Vilken metod är effektivast för fångster av fyrtandad rapsvivel i kål och raps?
Fyrtandad rapsvivel Ceutorhynchus
pallidactylus (se bild nedan) har historiskt inte varit någon större skadegörare i kål. Larver
av den fyrtandade rapsviveln minerar vanligtvis bladskaften på de yttre bladen
på plantorna och bildar torra bruna gångar i främst salladskål och bladkål. I
Skåne, upptäcktes sommaren 2021 ett nytt beteende hos larverna. I skördefärdig
spetskål och i salladskål upptäcktes gnag och gångar genom flera lager en bra
bit in i huvudkålen (se symptom nedan). Detta medförde att vissa fält totalförstördes vilket gav
betydande ekonomiska förluster för odlare. Problem observerades i fält även
2022.
Varje år bevakar vi på Jordbruksverkets Växtskyddscentral
fält och den fyrtandade rapsviveln ingår i bevakningen av raps- och kålfält. I
raps används gulskålar från början av april medan man i kål använder gula
klisterfällor från slutet av april eller början av maj när väven plockats av
kålen.
Det nya skadebeteendet har inte kunnat kopplas till högre
fångster, i den traditionella övervakningen.
Ett kandidatarbete med syfte att undersöka
övervakningsmetoder av fyrtandad rapsvivel initierades säsongen 2023 av
SLU-studenten Anton Sandmark. Arbetet kommer inom en snar framtid gå att läsa i
sin helhet på SLUs hemsida via Epsilon. Nedan följer en kortare presentation av
arbetet.
Frågeställningar och Syfte
Vilken av fångstmetoderna, gulskål och gul klisterfälla
fångar flest C. pallidactylus i raps
respektive kål?
Missas inflygningen av C.
pallidactylus till kålfält med nuvarande bevakningsstrategi?
Syftet med detta arbete var att jämföra olika fångstmetoder
och fastställa vilken som är lämpligast som indikator på inflygning av C. pallidactylus i kålodling
Material och Metod
En gulskål och en klisterfälla placerades i 5 rapsfält och 5
kålfält i västra Skåne. Fällorna placerades med 5 meters mellanrum. I raps
placerades de i nollrutor och i kål i fältkant (om väv fortsatt var på) eller i
de yttersta raderna mot fältkant. Gulskål placerades på marken i kål, men i
raps höjdes placeringen av gulskålen i takt med att rapsen blev högre.
Klisterfällan sattes på en pinne vertikalt i fält ovanför grödan. Avläsning av
fällorna skedde en gång i veckan. Försöket startade vecka 14 och pågick fram
till vecka 30.
Resultat
Under inflygningsperioden vecka 14-23 fångade gulskålarna signifikant
fler fyrtandade rapsvivlar än vad de gula klisterfällorna gjorde. Det var högre
förekomst i fällorna placerade i kålfälten jämfört med rapsfälten. Gulskålarna
fångade ca två och en halv gång fler fyrtandade rapsvivlar än vad
klisterfällorna gjorde.
Eftersom fångsterna i kålfälten kunde ses tidigt skulle
övervakningen av den fyrtandade rapsviveln med fördel kunna tidigareläggas i kål.
Övervakningen skulle kunna initieras direkt efter att kålen är planterad och i
raps när maxtemperaturer överstiger 12ºC.
Vid analys av fynden på fällorna verkar det som att tre
fångsttoppar förekommer. Den första inflygningen var redan igång när försöket
inleddes, vecka 14. Detta var troligtvis hanar som kommer först in till fälten från
vintervilan. Den tidiga inflygningen kan förklaras med att maxtemperaturen
var över 12°C under två dagar. Att tidigarelägga utsättningen av
fällor vore därför lämpligt.
Den andra inflygningen till kålfälten var vecka 19 och 20.
Detta skulle kunna vara honorna som flyger in eftersom de enligt litteraturen kommer
senare än hanarna.
Den tredje fångsttoppen på fällorna som observerades vecka
27 var troligtvis den nya generationen vivlar. OM detta antagande stämmer skedde
troligtvis äggläggningen någon gång under vecka 20-22.
Slutsats
Nuvarande bevakning i kål med gula klisterfällor är
tillräcklig och fångar samma toppar inom inflygningen som gulskålen gör även om
fångsterna är på en lägre nivå. Eftersom den gula klisterfällan är en effektiv
metod i praktiken och den fångade även samma toppar, kan denna med fördel
fortsätta användas som fångstmetod i kålodling.
DNA-analys
Under sommaren upptäcktes skador i vitkål och spetskål som
liknade de skador som fanns 2021 och 2022. För att säkerhetsställa att det
verkligen var larver från den fyrtandade rapsviveln som var skadegörare
skickades sju larver in för DNA-analys. Fyra av de sju larverna var den
fyrtandade rapsviveln (se larv till höger). De övriga tre var flugor där vår bedömning är att de är
sekundära skadegörare som har utnyttjat den fyrtandade rapsvivelns gångar till
att ta sig in i huvudet.
Integrerat Växtskydd
Att tillämpa integrerat växtskydd innebär att du ska jobba efter de fyra grunderna:
