|
|
|
Hej!När förra nyhetsbrevet publicerades var det ingen som kunde förutsäga att en ny världsordning skulle gälla inom kort. Kriget som drabbat Ukraina innebär en ofattbar katastrof och humanitärt lidande för de som bor och verkar där och deras nära och kära som bl a finns i Sverige. Ingen kan i nuläget göra några säkra bedömningar av vad denna nya världsordning som växer fram kommer att få för konsekvenser för t ex oss som bor och verkar i Sverige. I denna situation blir det tydligt att samhället behöver bli ännu bättre på att hantera kriser och minska sin sårbarhet. Sårbarheten i energisystemen är ett exempel som är tydligt i denna kris vilket redan före angreppet på Ukraina gjort sig påmint genom snabbt ökande priser på t ex el, drivmedel och handelsgödsel. Det är ännu mer angeläget än någonsin att göra sig oberoende av fossila råvaror. För att det ska var möjligt behöver takten i kunskapsutveckling, utbildning, innovation och gröna investeringar öka. Under första halvan av mars genomförs ämnesgruppsmöten och styrgruppsmöte inom SLU Partnerskap Alnarp. Låt oss ta vara på dessa tillfällen för att ta nya initiativ som kan bli våra strån till stacken som bygger en hållbar framtid. Håkan Schroeder tf verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | | Fältförsök bekräftar klimateffekt av mellangrödor som biogassubstratNya fältförsök vid SLU visar att det ger upp till fem gånger mer klimatnytta om mellangrödor används för att producera biogas och biogödsel än om de plöjs ner i jorden för att maximera markkolsinlagringen. - Resultatet från studierna visar på vikten av att odla mellangrödor för att öka kolinlagringen och kontrollera fröogräs i odlingssystemet. Men att skörda mellangrödan som biogassubstrat ger betydligt bättre klimateffekt än att mylla ned den för maximal kolinlagring, menar Thomas Prade, universitetslektor, institutionen för biosystem och teknologi på SLU. | | | | | Rapporter och examensarbeten | | | | | Nya projektinom ramen för SLU Partnerskap Alnarp | Växtförädling för ökad fröavkastning hos rödklöver (1373)Åsa Lankinen För att uppnå målet med Sveriges livsmedelsstrategi, att skapa tillväxt av bioråvaror på ett hållbart sätt, är det viktigt att trygga alla delar av livsmedelskedjan. Detta projekt inom SLU Partnerskap Alnarp är en komplettering till ett projekt inom ramen för SLU Grogrund och är ett samarbete mellan tre institutioner vid SLU (i Alnarp och Umeå), Lantmännen Lantbruk och Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Det övergripande syftet med projektet är att bidra till att effektivisera växtförädlingen för avkastning av frö hos rödklöver, en viktig proteingröda i Sverige. En utmaning inom rödklöverfröodlingen är att avkastningen varierar extremt mycket. Hos rödklöver styrs fröavkastningen av många faktorer, bl. a. tillgång på pollinatörer, odlingstekniska faktorer och sortskillnader (tex ploidigrad). Projektets mål är att hitta stabila kopplingar mellan fröavkastning och genetiska markördata från hela genomet, dvs all genetisk information som finns hos rödklöver. Denna information planeras sedan att användas i framtida förädlingsprogram baserat på genomisk selektion, där urvalet i växtförädlingsprocessen baseras på ett stort antal markörer som man har funnit i hela genomet. Arbetet kommer att centreras runt att mäta växtegenskaper i fältförsök och växthusförsök samt genetika analyser. Projektet har planerade fältförsök på två platser under två år inom ramen för det ursprungliga projektet. Detta projekt inkluderar en tredje plats i fältförsöken, vilket är viktigt för att säkerställa kvaliteten på datainsamlingen.
Partners: Lantmännen Lantbruk, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
Tillämpning av uppdaterad klövverkningsrutin i moderna mjölkstall (1377)Frida Åkerström Klövskador är ett vanligt förekommande djurvälfärdsproblem hos högpresterande mjölkkor i lösdriftstallar. Lindriga klövskador som inte behandlas i tid kan utvecklas till mycket smärtsamma skador som i hög grad påverkar djurens välbefinnande, produktion och livslängd. Klövvård räknas som den viktigaste åtgärden för att upptäcka, behandla och förebygga smärtsamma klövskador och har blivit en naturlig rutin i de flesta moderna mjölkkobesättningar i Sverige. Vid klövverkning tar man bort klövhorn för att skapa optimal klövform samt att man behandlar om det finns några klövskador. Olika klövverkningsmetoder har beskrivits, men den mest spridda runt om i världen är den nederländska femstegsmetoden. Metoden har varit i stort sett oförändrad i 40 år och det finns behov av att anpassa denna till dagens inhysningssystem. Detta projekt kompletterar ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och innefattar ytterligare försök i labb om olika klövverkningsmetoder. Projekten ska ta fram en bästa praxis inom klövverkningsmetodik som är anpassad till moderna svenska mjölkstall. I projektet ska forskarna även utvärdera hur bra klövvårdarna har tagit till sig utbildningen i denna bästa praxis genom att utvärdera klövformen före och efter verkning.
Partners: Stiftelsen Lantbruksforskning, Skånesemin | | | | | Växande möten för framtiden |
Under 2022 startar Växande Möten, ett forum för lantbrukare och trädgårdsföretagare i Skåne som drivs av Innovationscenter för landsbygden tillsammans med LRF Skåne och SLU Partnerskap Alnarp. Syftet är att skapa förutsättningar för att möta framtidens olika utmaningar med hjälp av nytänkande, utveckling och innovation. Under året kommer olika aktiviteter att genomföras som bjuder på kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och nätverkande. Den 29 mars arrangeras en inledande workshop för att diskutera framtidens utmaningar och hur dessa kan hanteras. Mer information kommer inom kort. | | | | | 9 maj – Workshop om växtförädling och äpple. Mer information kommer. | | | | 16 maj – Workshop om växtförädling och potatis. Mer information kommer. | | | | | | | | | | Hur mår landets lantbrukare och hur ser de på hot, brott och kritik mot sin djurproduktion? I en ny rapport från SLU och KTH speglas tillståndet. Bland företagare som drabbats är det särskilt de yngre som mår dåligt och som tappat framtidstro och förtroende för samhällets stöd. När familjen påverkas av hot och kritik mot verksamheten försvinner motivationen för att fortsätta producera livsmedel. | | | Fler äldre, friska kor i besättningen ökar mjölkproduktionen och lönsamheten. Det var slutsatsen från ett seminarium om mjölkproduktion där avvägningen mellan produktiv livslängd, genetisk förbättring, miljöavtryck och lönsamhet diskuterades.– Ett längre produktivt liv för mjölkkor är bra för både hållbarheten och lönsamheten. Det enkla svaret på hur vi ska åstadkomma en förändring bland bönderna är att vi helt enkelt måste prata om dess positiva effekt på lönsamheten, sa Albert de Vries. | | | | | Vi måste skydda våra grödor mot ogräs och skadegörare för att få en god skörd. För detta behöver vi ett växtskydd som är hållbart vad gäller ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Men vad är ett hållbart växtskydd i praktiken och hur når vi dit? I en ny rapport från SLU har forskare tittat på alla tre aspekterna av hållbarhet, vilket tidigare varit ovanligt. En helhetssyn på hållbarhet, ökad odlad mångfald, samverkan och innovationer är exempel på saker som är viktiga att jobba vidare med. Annika Bergman tog lantmästarexamen vid SLU 1992. Idag är Annika vd för Hushållningssällskapet Halland och har en stark drivkraft när det gäller de gröna näringarna. Hon får utmärkelsen Årets SLU-alumn 2022 då hon genom att dela med sig av sin gedigna erfarenhet av företagsledning och utveckling har lyft ledarskapsfrågor till glädje och nytta för många.
Att kalavverka skog ger stora förändringar på både kort och lång sikt i de ekologiskt viktiga svampsamhällena. Både mängden svamp och artsammansättningen påverkas, något som i längden kan leda till lägre markbördighet och trädproduktivitet. Det är resultaten av Fahri Hasbys nya doktorsavhandling. – Kalavverkning minskar mängden ektomykorrhizasvampar genom att deras värdväxt dödas. Efter återplantering av skogen återvänder ektomykorrhizasvamparna, men artsammansättningen blir inte densamma som innan kalavverkningen, säger Fahri. Fahri undersökte svampsamhällena under jord genom att använda olika molekylära metoder, som till exempel DNA-baserade samhällsanalyser, transkriptomik och metatranskriptomik. | | | |
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Camilla Zakrisson Juhlin Layout, webbpublicering: Parvin Mazandarani | | | | | |
|
|
