Välkommen till ett nytt nummer av Miljötrender nyhetsbrev. Här kan du läsa om nya resultat från SLU:s miljöanalys och näraliggande forskning. Du får också tips om vad som är på gång.
Denna gång lyfter vi särskilt fram resultat från uppföljning av naturvårdsåtgärder och restaureringar. Du kan också läsa om amerikansk hummer och om fältförsök som pågår kring torvjordar. God läsning!
Minskad nettoinlagring av koldioxid i växande träd
KOLINLAGRING. Prelimära data för 2021 visar på en rejäl minskning i
nettoinlagringen av koldioxid i växande träd i Sverige, enligt Naturvårdsverket.
Den senaste uppföljningen från SLU Riksskogstaxeringen visar att
nettoinlagringen i växande träd minskade från cirka 30 miljoner ton till 25
miljoner ton koldioxid.
– Utöver den ökade avverkningen och den ökade naturliga
avgången ser vi att träden i sig har vuxit sämre under de senaste åren,
konstaterar Cornelia Roberge, programchef på Riksskogstaxeringen vid SLU.
Minskningen i årlig tillväxt, sett över de senaste sex åren, är cirka 20
miljoner skogskubikmeter och beror sannolikt på mindre fördelaktiga
tillväxtförhållanden jämfört med föregående sexårsperiod som visade en
motsvarande uppgång i tillväxten och en något högre tillväxt än vanligt sett
över tid.
Den kraftiga nedgången i nettoinlagringen kan innebära att Sverige får svårt att nå EU:s gemensamma klimatmål kopplade till markanvändningssektorn.
Bojar mot ankringsskador – en aktiv naturvårdsinsats
för havets ängar
ÅTGÄRDSUPPFÖLJNING.
Det kraftigt ökande antalet fritidsbåtar i skärgården kan skada värdefull natur
under ytan. Därför testas bojar som naturvårdsåtgärd i Stockholms skärgård.
Resultaten hittills pekar på att synliga ankringsskador minskar och att andelen
känsliga arter i växtsamhällena ökar.
Har du bytt till ny webbtjänst för åtkomst av artobservationer?
DATAÅTKOMST. Om du inte redan bytt till den nya webbtjänsten från SLU Artdatabanken för direktåtkomst av artobservationer är det dags nu. Från 15 oktober fasas våra gamla webbtjänster ut för att stängas ner vid årsskiftet.
Uppföljning av våtmarksrestaureringar: positiva
effekter på många fågelarter
RESTAURERING. Forskare på SLU har samlat in information
om 123 våtmarksrestaureringar från hela Sverige under de senaste decennierna.
Resultaten visar att restaureringarna i stort har gynnat många fågelarter.
Svenska miljödata – en skatt att värna i orostider
VICEREKTOR ANNA LUNDHAGEN. Frågan om behovet av en hållbar
förvaltning av jordens naturresurser har
väl aldrig varit så angelägen som nu. Därför är också de underlag som utgår ifrån övervakningen av miljön
viktigare än någonsin.
För att avgöra vad som är hållbart behöver vi kunskap om
hur naturliga processer fungerar och förstå hur mänsklig aktivitet påverkar. Över
tid och rum. Här är miljöanalysen helt avgörande.
Med stöd av systematiskt insamlad
data har vi förmåga att se trender och fånga upp förlopp. Men det låter sig
bara göras om miljöövervakningen har ett långsiktigt och systematiskt fokus.
I
dagens orostider ser jag en risk för att beslutsfattare prioriterar så att
långa dataserier äventyras och att avgörande kompetens försvinner. Jag hoppas
att Sveriges nya regering fortsätter värna denna viktiga kunskapsplattform så
som man gjort under mycket lång tid.
Två arter av pluggskivlingar blev sju
ARTKUNSKAP.
Pluggskivlingens fot är hård och kan ibland liknas vid en träplugg, därav namnet. Med DNA-sekvensering har nyligen minst sju arter av
pluggskivlingar identifierats i Europa. Alla dessa finns i Sverige.
Pluggskivlingen klassas numera som giftsvamp. Som hjälp för artbestäming finns en ny digital bestämningsnyckel i Artfakta.
Hummerpremiär - håll utkik efter och anmäl fynd av amerikansk hummer
SPANINGSHJÄLP. I Sverige är det europeisk hummer vi vill fånga i våra tinor. Misstänka fynd av dess släkting – den amerikanska hummern – ska omgående anmälas till Havsfiskelaboratoriet vid SLU.
Hur minska växthusgasutsläppen från torvjordar och
bibehålla jordarnas produktionsförmåga?
FÄLTFÖRSÖK.
Örjan Berglund, SLU: "Det är viktigt att vi inte tar förhastade beslut, utan gör avvägningar som ser
till flera perspektiv, som klimat, miljö och produktion."
STRATEGI. Områdesskyddet behöver anpassas så att det gör stor nytta även när klimatet blir varmare. Det är en slutsats som SLU-forskare drar i en
sammanställning av vetenskapliga artiklar inom området.
