Konkurrensverket ser risk för bristande konkurrens och omotiverade prisökningar i livsmedelsbranschen
Kan de höga svenska matpriserna förklaras av bristande konkurrens i livsmedelsbranschen? Hur ser konkurrensförhållandena ut i de olika leden i livsmedelskedjan? Det är frågor som just nu analyseras av Konkurrensverket. Undersökningen är fortfarande i ett tidigt skede, men redan i våra första resultat finns indikationer som tyder på risk för bristande konkurrens och omotiverade prisökningar. Det skriver Konkurrensverket i ett pressmeddelande den 27 juni.
Analys i korthet | Genomlysning av livsmedelsbranschen
Konkurrensen i äggkedjan
I en analys av äggkedjan har Konkurrensverket identifierat vissa mönster på hur kostnadskrisen har påverkat konkurrensen i olika marknadssegment och olika led i livsmedelskedjan. Flaskhalsar i olika led har också påverkat vart pengarna tar vägen.
Analys i korthet | Genomlysning av livsmedelsbranschen
Hinder för konkurrens i dagligvaru- och grossistledet
I den här analysen redogör vi för några av de preliminära slutsatser som Konkurrensverket kommit fram till i arbetet med den genomlysning av livsmedelsbranschen som bedrivits under våren 2023. Slutsatserna berör hinder för en effektiv konkurrens som vi identifierat i dagligvaru- och grossistledet.
Analys i korthet | Genomlysning av livsmedelsbranschen
Konkurrensen i primärproduktionen
Primärproducenterna har enskilt små eller inga möjligheter att påverka vare sig sina inköps- eller försäljningspriser. Det finns jämfört med andra delar i livsmedelskedjan många företag i primärproduktionsledet och delmarknaderna är ofta fragmenterade. Undersökningen har inte visat på att det skulle vara konkurrensproblem i själva primärproduktionen som drivit upp priserna på livsmedel.
Konkurrensverket har utrett hur Samhall har prissatt sina städuppdrag i ett antal livsmedelsbutiker. De preliminära resultaten indikerar en tydlig underprissättning. Trots det avslutar Konkurrensverket utredningen, bland annat då begränsningar i gällande regelverk inte gör det ändamålsenligt för Konkurrensverket att ingripa.
Att berätta om sina framtida priser skickar en signal till andra om vilket pris de kan ta för sina varor och tjänster, och prissignalering riskerar att skada konkurrensen. I det här avsnittet berättar Konkurrensverkets chefsekonom Arvid Fredenberg och Johanna Elveland, processråd på Konkurrensverket, vad prissignalering är, varför det är så problematiskt och varför det inte ska förekomma.
Dom: Inköp av presentkort var otillåten direktupphandling
När Region Värmland ingick avtal med olika leverantörer för att ge presentkort till sina medarbetare var det fråga om en sådan transaktion som omfattas av lagen om offentlig upphandling. Avtalen skulle därför ha annonserats enligt upphandlingsreglerna. Förvaltningsrätten i Karlstad har nu bifallit Konkurrensverkets ansökan och beslutat att Region Värmland ska betala 1 290 000 kronor i upphandlingsskadeavgift.
Översyn av föreskrifter för anmälan av företagskoncentration
Konkurrensverkets föreskrifter om anmälan om företagskoncentration fick sin nuvarande lydelse 2010. Sedan den senaste översynen av föreskrifterna har samhället digitaliserats i allt större omfattning, en utveckling som kan få en praktisk betydelse för anmälan om och prövning av företagskoncentrationer.
Konkurrensverket har också fått nya erfarenheter, bland annat genom att vi nu har beslutanderätt i första instans i koncentrationsärenden. Mot denna bakgrund genomför vi nu en övergripande översyn av föreskrifterna. Vi bjuder också in till en ombudsträff om företagskoncentrationer den 29 september.
I den första rapporten för 2023 redogörs bland annat för status i de två pågående rättsprocesser som initierats av Systembolaget och rör företag som bedriver privat e-handel med alkoholdrycker. Konkurrensverket kommenterar även olika åtgärder som Systembolaget vidtar i sitt löpande hållbarhetsarbete.
Konkurrensverket stöder förslag om likvärdig behandling för utförare av kommunal verksamhet
Ett program med mål och riktlinjer som omfattar alla utförare kan bidra till att skapa bättre möjligheter för kommuner och regioner att bedriva ett strategiskt arbete med att följa upp och kontrollera sin verksamhet. Det framhåller Konkurrensverket i yttrandet över promemorian Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för alla utförare av kommunal verksamhet, som nu lämnats till regeringen.
Den 1 juni antog EU-kommissionen nya riktlinjer för konkurrensrättslig bedömning av samarbeten mellan konkurrerande företag. De nya riktlinjerna innehåller ett helt nytt kapitel om den konkurrensrättsliga bedömningen av så kallade hållbarhetsavtal. Hållbarhetsavtalet innefattar avtal mellan konkurrenter som eftersträvar ett eller flera hållbarhetsmål, oberoende av samarbetets form, som till exempel gemensam forskning och utveckling, gemensamma inköp eller avtal om hållbarhetstandarder. Kommissionen beslutade även om nya gruppundantag för specialiseringsavtal och avtal om forskning och utveckling som börjar gälla den 1 juli 2023.
