Spinn i växthus

En klassisk växtskadegörare i växthus är spinn som trivs bra i växthusklimat. Vanligtvis är det växthusspinnkvalstret, Tetranychus urticae som är i farten men det finns flera andra spinnkvalster som kan förekomma. Dessa angriper både prydnadsväxter, bär och grönsaker i växthus. Angreppen ska helst hittas så tidigt som möjligt innan de har börjat bilda sin spinnväv. Tidiga tecken på spinnkvalster är små vita eller gula prickar och diffusa fläckar på bladen där enstaka celler har sugits ut. Med en lupp kan man se de små spinnkvalstren på bladens undersida.

På Jordbruksverkets kan du läsa mer om och ladda ner information om dessa skadegörare

Spinn i växthus

Biologiska metoder för spinnkvalster

Börja alltid med förebyggande insättningar av biologiskt växtskydd. Rovkvalster är en bra grund för att bekämpa spinnkvalstren och du kan till exempel kombinera Neoseiulus californicus eller Amblyseius swirskii som båda är lite av allätare med Phytoseiulus persimilis som är helt specialiserad på spinnkvalster. Tänk på att P. persimilis inte gärna äter de röda dvalhonorna som syns sent på säsongen och som kan vara de första du ser i odlingen nu på våren. Om du sprider ut N. cucumeris eller A. swirskii så kan du dessuotm räkna med att få effekt mot tripsar och andra små insekter som börjar trivas nu i växthusen. De har däremot inte någon effekt mot bladlöss och andra lite större insekter.

Om det inte är för varmt, 15-25 °C, kan du få lite hjälp av en liten gallmygga som finns naturligt i Sverige: Feltiella acarisuga, men räkna inte med att den löser problemet med spinnkvalster helt i odlingen. Den lever på ungefär samma sätt som de gallmyggor, Aphidoletes aphidimyza, som vi kan sätta ut mot bladlöss, men larverna är lite mindre och orange-bruna. Den förpuppar sig på baksidan av blad, oftast nära en bladnerv och pupporna är ca 1-1,5 mm. Om du ser de här små pupporna i en odling framemot sommaren så får du gärna höra av dig till oss. Naturvårdsverket vill gärna veta mer om förekomsten av den här gallmyggan i Sverige för att eventuellt kunna godkänna den som biologisk bekämpning.

Det finns idag flera kemiska medel registrerade mot spinnkvalster i prydnadsväxter i växthus men några är under utfasning och några är skadliga för rovkvalstren.

Vilka växtskyddsmedel som är godkända och hur skadliga de är mot rovkvalstren finner du i våra växtskyddsmedelslistor som är uppdaterade i mars 2024.

Växtskyddsmedelslistorna finns här

I slutet av listorna hittar du tabellerna Nyttodjurens känslighet för växtskyddsmedel. Där finns det översikter över några av de vanligaste nyttodjuren och deras känslighet för flertalet av de godkända växtskyddsmedlen. Översikten ska inte tolkas bokstavligt utan tänk på att effekten på nyttodjuren också påverkas av till exempel medlens koncentration, sprutteknik, temperatur med mera.

Hur ska sprutjournalen för växthus skrivas på bästa sätt?

Att fylla i sprutjournalen efter utförd bekämpning på rätt sätt kan i vissa fall kräva att du tittar på fler ställen än på etiketten, för att hitta rätt information om hur produkten ska användas på rätt sätt. Dokumentationen ska kunna visas vid en kontroll, från exempelvis kommunen och måste sparas i 3 år.

 Idag kan journalföringen göras på papper eller digitalt men från och med den 1 januari 2026 ska den vara digital. Att den ska vara digital innebär att du ska spara din dokumentation, antingen i din egen dator/telefon eller någon digital tjänst från en tredje part. Det är viktigt att du kan säkerställa att din data bevaras säkert och att säkerhetskopior skapas.

 Det är viktigt att alla obligatoriska delar som ska dokumenteras finns med oavsett på vilket sätt du för journalen. Vill du vara säker på att få med allt kan du välja den sprutjournal som idag finns på Säkert växtskydds hemsida. Informationskampanjen Säkert växtskydd håller på att avslutas och webbplatsen kommer släckas ner den sista juni, så passa på att ladda ner den härifrån redan i dag.

 Sprutjournal för växthus

Journalen ska omfatta

• Ytan som har behandlats (växthusbenämning, eller del av växthuset)
• Datum
• Tidpunkt
• Sprutföraren (den som utfört bekämpningen)
• Kultur (vilken vilka kulturer har behandlats)
• Syfte med bekämpningen (ex tillväxtreglering, insekter etc.)
• Preparatets fullständiga namn (så som det står på etiketten)
• Dos (denna ska anges så som det står uttryckt på etiketten) – se stycket nedan för viktigt förtydligande.
• Karenstid (gäller livsmedel)
• Skördedatum (kopplat till karenstiden)

Dosen ska anges som det står på etiketten i första hand

Hur mycket växtskyddsmedel som används på en yta är viktig information för att säga något om hur en yta påverkas. Oftast anges därför dos som en mängd preparat per ytenhet, i gram eller milliliter per kvadratmeter eller hektar. För växthuspreparat anges doseringen ibland i form av koncentration, alltså mängd växtskyddsmedel per volymenhet sprutvätska. Om inget annat framgår av etiketten är det ok. Om det anges både som en koncentration och som en viss mängd vätska per ytenhet ska båda delarna noteras.

Dokumentation av dos om medlet har ett UPMA

I första hand ska den information som står på etiketten användas. I journalen ska alltså dosen uttryckas på samma sätt och i samma enhet som på etiketten.

I många fall är vi dock beroende av UPMA och det är inte alltid som doseringen på etiketten omfattar de grödor det finns ett UPMA för. Om ett UPMA inte framgår av produktens etikett måste du som användare följa de användningsvillkor och den bruksanvisning som framgår av beslutet för UPMA:t. Du måste även följa användarvillkor och produktens märkning i övrigt. Användarvillkoren och bruksanvisningen finns i KEMI:s Bekämpningsmedelsregister. Observera dock att bruksanvisningar endast finns för de preparat som har fått UPMA under de senaste åren.