Dålig uppföljning av Pisa 2018

Dålig uppföljning av Pisa 2018

Ett stort antal svenska elever undantogs från att genomföra proven i Pisa. Det gjordes på felaktiga grunder och varken regeringen eller Skolverket har följt upp hur proven genomfördes. Riksrevisionen framför nu allvarlig kritik mot hanteringen.

Nyanlända hade gått tillräckligt länge i svensk skola

Skälet att många elever undantogs var att många var nyanlända. Men revisionen konstaterar att de gått tillräckligt länge i svensk skola för att kunna delta. Regeringen bad Oecd att utreda, men enligt revisionen har Oecds slutsatser, att allt gått enligt regelverket, baserats på fel antaganden. Det är allvarligt, menar riksrevisor Helena Lindberg att regeringen inte gjort tillräckligt för att utreda de tveksamheter som framkommit.

Lätt pudel från Skolverket

Skolverket välkomnar riksrevisionens granskning och tar till sig kritiken, meddelar verket i ett pressmeddelande. Inför nästa omgång av Pisa ska man göra ännu mer för att säkerställa att de elever som exkluderas i proven, blir exkluderade på korrekt sätt.

”Får inte finnas några tveksamheter”

När utbildningsminister Anna Ekström kommenterade Riksrevisionens rapport, slog hon fast att det inte får råda någon som helst tvekan hur exkluderingsprocessen ska gå till i Pisa-undersökningarna. Regeringen kommer därför att ge Skolverket i uppdrag att förstärka sina insatser för att säkra ett högt deltagande, enligt Oecd:s riktlinjer när Pisa anordnas nästa gång. Att det finns frågetecken om vilka elever som deltar eller ej, det duger inte, slog Ekström fast.

Matz Nilsson omvald till Sveriges Skolledarförbunds ordförande

Matz Nilsson valdes på helgens kongress till sin fjärde period som ordförande för Sveriges Skolledarförbund. – Jag är glad och hedrad, kommenterar Matz Nilsson.

Tretton som ska leda Sveriges Skolledarförbund i tre år

Två nya ledamöter valdes in i Sveriges Skolledarförbunds förbundsstyrelse när kongressen avslutades. Anna Bäckbom, Motala, och Maria Hahne, Norrbotten är nya i styrelsen. Här är din nya förbundsstyrelse:

Maria Hahne, Norrbotten, Ellinor Häreskog, Västerbotten, Anders Ringård, Södra Norrland, Ulf Carlsson, Örebro län-Västmanland, Satu Harnesk, Stockholms län med Uppsala län, Kjell Sjöberg, Stockholms stad med Gotland, Anna Bäckbom, Södermanland-Östergötland, Kristina Ahlström, Västra Götaland Norra, Ulrika Gustafsson, Göteborgsregionen med Halland, samt Torbjörn Hanö, Skåne.

Sveriges skolledare hyllades

Från riksdagen, regeringen och skolmyndigheter fick Sveriges Skolledarförbund hälsningar under kongressen. Och de präglades av ett uppriktigt och stort tack för medlemmarnas stora insatser under pandemin. Riksdagens talman Andreas Norlén, bilden, påminde också i sin hälsning om skolledarnas stora roll för vår demokrati som i år firar 100 år.

”Ett nytt nationellt skolledarförbund”

I en intervju med Altinget säger förbundsordförande Matz Nilsson att förbundets ambition är att bilda ett separat, nytt förbund för landets skolledare, samtidigt som ett förbund för lärare bildas. Läs hela intervjun här.

”SD-ordförande utsåg sig själv till politisk kommissarie i skolan”

Det är ingen hemsk fantasi att vi får sverigedemokratiska kommissarier i klassrummen, kommissarier som kontrollerar att undervisningen är korrekt. Det skriver Aftonbladets kolumnist Peter Kadhammar med anledning av SD-politikern Jonas Ohlins kritik av sin dotters historieundervisning på Polhemsskolan i Lund.

”Freda lärare!”

Det är ett demokratiskt problem när en SD-politiker agerar mot en lärare i historia. Det är en politisk markering, skriver Roger Haddad, L, och förste vice ordförande i utbildningsutskottet i en debattartikel. Skollagen måste förtydligas så att det står klart att elever kan ges inflytande över utbildningen, men inte undervisningen. Och därmed skulle också föräldrars möjligheter att påverka undervisningen minska, menar Haddad.

Förlängd skolplikt kan strida mot grundlagen

Det kom inte något förslag om förlängd skolplikt för utrikesfödda elever, när utredningen Kampen om tiden – mer tid till lärande, överlämnades till utbildningsminister Anna Ekström. Det skulle kunna strida mot grundlagen, menade utredaren Anna Westerholm, bilden. Mer tid för undervisning kan ha betydelse, men kvaliteten på den är avgörande, och den ordinarie undervisningen kan utnyttjas mer effektivt, anser hon.

Studietid i stället för läxhjälp

Utredaren föreslår att begreppet studietid, två timmar per vecka för elever i årskurs 4-9 införs. Den ska ha en klar struktur, en koppling till läroplaner och ledas av välutbildad personal. Lärare ska vara ansvariga för studietiden, men den kan dock bedrivas av andra. Studietid ska vara obligatorisk för huvudmännen att arrangera, men vara frivilligt för eleverna att delta i.

Obligatorisk lovskola för några…

Däremot bör lovskola i juni bli obligatorisk för de elever som slutat nian utan att uppnå behörighet, som bara saknar godkänt i högst två ämnen och för de som bedöms nå behörighet med högst 50 timmars undervisning. Då förlängs skolplikten med lovskolan. Men ett beslut om förlängd skolplikt ska gå att överklaga.

…och frivillig för andra

Elever som bedöms behöva lovskola, ska uppmuntras att delta i den. Huvudmän och skolor behöver bli bättre på att motivera eleverna till det, menar utredaren. Men det ska vara frivilligt för eleverna att delta. För många nyanlända finns behov av särskilt språksommarskola. Det bör övervägas, menar utredaren.

För långt sommarlov?

Anna Westerholm pekar också på att ett långt sommarlov kan leda till kunskapstapp. Och skickar med en het potatis till en eventuellt kommande utredning; att se över läsårets längd och struktur i samtliga skolformer.

Så kan barns nyfikenhet tas tillvara

En ny forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet ska förhoppningsvis ge förskollärare verktyg för att ta tillvara och utveckla barns naturvetenskapliga intresse. Det behöver inte vara så krångligt, menar projektledaren Karolina Fredriksson, som också hoppas att, om man ta tillvara intresset tidigt, så håller det längre upp i åldrarna och motverkar ett sviktande intresse under senare skolår. Här en sammanfattning och här hela forskningsöversikten.

Så tillägnar sig barn kunskap i förskolan

Forskaren Ann-Charlott Wank, bilden, har i sin nya avhandling studerat hur förskolebarns meningsskapande sker, hur de tillägnar sig kunskap. Det är en komplex process, menar hon, där individuella, sociala och kulturella dimensioner samverkar. Och konstaterar att avgörande för barnen är pedagogernas kompetens, att pedagogerna är närvarande, lyhörda och har kunskap om barns olika erfarenheter och behov.

Fler tillbaka i skolan

En stor del av landets högstadieskolor bedriver nu undervisning i skollokalerna, visar en snabbrapport från Skolverket. Även många gymnasieelever är tillbaka i skolan.

Men andra tvekar fortfarande att ta tillbaka samtliga elever. Läs hur vår dagboksskrivare i Bollnäs, Anders Ringård resonerar om återgång till närundervisning för sina elever.

Svårt glesa ut i pandemiskolan

200 rektorer har blivit tillfrågade av möbelföretaget Kinnarps hur skolmiljön har anpassats under pandemin. Hälften av skolorna hade glesat ut i klassrummen, några fler har gjort det i matsalen. Men lite fler rektorer nu än i motsvarande undersökning för fyra år sedan, 35 procent mot 18, tycker att deras skola är utformad för att möta framtidens lärmiljöer.

Klimatsmart skolmat inte dyrare men lika god

Forskaren Patricia Eustachio Colombo har i en ny avhandling utvecklat och testat hållbar skolmat, och konstaterar att klimatsmart mat inte behöver kosta mer. När tre grundskolor fick testa lunchen minskade klimatpåverkan med 40 procent. Eleverna åt inte mindre mat och svinnet ökade inte.

Föräldrars bakgrund och elevers kön styr gymnasievalet

Elever väljer gymnasieprogram som deras föräldrar gjorde på 1970-talet. Pojkar väljer teknik, flickor omsorgsinriktade program eller breda högskoleförberedande program. Valen är lika socialt betingade och könsbundna nu som då, konstaterar Johanna Mellén, bilden, i en ny avhandling. När yrkesprogrammen slutade ge behörighet till högskolan, sjönk dess status, efter att varit lite i ropet i början på 2000-talet. Vi behöver, menar Mellén, diskutera vilken slags gymnasieskola vi vill ha. En som skapar en gemensam grund för medborgarna eller en som enbart sorterar mot arbetsmarknaden.

Därför väljer elever bort yrkesprogrammen

Svenskt näringsliv har tillsammans med Ungdomsbarometern frågat ungdomarna själva varför de väljer, och kanske framför allt varför de inte väljer yrkesprogrammen.

Mer än hälften av dem som övervägt att välja ett yrkesprogram, avstod eftersom de ville ha högskolebehörighet utan att behöva läsa till kurser. En dryg tredjedel tyckte att det kändes för smalt med yrkesprogram. Här är värdefull information om ungdomars val och uppfattning.

Men populärt läsa till yrke på YH

Yrkesutbildning lockar i alla fall lite äldre studerande till landets yrkeshögskolor. Förra året ökade antalet som börjat sina studier där med 26 procent och behöriga sökande med 31 procent, enligt Statistiska Centralbyrån, SCB. Total studerade 77 900 på YH.

Måste jag ringa till If om jag vill anmäla en skada?

Svar: Nej, om du blivit sjuk eller skadat dig kan du besöka if.se/skolledarna och göra din anmälan via vår nya digitala tjänst. Det tar inte mer än några minuter. Om du blivit arbetslös och vill använda inkomstförsäkringen behöver du ringa till oss på 0770-77 00 79, eller mejla till sjukolycksfall@if.se.

Annons:

SvD skapar sammanhang i klassrummet

Över 2 000 lärare har redan upptäckt SvD Skola, ett gratis verktyg, som täcker samhällsaktuella ämnen, historiska referenser samt en stor ämnesbredd av fördjupande artiklar. Svenska Dagbladets samlade journalistik finns nu fritt tillgänglig för lärare och elever på Sveriges grund- och gymnasieskolor.

Läs mer och anmäl dig här