Hur hög och långvarig blir inflationspuckeln i USA?
|
I spåren av en utdragen period av kraftigt stigande energi-
och råvarupriser, globalt och i Sverige, har även andra priser stuckit iväg på
sistone. Konsekvensen har blivit att den så kallade kärninflationen –
inflationen rensad för energi & livsmedelspriser – har stigit rejält de
senaste månaderna.
Värstingen i sammanhanget är USA som noterade 5,4 procent i
februari, den högsta noteringen sedan april 1983. Under 2021 växlade kärn-PCE
(kärninflationen) upp ordentligt och har de senaste 14 månaderna ökat med i
genomsnitt 0,4 procent per månad. Det kan jämföras med månatliga ökningar under
åren 2014-2019 med i genomsnitt 0,14 procent.
Antar vi att kärn-PCE växlar ner till 0,2 procent per månad
under det kommande året, det vill säga en halvering jämfört med det senaste
året men snäppet över det längre historiska genomsnittet, då landar vi i en
inflation på 2,4 procent i februari 2023. Skulle istället kärn-PCE stiga 0,3
procent per månad, dubbelt upp mot det längre genomsnittet, når kärninflationen
3,7 procent om ett år. Skulle kärn-PCE öka i takt med det senaste årets
genomsnitt på 0,4 procent kommer kärninflationstakten om ett år att vara knappt
fem procent.
|
…och när toppar Sveriges inflation?
|
Liksom i USA var de månatliga ökningarna i svensk kärn-KPI
(KPIFE) 0,14 procent under åren 2014-2019. Även i Sverige har KPIFE tagit fart
på sistone men här dröjde det ända till kring årsskiftet 2021-22. Den
genomsnittliga månadsförändringen sedan augusti förra året är 0,4 procent
Vi antar att månadsförändringarna i KPIFE blir 0,2 procent
det närmaste året. För Sveriges del innebär det att kärninflationen, fortsätter
att stiga och toppar på drygt fyra procent i juli. Därefter faller
kärninflationen tillbaka för att i februari 2023 nå 2,4 procent. Skulle
istället KPIFE öka med 0,3 procent per månad det kommande året, når
kärninflationen en topp på 4,7 procent i december för att falla tillbaka till
3,7 procent i februari 2023.
Sammanfattningsvis verkar det finnas förutsättningar för
mest dramatik i svensk kärninflation i det korta perspektivet, jämfört med
Eurozonen och USA. Mycket talar således för fortsatt stigande svensk
kärninflation under flera månader medan kärninflationen mycket väl kan ha
toppat i USA. Samtidigt finns det förutsättningar för branta fall i kärninflationen,
i USA redan på kort sikt och i Sverige mot slutet av 2022, början av 2023.
| | | | |
Hög inflation
blir ännu högre i Ryssland
|
Västvärlden har nu tagit fram ett femte
sanktionspaket. Brist på varor och stigande pristryck blir en av effekterna.
Backar rysk ekonomi minskar förmågan att finansiera ett krig. Som vi tidigare
skrivit i veckobreven är ekonomin oftast det som avgör krig. Hittills har EU
dock valt att inte införa sanktioner vad gäller exempelvis import av olja, gas från Ryssland.
De sanktionsprogram som nu
snabbt har genomförts minskar handeln med omvärlden vilket leder till
ytterligare brist på varor och därmed fortsatt press upp på priser. Även
inflationsförväntningarna har dragit iväg, uppfattningen och förväntningarna på
inflationen är dessutom klart högre än faktiskt utfall.
Ryssland har därmed drabbats
av ytterligare en kraftig negativ utbudschock, något som slår hårt och brett på
det ryska samhället. För att verkligen sätta käppar i hjulet på rysk
ekonomi skulle ett stopp av handel med rysk energi vara av stor betydelse. Det
kanske inte är möjligt att genomföra detta idag då det skulle slå hårt även på
länder som Tyskland och Italien. Men på sikt är det sannolikt den vägen väst
kommer att gå. | | | | |
Tydlig svensk avmattning –
redan innan kriget i Ukraina
|
Statistiken för årets första månader påvisar en tydlig
svensk avmattning, efter en stark avslutning av 2021. BNP-indikatorn var i
februari 1,4 procent lägre än i december förra året. Avmattningen är extra
tydlig i byggindustrin. Men inbromsningen är också påtaglig i
tjänsteproduktionen och hushållskonsumtionen, vilket inte är så konstigt med
tanke på återinförda covidrestriktioner som inte avskaffades förrän 9 februari.
Även tillverkningsindustrin har utvecklats relativt dämpat.
Mycket tyder således på att svensk ekonomi hade tappat fart
redan innan kriget i Ukraina bröt ut den 24 februari. Antar vi exempelvis en
oförändrad BNP-indikator mellan februari och mars, indikerar detta en
kvartalstakt/årstakt i Q1 på -0,7/3 procent. Detta ska jämföras med motsvarande
värden för Q4 2021 på 1,4/6,2 procent. Samtidigt kan en starkare utveckling i
mars inte uteslutas. Inhemsk efterfrågan kan ha studsat upp i mars som en
konsekvens av att alla covid-restriktioner då avskaffats. |
Oroande Ukraina-indikationer
|
Ännu finns ingen viktig ”hård” statistik för mars som
belyser de ekonomiska effekterna av krigsutbrottet. Föga överraskande pekar
dock framåtblickande indikatorer i olika barometrar på att såväl hushåll som
företag blivit riktigt oroade över den framtida utvecklingen. Nu kan man inte
direkt översätta vikande framtidsförväntningar till svag ekonomisk utveckling
men konjunkturriskerna har helt klart ökat. | | | | |
Industriekonomerna kommer med siffersatta prognoser i samband
med nästa konjunkturrapport den 11 maj. Anteckna gärna datumet, inbjudan till
seminarium för presentation av rapporten kommer längre fram.
| | | | |
Nästa vecka kommer nyhetsbrevet redan på onsdag!
| | | | |
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas
Ekonomer
|
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. Teknikföretagen: Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se Industriarbetsgivarna: Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se Joel Jensen, ekonom, joel.jensen@industriarbetsgivarna.se
| | | | | Har du en kollega som vill ha vårt veckobrev?
Vidarebefordra gärna veckobrevet och på länken nedan går det att anmäla sig.
| | | | | | | | |