Den frågan har jag fått inför detta nyhetsbrev och jag förstår den som undrar. Adhd är i dag ofta medialt exponerat, ofta på ett förenklat sätt. I debatten skapas ibland en bild där nästan vem som helst kan känna igen sig och där diagnosen riskerar att urvattnas.
Detta leder i sin tur till en mängd uppfattningar om vad adhd är, från ökad förståelse till ren förnekelse av diagnosens legitimitet. Samtidigt sträcker sig adhd‑problematiken över många nivåer, från den enskilda individens vardag och funktionsförmåga till bredare samhälleliga konsekvenser, vilket vi inom Psykiatrin Halland uttryckt i olika sammanhang. En förenklad bild av adhd gör i själva verket att det blir allt mer komplext.
Just därför kommer vi inte sluta "tjata" om adhd utan vi tror att det är viktigare än någonsin att vi inom Psykiatrin Halland fortsätter att förmedla kunskap som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet.
/Goran Delic, förvaltningschef
När normen förskjuts får allt fler adhd-diagnos
Vården fångar idag upp fler barn med svåra psykiatriska problem, något som lett till ökade adhd-diagnoser, menar Markus Andersson, forskare och legitimerad psykolog inom Barn- och ungdomspsykiatrin Halland.
Men samtidigt speglar ökningen också ett samhälle med allt högre krav på barn, där även milda utmaningar tolkas som tecken på diagnos.
– Vi är inne i en extrem period där man psykiatriserar livet på ett sätt som man inte gjorde förr, säger han.
Varför får allt fler barn och unga en adhd-diagnos?
Vilka konsekvenser får det för barn och unga när diagnoserna ökar, och hur påverkar det vården? Vad händer när skolan och föräldrarnas förväntan på en diagnos ökar?
Att vara överaktiv, impulsiv och ha svårt att koncentrera sig, det är ofta så vi beskriver den som har adhd. Men vad kan en för enkel bild av adhd få för konsekvenser? Kan till och med rätt diagnos missas?
fd
