Snömögel i höstvete med korn respektive lin som förfrukt.

Frodiga bestånd gynnar svampangrepp

Tidigt sådda stråsädesfält växer sig ofta frodiga med täta bestånd vilket ökar risken för utvintringsskador av snömögel och trådklubba. Under milda vintrar kan bladmassan fungera som ett ”täcke” och ge samma gynnsamma mikroklimat som ett snötäcke på otjälad mark. I en tät gröda kan snömögelsvampen växa från planta till planta och det kan ge omfattande skador om marken är otjälad. 

Svampen sprids med smittat utsäde, men också från smittade skörderester från stråsäd. Det finns ingen möjlighet till kemisk bekämpning. Förebygg angrepp genom att senarelägga sådden och anpassa utsädesmängden efter såtidpunkt för att motverka för stor tillväxt av bladmassa.

Stråknäckare och rotdödare är andra sjukdomar som kan gynnas av en tidig sådd. Riskfält för sjukdomarna är fält med vete efter vete, särskilt i kombination med mycket skörderester och spillsäd. 

Ogräs och spillsäd bidrar också till att göra bestånden täta. De gynnas också av en tidig sådd då de får större möjlighet att växa sig stora och kraftiga under hösten. För mer information om ogräs och ogräsbekämpning, prenumerera på våra ogräsbrev.

Jordbruksverkets ogräsbrev

Randig dvärgstrit

Insekter sprider virussjukdomar

Randig dvärgstrit kan sprida den allvarliga virussjukdomen vetedvärgsjuka. Stritens möjligheter att sprida sjukdomen underlättas av tidig sådd och varmt väder efter uppkomsten. Ytterligare faktorer som bidrar till att underlätta spridningen av virus är reducerad bearbetning med växtrester som står kvar i fältet och närheten till plantor med smitta t.ex. vete, rajgräs och vitgröe.

Bladlöss sprider virussjukdomen rödsot. Angrepp förekommer då och då i vårsäden, framförallt i havre och vårvete. Samma virus kan också angripa höstsäd men hittills har det varit ovanligt i Mellansverige. Ganska kraftiga angrepp förekom i södra Sverige 2015, 2021 och 2022. Risken för att det ska bli skadliga angrepp i Mellansverige ökar med tidigt sådda fält, varma och långa höstar samt bladlöss i fälten.

Flugor som skadar höstsäd

Det finns olika flugor som kan skada höstsäden, de huvudsakliga är fritfluga, kornfluga och gul gräsfluga.

Tredje generationen av fritfluga kan skada höstvete, råg och rågvete. En mild höst med temperaturer över 15ºC, gynnar utvecklingen och ökar därför risken för angrepp. Fält sådda i augusti och första veckan i september har störst risk för angrepp.  Det är osäkert vilken betydelse skadorna har i höstsäd men några fall med uttunning och döda plantor har observerats tidigare år med tidig sådd och varmt höstväder.

Mot fritfluga finns inga alternativ för bekämpning vid optimal tidpunkt, vilket är 1,5-bladstadiet.

Gul gräsfluga lägger också ägg på hösten, när höstsådden kommit upp. Äggen kläcks först på våren och då kryper larverna in i plantorna. Skadorna liknar fritflugans men uppstår först på våren. Kraftiga skador av gräsflugan är ovanligt men mindre skador har förekommit i området under senare år.

Senarelagd sådd effektivare än kemisk bekämpning

En senare sådd är en bra metod för att göra det svårare för insekterna att orsaka skador. Det kortar ner tiden de har på sig att göra skadan och dessutom begränsar lägre temperaturer deras livaktighet. Effekten av senare sådd är oftast bättre jämfört med kemisk bekämpning.

Är det inte möjligt att senarelägga sådden och vädret samtidigt fortsätter att gynna flugor, stritar och bladlöss kan det vara aktuellt att bekämpa. 

Finns det behov att bekämpa insekterna görs det med en pyretroid.

• Randig dvärgstrit: Mavrik 0,2 l/ha

Mot fritfluga saknas alternativ att behandla vid optimal tidpunkt.

Pyretroiderna är kontaktverkande och behöver därför ha god täckning.

Läs alltid etiketten för exakt information om användningsområde, skadegörare, dosrekommendationer och användningsvillkor. Det finns omfattande användningsvillkor för preparaten.