Vädret har växlat om och det väntas kyligare och regnigare väder. Äppelvecklaren har börjat kläckas på flera platser och Madex-behandling kan nu vara aktuellt. Det skiljer dock mellan platser så det gäller att vara uppmärksam hur det ser ut i RIMpro.
I vissa odlingar ser vi äppelstekel skador i en stor andel av klustren med kart. Detta är framför allt tydligt hos odlare som inte hunnit med växtskyddsåtgärd.
Det är många kart som har gnagskador. Det finns ofta mer än en skyldig insekt men frostfjäril och trädgårdsborrarna är två vanliga förövare.
Det börjar bli bra tillfälle att utvärdera eventuella åtgärder mot röd äpplebladlus. Kolonierna börjar tillta i storlek och det blir nu uppenbart om åtgärderna funkat.
I päron ser vi nya ägg av päronbladloppa. Äggen börjar förmodligen kläckas här i dagarna. Det rör sig om den andra generationen som kan vara lite mer besvärlig än den första. Även pärongallmygga- och kvalster syns det en del av.
Gula klisterskivor för
övervakning bör vara uppe nu i körsbärsodlingarna. Det är viktigt att bevaka
flygningen för att på bästa sätt kunna tima en eventuell behandling. Körsbärsflugan har en
generation per år och flyger under soliga dagar med temperaturer över 16
grader. Flygningen har kommit igång
i nordöstra Skåne, men endast en fluga har fångats i sydöstra.
Vädret ser kallt och regnigt ut framöver och det är lite
osäkert hur det kommer påverka flugans flygning framöver. Eventuellt kan mer än
en behandling vara nödvändig då flygningen pågår över en längre tid och påverkas
av vädret.
Efter
att de första flugorna fångats på fällorna dröjer mellan 10–14 dagar innan de
börjar lägga ägg. Äggen kläcks sedan efter cirka 1–2 veckor. Enligt ett
faktablad om växtskydd från SLU är det mest effektivt att utföra en kemisk
bekämpning när frukten skiftar i färg från gult till gul-rött.
Växtskyddsåtgärder
För
att minska populationen i odlingen är det viktigt att alla bär plockas
bort från odlingen. I mindre odlingar kan det vara gynnsamt med
marktäckning under träden eller täcka över träden med fiberväv eller
insektsnät, båda dessa strategier är dock tidskrävande.
Det
enda medel godkänt mot körsbärsfluga är Raptol (godkänt i ekologisk odling),
som kan ha en viss effekt och får användas två gånger per år. Tänk på att
risken för bladskador är stor när det är soligt och varmt. Raptol har också en
verkan på nyttodjur, så det gäller att överväga om en behandling är nödvändig.
Dosen är 3,5 l/ha och meter kronhöjd, maxdosen är 12,25 l/ha.
En
behandling mot bladlöss kan eventuellt timas så att den har en sidoeffekt på
körsbärsflugan. Bladlöss kan behandlas med Movento SC 100, Mospilan
SG, NeemAzal-T/S (godkänt i ekologisk produktion) och Raptol. Då endast en behandling
av Mospilan SG vart tredje år får användas är det viktigt att överväga vilket
problem som är störst i just din odling. Movento, NeemAzal och Raptol får
användas 2 gånger per år.
Massfångst
I
flera andra länder har man uppnått en betydlig minskning av skador genom att
använda sig av allmänkemikalien diammoniumfosfat (tillåtet i
ekologisk odling) som bete i så kallad massfångst. Man kan antingen köpa fällor
eller enkelt göra egna av 1-2 liters plastflaskor. Om du vill göra egna borrar
du 4-6 hål vid flaskhalsen med cirka 5 mm diameter. Sedan fyller man fällan
till en fjärdedel med diammoniumfosfat-lösning och hänger upp fällan på den
skuggiga sidan av träden.
Plommonvecklare
Det fångas plommonvecklare i alla bevakade odlingar. Flygning
och äggläggning av plommonvecklaren pågår över flera veckor vilket gör
möjligheten att hitta rätt bekämpningstidpunkt svår. Att välja rätt
bekämpningstidpunkt är också komplicerat eftersom Turex, som är godkänt mot
fjärilslarver, har bäst effekt på larver och larverna är endast exponerade
under en mycket kort tid innan de äter sig in i frukten. Det innebär att de
förmodligen får i sig för liten mängd av preparatet.
Fällfångsterna är än så länge relativt låga. Mängden
fällfångster kan vara en indikator på hur trycket ser ut men behöver inte vara
det.
Växtskyddsåtgärder
Vissa upplever att Movento har effekt mot plommonvecklare men
det finns inga studier gjorda på det. Mospilan är inte godkänd mot
plommonvecklare men har det använts mot plommonstekeln kan det möjligen ha gett
en viss sidoeffekt mot plommonvecklare. I svenska försök från 2021
konstaterades att plommon behandlade med mospilan hade minst insektsskador av
de testade preparaten men skillnaden var inte signifikant och angreppen var generellt
låga.
Med begränsande möjligheter att stoppa vecklaren med hjälp av
växtskyddsmedel blir förebyggande åtgärder extra viktiga. Vid omplantering rekommenderas
att välja tidigare sorter då senare sorter är mer benägna att angripas. Att sätta
upp wellpapp runt stammen under sommaren för att till hösten samla in och ta
död på larverna kan vara ett alternativ även om det är tidskrävande. Detsamma
gäller löpande att plocka bort angripen frukt.
Hitta rätt tidpunkt för bekämpning av plommonvecklare
Även om flygningen hos
plommonvecklaren är utdragen och det därmed inte finns ett enda tillfälle som
är perfekt för bekämpning så kan temperatursummaberäkning vara ett hjälpfullt
verktyg att utgå från när man försöker hitta ett bekämpningstillfällen. I en Schweizisk
studie har man sett att äggets utveckling i snitt tar 75 daggrader med en
bastemperatur på 10°C. Det betyder att om man har fällor i sin odling kan man
försöka tajma bekämpningen så att den sker 75 daggrader efter fångsttoppen. I
Jordbruksverket har tillgång till grid-data så var man än har sin odling i
Sverige kan man göra temperatursummaberäkningar på Jordbruksverkets prognos-
och varningssida som du hittar i länken nedan. Välj ditt län, datum,
bastemperatur på 10°C och din närmsta station eller kryssa i rutan "visa
gridstationer".
Anmäl dig till webbinarium om understödjande grödor i frukt
Den 11 Juni kl 12-13
bjuder satsningen Ökad konkurrenskraft vid extremväder in till webbinarium om
understödjande grödor i frukt.
Understödjande grödor
kan användas innan plantering, men även på vändtegar, i körgångar och som
blomremsor för att locka pollinerare och naturliga fiender. Med rätt val av
arter och blandningar kan du förbättra strukturen, minska erosionen och
förbättra jordens förmåga att ta emot och hålla vatten. När grönmassa brukas
ner i jorden stimuleras daggmaskar och mikroliv. Din jord blir mer
motståndskraftig mot både skyfall och torka.
Hortonom Christina Winter,
Joakim Pålsson som doktorerat på habitatmanipulering för växtskydd i
fruktodling och odlarna Märta Johansson och Ida Stenqvist som testat olika
typer av understödjande grödor delar med sig av sina erfarenheter. Det kommer
att finnas utrymme att ställa egna frågor.
Följ oss på vår nya sida!
Här uppdaterar vi med nyheter, aktuella växtskyddsfrågor och
allmänt skoj från oss inom alla växtskyddscentralernas kompetensområden. Allt
från bärfisar i växthus till råttsvansar i Mälardalen. Vi hoppas att ni vill
följa oss där!