Rysslands finansiella system får svårt att klara sina uppgifter
Västvärlden har vidtagit ett antal sanktioner och åtgärder
som syftar till att lamslå det ryska näringslivet och det finansiella systemet.
Sanktionerna slår hårt mot den ryska ekonomin. Det
handlar bland annat om att begränsa tillgången till det globala
betalningssystemet SWIFT, minska den ryska centralbankens möjlighet att stötta
det finansiella systemet genom att låsa dess finansiella tillgångar och
försvåra finansieringen av det ryska näringslivet genom att kliva ur
aktieinnehav.
Alla typer av betalningar kommer att kunna genomföras på de
ryska banker som är kvar i SWIFT då det inte var möjligt att särskilja
betalningar för exempelvis gas och olja. Självklart blir sanktionen på så vis inte
lika kraftfull, men att styra om alla betalningar från de sju banker som
stängdes av kommer att ta tid. Det ryska finansiella systemet kommer därmed i
närtid vara varken snabbt eller smidigt.
Några sanktioner är heller inte möjliga att vidta för andra
länders banker som har affärer med Ryssland. Här kan man förvänta sig att moral
och anseende blir styrande för det finansiella systemet. Anseendet – i
slutänden kommersiella överväganden – är sannolikt styrande även för
näringslivet i stort vilket talar för att företag exempelvis inte möjliggör
fortsatt handel genom att byta till en rysk bank som har tillgång till SWIFT.
Sedan tidigare har även den ryska centralbankens
handlingsutrymme kringskurits. I en samordnad aktion har Storbritannien, EU och
USA infört ett förbud mot finansiella transaktioner med den ryska centralbanken
och det ryska finansdepartementet. I klartext förhindras därmed den ryska
centralbanken att använda den valutareserv som finns i dessa länder för att
stötta det ryska finansiella systemet och rubeln. Cirka 13 procent av
valutareserven hålls i yuan och är därmed tillgängliga för att stötta rubeln.
Sverige kan bidra till att
minska Europas beroende av rysk gas
Rysslands invasion av Ukraina har mötts
med kraftfulla sanktioner från världens fria och demokratiska länder. Handeln
med olja och gas har däremot inte omöjliggjorts. Oljeimporten påverkas ändå i stor utsträckning eftersom få bolag i Europa vill
befatta sig med den ryska oljan. Situationen är samtidigt en annan för
naturgasen då EU kort och gott är beroende av leveranserna från Ryssland –
vilket nu framstår som alltmer problematiskt.
Europas beroende av rysk gas gör oss säkerhetspolitiskt
svagare än vad vi behöver vara. Det är därmed viktigt att även Sverige bidrar
till att minska det europeiska gasberoendet. En viktig åtgärd är att tillföra
mera fossilfri elproduktion i södra Sverige. Den bör dessutom i tillräcklig
utsträckning vara planerbar, så att den kan leverera även när det inte blåser i
exempelvis Danmark och Tyskland – eftersom det är då naturgas i störst
utsträckning används för elproduktion.
BNP steg med 1,1 procent från tredje till fjärde kvartalet,
säsongsrensat, tre tiondelar lägre än vad den preliminära BNP-indikatorn visat.
Det var främst exporten och hushållens konsumtion som bidrog till uppgången
fjärde kvartalet. Exporten ökade mer än importen, vilket gav ett positivt
bidrag till BNP-ökningen. Det visar de mer detaljerade BNP-siffrorna som SCB
släppt för fjärde kvartalet.
BNP-utfallet för helåret 2021 blev lägre än vad
BNP-indikatorn visat, en ökning med 4,8 procent (preliminära siffran visade 5,3
procent). Till BNP-ökningen 2021 bidrog särskilt en återhämtning för hushållens
konsumtion, med 2,53 procentenheter. Näst störst bidrag kom från fasta
bruttoinvesteringar, 1,52 procentenheter.
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas
Ekonomer
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen: Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna: Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se Joel Jenssen, ekonom, joel.jenssen@industriarbetsgivarna.se
Du
får det här nyhetsbrevet för att du är medlem i Teknikföretagen eller Industriarbetsgivarna, och vi tror att ekonomiska rapporter och analyser är av intresse för dig.
