar har du på SustAinimal?
Många. Först och främst hoppas jag att man ska få till ett samarbete mellan akademin och näringslivet så att det forskas på rätt saker. Forskarvärlden ska veta att de alltid är välkomna att höra av sig till näringen i ett tidigt skede av ett forskningsupplägg, för att få veta vilken forskning som efterfrågas. Det skulle skapa en bättre dialog och göra att vi tillsammans kan lyckas utveckla och förbättra branschen. Jag ser också att branschen behöver hjälp från SustAinimal för att titta på vilka framtidsfrågor som kan gynna den svenska livsmedelsproduktionen. Vi på LRF Kött vill se en utvecklad och ökad svensk köttproduktion med god lönsamhet för att kunna investera i framtiden – inte minst för en ökad robusthet och beredskap. En annan förhoppning är att få se hur Kunskapsnavet kommer utvecklas, det ska bli spännande. Och så hoppas jag såklart på en dispens från Jordbruksverket så att virtuella stängsel kan börja användas.

Vilken är din nästa utmaning?
Att få virtuella stängsel godkänt. Och att öka användandet av köttrassemin i mjölkbesättningar för att få bättre lönsamhet och mer svenskt nötkött till konsumenterna. En annan av vårens utmaningar är beredskapsfrågan och hur vi ska tänka på det ur ett klimatperspektiv. Men utöver det ser jag massor av möjligheter. Just nu har vi en gynnsam ställning på grund av den höga efterfrågan på svenskt kött. Bland annat ser vi en ökad självförsörjningsgrad inom gris som både beror på ökad grisproduktion, och minskad griskonsumtion. Det finns en otrolig potential i svensk livsmedelsproduktion, det måste vi ta vara på.

Ann-Charlotte har jobbat på Hushållningssällskapet i nästan 40 år men tröttnar aldrig på att lära sig mer. Klöverodling ligger henne extra varmt om hjärtat och just nu jobbar hon med långliggande försök inom vallodling där hon analyserar den känsliga rödklövern.

Hej Ann-Charlotte, inom vilket fokusområde arbetar du?
Jag arbetar inom WP2, betes- och vallfoderproduktion, uppgift 4.

Vad är din drivkraft?
Jag drivs av att genomföra projekt och läser alltid på mycket. Och ju mer jag läser, desto fler projektidéer får jag. Jag är särskilt intresserad av klöverodling och just nu jobbar jag med långliggande försök inom vallodling där jag analyserar rödklöver som lätt skadas och är känslig för sjukdomar. Min förhoppning är att lantbrukarna ska kunna förbättra produktiviteten av baljväxter i slåttervallarna. Men för att det ska lyckas krävs kunskapsdelning på flera plan. Det är viktigt att vi även för vidare gammal skåpmat till de yngre forskarna så att vi aldrig tappar det historiska perspektivet.

Vilka förhoppningar har du på SustAinimal?
Att resultaten snabbt når ut till näringen så att en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar produktion av mjölk och kött får möjlighet att stärka den inhemska livsmedelsproduktionen.

Vilken är din nästa utmaning?
Nu ligger mitt fokus på skördetidpunktens inverkan på kolhydratinlagring, övervintringskapacitetet och sjukdomsutveckling hos de vallbaljväxter jag jobbat med tidigare. Många studier gjordes för 60–70 år sedan, i ett tvåskördesystem. Men nu skördas det i regel 3–4 gånger per år. Så nu är det viktigt att vi fokuserar på rödklöverplantan och dess "kompisar". När de skördas för ofta hinner den nämligen inte lagra de kolhydrater den behöver för att växa, eller för att övervintra. Det behöver vi titta mer på.

Grazing in the North

Genom Grazing Living Labs har vi i SustAinimal möjlighet att belysa och undersöka hur betesdrift bedrivs, både idag och i framtiden. Just nu etablerar vi tre ”labs” – ett i Skåne, ett i Västra Götaland och ett i Västerbotten. Alla inkluderar lantbrukare, gårdar, forskare och intressenter som undersöker vilka betesstrategier som är mest lämpliga i respektive region. Den 26 januari, på SLU i Umeå, hölls ett seminarium inom Grazing Living Labs, Grazing in the North, som fokuserade på bete och betesdrift i norr.

I norr finns inte så många naturbetesmarker, men goda förutsättningar för bete på andra sätt. Och det finns mycket att vinna på att ha betande djur i landskapet. Det behöver belysas. På seminariet i Umeå var gräs- och betesexperten Agnes van den Pol-van Dasselaar från Nederländerna, huvudtalare. Hon berättade bland annat att betet är på tillbakamarsch ute i Europa. För att öka andelen djur som får komma ut på bete har Nederländerna bland annat tagit fram ett premiumsystem för gårdarna, något som varit mycket lyckat.

”Det höga deltagandet på seminariet, och det stora intresset för bete i norr, visar att bete är ett viktigt område för SustAinimal att jobba med.” 

- Mårten Hetta, ansvarig för Grazing Living Lab i Norra noden

Förutom Agnes fanns flera talare på plats under dagen: Lotten Wahlund, RISE, berättade om virtuella stängsel. Mårten Hetta, SLU, berättade om Grazing Living Lab in the North. Mohammad Ramin, SLU, and Julien Morel, SLU, lyfte data från sju gårdar i norra Sverige. Hanna Lindgren; Länsstyrelsen Västerbotten, berättade om hur de på länsstyrelsen höjt ersättningen för att främja naturbetesdrift. Och Vibeke Lind, Nibio, berättade om hur betet i Norge skiljer sig mot Sverige. Dagen avslutades med en workshop där de 50 deltagarna diskuterade hur man bäst utnyttjar den korta säsongen i norr – vilka utmaningar som finns, framtidsscenarier och vad vi behöver forska på framöver.  

Seminariet spelades in och kan ses i efterhand. 

Vallkonferensen 2023 - en myllrande mötesplats

7–8 februari anordnades den fjärde vallkonferensen på Ultuna i Uppsala. Konferensen arrangeras av SLU, Växa, Hushållningssällskapet, LRF, Greppa Näringen och Jordbruksverket och genomfördes första gången 2014. Sedan dess har den varit en betydelsefull samlingsplats för alla med intresse för vall och bete. I år kunde de rekordmånga deltagarna ta till sig, och utbyta, kunskap om det senaste från forskning och rådgivning inom vall och bete. SustAinimal medverkade på flera sätt under konferensen.

Bakgrunden till vallkonferensen är att det fanns, och finns, ett behov av en mötesplats för olika specialister inom vall och bete. Att behovet att träffas och samverka fortfarande är stort bekräftas då flera av deltagarna belyste att konferensens pauser nästan var lika värdefulla som föredragen.

- Nilla Nilsdotter-Linde, Universitetsadjunkt vid Institutionen för växtproduktionsekologi

Konferensen bjöd på en rad olika teman, seminarier och aktiviteter:

• Perspektiv på vallen
• Krisberedskap
• Bete och biologisk mångfald
• Bevattning och gödsling
• Etablering, blandningar och uthållighet
• Utfordring av vallfoder
• Bioraffinering, proteinfraktioner och biogasproduktion
• Hur påverkar den nya prisbilden vallens plats i foderstaten
• Mingel med postrar där forskare delade med sig av sin forskning med bilder, diagram, slutsatser, syfte, mål och metod. SustAinimal fanns representerade i fem av postrarna.

Konferensen kan sammanfattas med att vall och bete är ett hett ämne som har framtiden för sig. Med robusta odlingssystem, kolinlagring och biologisk mångfald kan vallen förvandlas till högkvalitativa livsmedel – något som kommer att bli än viktigare i framtiden. Tack till alla medverkande och deltagare för ert värdefulla engagemang!

Vallkonferensen i siffror:

Olika perspektiv och givande diskussioner på gräsmarksseminariet

Totalt deltog 23 personer och både lantbrukare, forskare, doktorander, lärare, myndigheter och icke-statliga organisationer fanns representerade. På plats fanns också fyra föreläsare, alla verksamma inom SLU:

En av talarna, Anna Hessle som jobbar på SLU i Skara, sammanfattar dagen för oss som inte var på plats:

Anna, vad har du för reflektioner från dagen?
Att det är väldigt värdefullt att träffa andra med intresse i samma sakfråga, men med olika perspektiv.

Har du någon spännande fakta att dela med dig av, både från din och de andras föreläsningar?Ja det finns mycket spännande att plocka av. Matt började med att lyfta den mångfald vi har i naturbetesmarker – marker vi tagit foder från i tusentals år. Sedan tog Anders vid och berättade om hur mörkt det ser ut för många av dessa naturbetesmarker och hur situationen har försämrats på grund av att beteshävden upphört på många håll. En rapport till EU som han varit med och tagit fram visar att det är väldigt långt till målet som säger att det i Sverige ska finnas 20 % av den gräsmarksareal som fanns på 1850-talet. Frågan är aktuell eftersom EUkommissionen just nu håller på att utarbeta en restaureringslag för olika naturtyper, inklusive gräsmarker. Själv pratade jag om att fortsatt, och kanske utökad, beteshävd är en komplex fråga – Att det både måste finnas möjlighet att hålla betesdjur, bedriva lönsamt lantbruksföretagande och kunna bo och verka på platsen. Hanna Bergeå avslutade sedan med en föreläsning om lantbrukarens identitet som både miljöhjälte och miljöbov. Efter det fick deltagarna diskutera och föreslå lösningar för hållbar skötsel av permanenta gräsmarker i Sverige. Förslagen var många och varierade och föreslogs fortsätta på ett webbinarium senare under 2023.

Vad tar du med dig?Jag tar med mig alla spännande och givande diskussioner. Det finns ett stort värde i att samla personer med olika infallsvinklar om ett och samma ämne. Det var verkligen en givande dag.

Har du ett inplanerat event?

Upptäck SustAinimal på LinkedIn

Vreta Kluster är samarbetspartner i SustAnimal och agerar administratör för konferens- och mötesarrangemangen inom SustAnimal. Kommunikationen ring konferens- och mötesarrangemangen administreras därmed från Vreta Klusters plattform. Det innebär att Vreta Kluster hanterar dina personuppgifter. Vill du veta mer om Vreta Klusters personuppgiftshantering, klicka här.