Hej!

Så är vi redan i juni med midsommar i antågande. I dessa tider kan man konstatera att välmående grödor borgar för goda skördar om allt går som det ska. Något som är helt beroende av kunniga, engagerade och innovativa människor i primärproduktionen och dess stödjande system. Det finns det uppenbarligen gott om. 

I detta nyhetsbrev berättar vi om flera projekt och aktiviteter som behandlar växtskadegörare både inom lantbruk och skog. Inom skogsområdet är exempelvis SLU Skogsskadecentrum en nationell satsning av regeringen som inleddes 2021 där även Skogsstyrelsen ingår som värdar för en större satsning. Dessutom har SLU och Jordbruksverket tagit ett gemensamt initiativ med arbetsnamnet ”kraftsamling växthälsa” med inriktning mot jordbruk och trädgård i syfte att stärka Sveriges möjligheter att leva upp till livsmedelsstrategins målsättningar. Resultat i praktiken, systemsyn, förebyggande av växtskador, säkerställande av kompetens och funktioner, samordning av befintliga resurser är några nyckelord. Den 18 maj genomfördes en första dialog med ett 30-tal representanter från olika intressenter som ett första steg i en fortsatt dialogprocess under året. 

Med detta sista nyhetsbrev före sommaruppehållet vill jag passa på att uppmärksamma och välkomna nya partners som tillkommit under det första halvåret. Nätverket med partners och SLU är den viktigaste tillgången för SLU Partnerskap Alnarp, därför är detta tillskott mycket glädjande. 

• Aktiebolaget Lennart Månsson International
• Biototal Biogödsel AB
• Lunds kommun
• MAGAB AB
• Stiftelsen Nordens Ark
• Swegreen AB
• Tebrito AB
• Väderstad AB 

Hälsningar
Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp

Rötrester från biogas kan ersätta konstgödsel

I dag pågår många försök med att minska samhällets beroende av konstgödsel. Forskning från SLU visar att rötrester från biogastillverkning kan ge samma tillväxt och skörd som användningen av mineralnäringslösning. Resultaten kan leda till ett mer hållbart kretslopp där växtnäringen återvinns på ett bättre sätt än i dag. 

Gran eller tall? Vad ska planteras var?

Möt SLU på Borgeby fältdagar 2022

Tillväxtpris för probiotika som sjukdomsbekämpare

Skogen och SLU Partnerskap Alnarp

Läs hela intervjun: Mötesplats för akademi och skog

Framtidens knöl i fokus för "Potato Thinkers"

Workshopen kommer att följas av fler aktiviteter som kan leda till fortsatt utveckling i syfte att stärka svensk potatisproduktion där kunskapsutveckling och innovation inom produktionsgrenarna är nödvändiga med växtförädling som en viktig del. Håll utkik efter detta i kommande nyhetsbrev.

Läs mer och ladda hem presentationer från workshopen

Förorenat frö förödande för svenska skogar

Effekt av behandling med UV-C ljus och värme på svampinfektioner i trädfrö (1407)

Sökande: Iva Franic
Partners: Sveaskog

Tidigare studier har visat att importerade trädfrön kan ha patogena svampar i sig från början vilket kan få stora konsekvenser för svensk skog. Dessa används sedan för förökning på plantskolor innan utplantering i skog. För att vi ska få friska växter för framtida skogar finns det ett behov av att bättre kontrollera angreppsnivåer i de fröpartier som samlas in och lagras.

Behandlingar som värme eller UV-C-ljus är alternativ som kan appliceras på frö för att minska att svampen införs i frön. Dessa metoder har inte testats i stor omfattning på skogsträdfrö och effekterna av sådana behandlingar på trädfrösvampar är alltså okänd. I projektet kommer forskarna att bedöma svampar gällande tall- och granfrön (Pinus sylvestris, Picea abies, Pinus contorta) före och efter UV-C ljus- och värmebehandlingen. RNA-baserad sekvensering med hög genomströmning kommer att användas för att identifiera och kvantifiera livskraftiga svampar i frön. Inriktningen på endast livskraftiga svampar är viktigt för att noggrant kunna bedöma effektiviteten av behandlingarna. Projektet syftar till minska risken för att introducera och sprida svamppatogener med frön som används i plantskolor för återplantering av skog.

Kvantifiering av förlust vid lagring av äpple (1409)

Sökande: Jonas Skytte af Sätra
Partners: Äppelriket Österlen ek. för.

Fruktträdskräfta, som orsakas av svampen Neonectria ditissima, anses idag utgöra det främsta hotet mot kommersiell odling av dessertäpplen i Sverige. Sjukdomen angriper träd och kan spridas till frukten. Därigenom kan den orsaka förluster för odlare både i form av skördebortfall och i form av röta vid lagring. Dock saknas idag kunskap om hur stora förluster sjukdomen kan orsaka under lagring, samt om det finns någon skillnad mellan olika sorter. Målet med projektet är att fylla den kunskapsluckan, och göra det möjligt för odlare och odlingsorganisationer att bättre värdera kostnad/nyttan av olika odlingstekniska åtgärder för att kontrollera sjukdomen. Frukt samlas in från 10-15 odlingar och lagras. När frukten har nått rätt mognadsstadium för försäljning kommer mängden frukt som drabbats av lagringsröta att kvantifieras. Därefter kommer den frukt som drabbats av lagringsröta analyseras morfologiskt samt med mikroskop och molekylär teknik för att fastställa om rötan orsakats av N. ditissima. Totala lagringsförluster och lagringsförluster orsakade av N. ditissima kommer analyseras statistiskt baserat på information om äppelsort och andra odlingstekniska åtgärder.