Välkommen till ett nytt nummer av Miljötrender nyhetsbrev. Här kan du läsa om nya resultat från SLU:s miljöanalys och näraliggande forskning. Du får också tips om vad som är på gång.
Denna gång berättar vi om en svampapp som ska göra det enklare för markägare att ta naturvårdshänsyn och om hur en nationell databas för bränder kan skapas. Vi tipsar också om ett seminarium den 20 april på temat om hur förändringar i jordbruksmark följs inom EU och Sverige. God läsning!
Upptäck svampen i din skog – applikation ska förenkla för markägare att hitta ätliga och naturvårdsintressanta svampar
PLATSKUNSKAP. En ny webbapplikation tas fram där skogsägare kan se vilka
ätliga och naturvårdsintressanta mykorrhizasvampar som finns på deras mark.
Applikationen ska också visa hur olika skogsbruksåtgärder påverkar svamparna.
Grunden för svampinformationen är den DNA-baserade
övervakningen av marksvampar inom Markinventeringen och Riksskogstaxeringen,
kompletterat med uppgifter från SLU Artdatabanken.
– Ett långsiktigt syfte är att projektet skall bidra till
utvecklingen av digitalt markägaranpassad naturvårdsrelevant information. Det
är viktigt att visualisera biologisk mångfald och vad som sker efter olika
åtgärder, både på kort och lång sikt, berättar SLU-professor Anders Dahlgren
som leder projektet.
BRANDDATABAS. En ny SLU-rapport redovisar hur man kan gå tillväga för
att skapa en funktionell och heltäckande databas över svenska
vegetationsbränder.
– Det finns i nuläget ingen heltäckande databas över
inträffade vilda bränder och skötselbränder i riket, vilket är olyckligt både
för brandskyddet och för naturvården, säger Anders Granström på SLU som är
författare till rapporten.
Rapporten och dess slutsatser presenteras närmare under ett webbinarium den 20 april som anordnas i samverkan mellan SLU Skogsskadecentrum och Nationellt skogsdatalabb.
Seminarium: Hur och varför följer vi förändringar i jordbruksmark? Hur ska vi göra det i framtiden?
De politiska initiativen för att stärka skyddet av jord och
mark i Europa har ökat markant. Ambitionerna innebär bland annat att insamlingen
av data om tillståndet i jordbruksmarken ska förbättras, delvis genom
harmonisering på EU-nivå.
Hur kan detta komma att påverka oss i Sverige? Hur
följer vi förändringar i jordbruksmark idag, och hur ska vi göra det i
framtiden? Och varför? Var med och diskutera frågorna på plats i Uppsala (sista anmälan 10 april) eller delta digitalt.
VICEREKTOR HAR ORDET. Behovet
av data och övervakning av miljön är en viktig fråga nationellt och globalt. SLU bidrar
på olika sätt på den internationella arenan.
Några goda exempel presenteras i
det här nyhetsbrevet i form av erfarenhetsutbyten med internationella kollegor,
delning av SLU-genererad data till EU och experter som stödjer arbetet med
överenskommelser för att nå globala
miljömål.
Samarbete underlättar viltförvaltning över gränser
SVERIGE-NORGE. Nu finns en vägledning för gränsöverskridande viltförvaltning och en kartportal från projektet Grensevilt 2.
Första livespårade
älgen banade väg för ny kunskap
TEKNIK.
Snart är det åter dags för Den stora älgvandringen. För 20 år sedan började
forskarna kunna följa älgar med GPS-halsband – en revolutionerande teknik.
MEDBORGARFORSKNING.
Vårkollarna
från 2015–2022 har visat att vårtecknen numera ofta hinner 70–80
mil längre norrut vid Valborg än vad som var normalt för 100 år sedan. Hur blir det i år?
TRÄFFPUNKT.
Årets tema handlar om EU-direktiven och hur de påverkar svensk naturvård. Möt miljöminister Romina Pourmokhtari, Micheal O’Briain, Christina Olsen Lundh, Per Angelstam med flera.
Den andra dagen gör vi en djupdykning i naturtyperna.
Hur
skiljer sig till exempel en svämlövskog från en översvämmad trivial skog. Och
är en trädklädd betesmark samma sak i norr som i söder?
